572 barn fick förra året uppleva att någon eller båda föräldrarna blev av med sin bostad, en ökning med 123 barn jämfört med 2020.

Totalt handlar det om 298 barnfamiljer, även det en ökning (49 fler än 2020).

I nästan fyra av tio kommuner förekom det vräkningar av barnfamiljer.

Detta trots att det sedan många år tillbaka finns en uttalad nollvision i Sverige gällande barnvräkningar.

Oroväckande utveckling

– Det är en oroande utveckling och väldigt tragisk. Jag har själv jobbat som kronoinspektör under sex år och det är en av de värsta arbetsuppgifterna vi kan ställas inför, säger Davor Vuleta, numera analytiker hos Kronofogden.

Olika insatser har under de senaste åren gjorts för att inga unga ska behöva uppleva det trauma det innebär att bli av med bostaden. Att nu kurvorna fortsätter uppåt bedömer Kronofogden är en konsekvens av coronapandemin och dess ekonomiska effekter på hushållen.

– Många hyresvärdar gick ut och var tillmötesgående under pandemins inledning och sade att man skulle vara försiktig med att skicka in ärenden. Det kan ha resulterat i att vi nu fått flera ärenden under 2021 i stället.

Ofta handlar det om relativt små hyresskulder. 15 241 kronor är medianvärdet på den skuld som föranlett ansökan från hyresvärden om avhysning som sedan skickats till Kronofogden. Det är också fler ärenden kopplade till allmännyttan än till privata värdar.

Ensamstående mest utsatta

Drygt fyra av tio barn som berördes av vräkning bodde helt eller delvis hos sin ensamstående mamma.

Davor Vuleta poängterar vikten av förebyggande arbete i kommunerna.

– Det arbetet skulle behöva trappas upp runtom i landet och det är väldigt viktigt att den som drabbas tar kontakt med hyresvärden, socialen och Kronofogden i god tid.

– När det kommer till vräkning är det väldigt sent i processen och inte mycket tid att röra sig på.