Hushållen kan behöva större sparbuffertar för att hantera snabba lyft i energipriser framöver, varnar Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman. Hon höjer samtidigt bankens prognos för svensk tillväxt både i år och nästa år.
Handelsbankens ekonomer höjer årets tillväxtprognos till 4,5 procent, upp från 4,4 procent i senast föregående prognos från augusti. Även nästa års tillväxtprognos höjs till 3,8 procent, från tidigare 3,5 procent.
Högsta inflationen på tio år
Inflationen är samtidigt på väg upp mot den högsta nivån på mer än tio år i november. Men risken för stagflation – det penningpolitiska mardrömscenariot där hög inflation kan tvinga centralbanker att strama åt med räntehöjningar trots hög arbetslöshet och svag tillväxt – är liten enligt Christina Nyman.
”Jag tycker att både inflationsriskerna och förväntningarna på högre räntor är överdrivna”, skriver hon i en kommentar till en färsk prognos från storbanken Handelsbankens ekonomer.
”Just nu skyms sikten av pandemins efterverkningar. Men någon stagflation, det vill säga hög inflation och låg tillväxt, ser vi inte framför oss”, tillägger hon.
Hon konstaterar i stället att den svenska ekonomin redan är större än den var före pandemin och att det ser ut att bli högre tillväxt än normalt framöver.
Inflationen tror hon dyker ner mot 1,5 procent om ett år, då både elpriser och oljepriser antas sjunka.
Prisuppgångar på bostadsmarknaden
Ett oväntat stort problem är dock de turbulenta energipriserna, som stundtals skenat uppåt i höst. Handelsbankens ekonomer beskriver detta som ett hot mot den gröna omställningen och konstaterar att energipriserna i september rusade i väg uppåt med 15 procent eller 700 kronor per månad för ett hushåll med fyra personer.
”Hushåll kan behöva skaffa sig en större sparbuffert för ökade variationer i energikostnader”, skriver Christina Nyman.
Hon ser samtidigt utrymme för fortsatta prisuppgångar på bostadsmarknaden, med en prognos på plus fem procent 2022 – trots ökat byggande och därmed ett minskat underskott på bostäder. En pådrivande faktor är att sparpengar som lagts på hög under pandemin driver på efterfrågan.
När det gäller Riksbanken tror Nyman att direktionen kommer att följa sin räntebana och låta styrräntan ligga kvar på noll åtminstone fram till 2024 – även om andra centralbanker redan har börjat strama åt med räntehöjningar i den snabba återhämtningens spår.
”Men i november kommer de nog signalera en räntehöjning under 2024”, skriver hon.
Läs även: Riksbanken ser en ökad risk för den finansiella stabiliteten
fakta
Handelsbanken skruvar på prognoserna
| 2021 | 2022 | 2023 | ||
| Sverige | 4,5 (4,4) | 3,8 (3,5) | 1,9 (2,0) | |
| Danmark | 4,2 (3,3) | 2,6 (2,8) | 1,7 (1,6) | |
| Finland | 3,5 (3,5) | 3,0 (3,2) | 1,8 (1,8) | |
| Norge | 3,9 (3,8) | 3,9 (3,8) | 1,1 (1,1) | |
| Eurozonen | 5,2 (4,9) | 4,4 (4,2) | 1,9 (2,0) | |
| Storbritannien | 6,7 (7,2) | 5,2 (5,6) | 1,3 (1,3) | |
| USA | 5,5 (6,3) | 4,2 (4,2) | 2,6 (2,1) | |
| Kina | 7,9 (8,1) | 5,0 (5,5) | 5,4 (5,4) |
Talen i tabellen visar Handelsbankens prognoser för procentuell BNP-tillväxt jämfört med året före. Augustiprognosen i parentes.
