Det var mitt under morgonens rusningstrafik den 29 augusti 2022 som elva personer ur det autonoma klimatnätverket Återställ Våtmarker gick ut på E4 i Solna. Därefter satte de sig på vägbanan och blockerade samtliga körfält i södergående riktning.

Polisen tvingades avlägsna flera av personerna från vägen. Två aktivister hade dessutom limmat fast sig och för att få bort dem krävdes kemiska medel.

Under 20 minuter omfattade blockaden samtliga körfält och efter det två av körfälten i 30 minuter till. Till följd av blockaden blev en ambulans under utryckning tio minuter försenad. Dessutom orsakade aktionen kilometerlånga bilköer.

HD: Inget sabotage

Men trots dessa omständigheter utgjorde handlingen inte något sabotage. Åtminstone inte enligt Högsta domstolen som i juli friade de elva Återställ Våtmarker-aktivisterna från just sabotage, vilket åklagaren yrkade på att de skulle dömas för med fängelse som påföljd för tio av dem samt villkorlig dom och böter för den elfte.

”En tidsmässigt begränsad vägblockad av detta slag i samband med en fredlig demonstration är inte kvalitativt jämförbar med de angrepp och störningar av vitala samhällsintressen som straffbestämmelsen om sabotage omfattar, även om blockaden ägde rum på en trafikerad genomfartsled under rusningstid och orsakade långa trafikköer”, står det bland annat i HD-domen.

Frikännandet fick Återställ våtmarker att jubla.

– Nu är det fritt fram att sätta sig på motorvägar och demonstrera, sade organisationens talesperson Pontus Bergendahl till TT efter att domen meddelats.

TT: Vill du verkligen uppmana alla att demonstrera på motorvägar?

– Ja. Fredlig civil olydnad är till för alla, sedan finns det regler som att man inte maskerar sig och att man tar konsekvenserna av sina handlingar. Men fredlig civil olydnad är en viktig del av demokratin. Det får man tåla i ett demokratiskt samhälle.

”Spelat aktivisterna i händerna”

Den friande domen får också Per Geijer, säkerhetschef hos branschorganisationen Transportföretagen, att reagera.

– Många har redan gjort utspel om att det nu är helt ok att protestera på det här sättet. De här individerna prövar sig fram och sniffar upp luckor i lagstiftningen där de kan agera, säger han till Tidningen Näringslivet.

Han menar att åklagarna ofta lägger samtliga ägg i en och samma korg, exempelvis vad gäller brottsrubriceringen sabotage.

– I det här fallet när HD kom fram till att den här typen av aktion inte ryms inom sabotagebegreppet är det alldeles uppenbart att det har spelat aktivisterna i händerna, säger han.

Kravet: Se över lagstiftning

Per Geijer anser att politikerna nu måste agera och se över lagstiftningen. Han säger att alla har rätt att demonstrera och göra sig hörda, men att man inte kan tillåta sabotage av viktiga samhällsfunktioner som att sätta sig på en motorväg eller blockera en flygplats.

– Om HD-domen tolkas som ett frikort, och att politiken inte agerar, så öppnar det upp för alla möjliga ensamagerande och smågrupper som med sina viktigaste frågor tar sig rätten att lamslå hela samhället. Hoten kan även komma från främmande makt.

Vidare pekar han på att potentiella skador sällan är uppe för diskussion och att det inte finns någon konsekvensanalys.

– Måste vi vänta på att folk dör innan vi agerar och ser över lagstiftningen? säger han.

Innan Högsta domstolens dom hade aktivisterna dömts för både sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten i tingsrätten. Hovrätten fastställde sedan tingsrättens dom vad gäller ohörsamhet mot ordningsmakten men friade aktivisterna från sabotage. Högsta domstolens prövade enbart frågan om straffansvar för sabotage.

Bulletin söker justitieminister Gunnar Strömmer med frågor om regeringen ser över nuvarande lagstiftning på området.