Totalt 31 länder/regioner har låtit undersöka vuxnas färdigheter i läsning, räkning och problemlösning. Sverige står sig alltså väl i rankningen: tredje bästa land i läsförmåga, delad tredje plats med Nederländerna och Norge i räkning och delad tredje plats med Norge i problemlösning.

Finland och Japan är genomgående i topp, enligt OECD:s internationella rapport.

Så har svenskarnas kunskaper förändrats på tio år

Sveriges resultat i läsning och matematik har förbättrats något sedan den första Piaac-mätningen 2012. Mellan 2011–12 och 2022–23 var dock de genomsnittliga resultaten i läsförståelse och räkneförmåga stabila.

Andelen högpresterande ökade inom matematik, medan den förblev oförändrad inom läsning. Samtidigt låg andelen lågpresterande stabil i båda områdena.

Men skillnaden är liten och ligger inom felmarginalen. Problemlösningsdelen går inte att jämföra mellan 2012–2023, på grund av vissa uppdateringar, men resultaten var bra både då och nu.

Ökad andel utlandsfödda

OECD skriver att de svenska resultaten i läsning och räkning skulle ha varit signifikant bättre jämfört med 2012 om det inte vore för befolkningsändringen.

Sverige har haft en av de största ökningarna av andelen utlandsfödda med utlandsfödda föräldrar bland de jämförda länderna, med en ökning på åtta procentenheter. Även om räkneförmågan förbättrades i både inrikes- och utlandsfödda grupper, ligger resultaten för utlandsfödda fortfarande avsevärt lägre än för inrikes födda.

Trots detta har andelen som är mycket svaga i läsning och räkning inte ökat i Sverige. Andelen högpresterande i läsning ligger kvar på samma nivå och ökar i räkning.

Den allra svagaste gruppen, med otillräckliga kunskaper i alla tre delprov, är betydligt mindre i Sverige än bland OECD-länderna: 8 respektive 18 procent.

Stora läsbrister hos utrikesfödda

Enligt SCB finns det oroande tecken trots de starka resultaten. Omkring 780 000 personer i åldern 16–65 år har otillräckliga läsfärdigheter, vilket kan få allvarliga konsekvenser.

”För personer med bristande färdigheter finns risk för sämre etablering på arbetsmarknaden och svårigheter att delta fullt ut i samhället. Det kan begränsa förmågan att ta informerade beslut i vardagen och navigera i komplexa digitala samhällen”, säger Jessica Baldgrim, utredare på SCB.

Särskilt två grupper sticker ut med bristande färdigheter: personer med kort utbildning och utrikes födda.

En av tre utrikes födda saknar tillräckliga läsfärdigheter i svenska språket. Bland personer med endast förgymnasial utbildning eller kortare gymnasial utbildning saknar var fjärde tillräckliga läsfärdigheter.

Den positiva nyheten är att 36 procent av utrikes födda har goda eller mycket goda läsfärdigheter. Bland inrikes födda är motsvarande siffra 72 procent.

Unga vuxna

”Som väntat finns också ett starkt samband mellan utbildningsnivå och prestation i Piaac. Också prestationer från ungdomsåren väger in. Unga vuxna som hade höga betyg från årskurs 9 i grundskolan har högre färdigheter inom läsning, räkning och problemlösningsförmåga senare i livet, jämfört med unga vuxna som hade svaga betyg”, skriver SCB i ett pressmeddelande.

Ålder och erfarenhet spelar också in. Rapporten visar att årskullarna födda 1989–1996 presterade betydligt bättre i läsning nu i 30-årsåldern än vad de gjorde i 20-årsåldern. Just denna grupp (25–34-åringar) har den högsta poängen av alla ålderskategorier i både läsning och problemlösning, och näst högst i räkning.

Alla svenska åldersgrupper presterar annars över OECD-snitten – men marginalen är minst i den grupp som relativt nyligen lämnat gymnasieskolan, det vill säga 16-24-åringarna.

SCB påpekar att i denna åldersgrupp har andelen med otillräckliga läsfärdigheter ökat från 9 till 15 procent, jämfört med 2012.