Omkring hälften av de som bor i utsatta områden vill flytta. Den främsta orsaken är den höga kriminaliteten. Att få bukt med brottsligheten är också den absolut viktigaste politiska frågan bland boende i de utsatta områdena, visar en ny undersökning.
Marina Ziaie (bilden till höger) bor i Tensta, och vill bo kvar, men tycker att kriminaliteten är ett stort problem.
– Det är farligt ibland när gängen krigar och slåss. Det är farligt för ungdomar att växa upp här.
Men hon är ändå optimistisk.
– Jag hoppas att det kommer att förbättras, jag tror att det kommer att bli bättre, säger hon.
Optimismen är också något hon delar med de andra som tillfrågats i Novusundersökningen, som är beställd av stiftelsen The Global Village. 47 procent av de tillfrågade i utsatta områden tycker att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll, mot bara 33 procent av genomsnittssvensken.
Har sett det värsta
– Det beror nog på att den som flytt från krig och oro har varit nere på botten. De har sett det värsta. Det kan bara bli bättre, de känner hopp om Sverige, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av stiftelsen The Global Village, som nu låtit Novus intervjua 1 200 personer per telefon under maj i år.
De som intervjuats är människor som bor i landets 60 utsatta eller särskilt utsatta områden. Svaren har jämförts med genomsnittssvenskars svar på samma frågor.
– Vi har velat ta reda på vilka politiska frågor som är viktigast där man bor, säger Ahmed Abdirahman.
Det visar sig att lag och ordning hamnar allra högst. De som bor i utsatta områden prioriterar de viktigaste politiska frågorna annorlunda än svenskar i gemen, som visserligen också tycker att det är viktigt att få bukt med kriminaliteten, men sätter den efter skolfrågorna.
Grovt skjutvåld har blivit vardag, 26 procent av dem som bor i särskilt utsatta områden har själva eller någon närstående som utsatts. För genomsnittssvensken är andelen tre procent.
– Så fort en helikopter hörs så ringer man sina vänner för att höra vad som hänt. Det är den världen vi lever i, säger Ahmed Abdirahman.
Inte råd att flytta
Kriminaliteten gör att så många vill flytta, men de har inte råd, förklarar han. Varken med högre hyror eller att köpa.
– Det är inte vi som bor här som har valt det. Det är hyrorna som har valt oss.
När det gäller lösningar på problemen med kriminalitet är de som bor i de utsatta områdena för tuffare tag. De vill gärna se strängare straff, fler poliser och kameraövervakning.
– Men de vill också se förebyggande arbete. I samhället i övrigt är det så polariserat, det är antingen eller. De som bor här kan ha båda tankarna samtidigt.
Många av de tillfrågade är också för tuffare tag då det gäller språktester för medborgarskap och mindre bidrag.
– Politikerna och allmänheten tror nog att det är mest vänsteråsikter här. Men om de lyssnar så hör de att det finns folk både till vänster och höger, säger Ahmed Abdirahman.
Läs även: Person gripen för polismordet i Biskopsgården – uppgifter: Tidigare dömd för mordförsök
Läs även: Polisen: ”Folk har fått nog nu”
fakta
Så tycker de som bor i utsatta områden
Novus har gjort undersökningen på uppdrag av stiftelsen The Global Village under perioden 29 april–31 maj i år. 1 200 personer har intervjuats per telefon om en rad olika frågor.
Bland annat om vilka av de politiska frågorna som de tycker är viktigast. De har också tillfrågats om trygghet, bostad, arbetsmarknad och integration.
Syftet är att tala med – och inte om – målgruppen, de som bor i utsatta eller särskilt utsatta områden.
När det gäller politiska frågor ligger lag och ordning högst. På andra plats kommer arbetsmarknad och jobb, på tredje integration. För övriga svenskar toppar skola/utbildning, på andra plats lag och ordning och på tredje sjukvård/äldreomsorg.
När det gäller arbete skulle 66 procent av de unga under 30 år kunna tänka sig att flytta till en annan ort, där de inte känner någon, för att få jobb.
Men många, cirka hälften, vill flytta från de utsatta områdena på grund av kriminaliteten.
Det är betydligt fler i de utsatta, eller särskilt utsatta områdena, som utsätts för brott än svensken i gemen. Exempelvis har en fjärdedel av dem i särskilt utsatta områden själva, eller någon närstående, utsatts för skjutvåld, mot 3 procent för alla svenskar. 42 procent har sett öppen droghandel, mot 32 procent för övriga, och omkring 20 procent har själva eller någon i sin närhet som utsatts för rån, mot 13 procent av övriga svenskar. 30 procent av dem i särskilt utsatta områden har själva eller någon i sin närhet som utsatts för hatbrott eller främlingsfientliga trakasserier. För övriga svenskar är andelen 12 procent.
Källa: Stiftelsen The Global Village och Novus
