Riksbanken måste vara tuffare med sin styrränta än centralbankerna i Washington och Frankfurt för att stärka kronan, hävdar en del kritiker.

Men Andreas Wallström på Swedbank varnar för detta.

– Möjligtvis skulle det kunna hjälpa kronan, men till priset av att det stjälper ekonomin.

Steget före ECB

Han tillägger att Riksbanken faktiskt redan har höjt räntan lika mycket som ECB i inflationskrisen och att Erik Thedéen och hans direktion dessutom ligger steget före ECB när det gäller att strama åt genom att sälja av innehav av statsobligationer.

Han stalltips är i stället att bita ihop och hoppas att den globala inflations- och räntechocken ebbar ut snart.

Fast statsminister Ulf Kristersson (M) och hans regering kan ha ett visst utrymme att agera, tror Wallström. Kortsiktiga stöd i kombination med långsiktiga satsningar som stärker ekonomin kan få bilden av Sveriges utsikter att ljusna – även på valutamarknaden.

– Sverige sticker ut med sin stramhet trots starka statsfinanser. Gör man bra saker och släpper på finanspolitiken kanske tillväxtutsikterna skulle se bättre ut. Det borde rimligtvis lugna valutainvesterare, säger Wallström.

Stabila räntor

Mitt i kronkrisen ser svenska obligationsräntor stabila ut. De kretsar mitt emellan franska och tyska räntor och på mycket lägre nivåer än räntorna i USA och Storbritannien.

– Riskpremien som finns i växelkursen syns inte alls på obligationsmarknaden, säger Wallström.

Det kan bero på att aktörerna på obligationsmarknaden är mer pålästa och inte drivs lika mycket av kortsiktiga positioner, känslor och trender som kollegorna på valutamarknaden, gissar han.

– Det är ju ingen systemrisk för svensk ekonomi, det här med kommersiella fastighetsbolag. Det är bara vissa bolag som har problem. Och vi har starka institutioner och statsfinanser i grunden.

Susanne Spector, chef för makroanalys på Nordea, tror att riskpremien på just kronan kan hänga ihop med att det är mycket lättare att ta position mot Sverige på valutamarknaden än på räntemarknaden.

– Kronan är mycket mer likvid. Den är lättare att handla (köpa och sälja) medan det råder brist på svenska statsobligationer. Det är låg likviditet och Riksbanken äger fortfarande en stor del av obligationsstocken. Det gör obligationerna mer svårhandlade. Därför är det inte överraskande att man ser mer rörelser i kronan, säger hon.

Ingen genuin oro för Sverige

Själva försvagningen av kronan kan också skapa en nedåtgående spiral, tror hon.

– Det finns en trendrörelse i kronan där man positionerar sig för att den ska gå ned mot 12 kronor per euro och en del av kronförsvagningen här på slutet har varit driven av själva utvecklingen. Sådana rörelser finns inte i svenska räntor.

Det finns egentligen ingen genuin oro på finansmarknaden för den svenska ekonomin eller den svenska statens förmåga att hantera situationen enligt Spector.

– Då skulle vi se det i obligationsräntorna. Då skulle det finnas en riskpremie där, säger hon.

– Detta stärker bilden av att kronan skulle stöttas av ytterligare räntehöjningar, tillägger hon.