För första gången noterades negativa elpriser under några enstaka timmar. Och generellt låg elpriserna under året klart lägre än normalt, i snitt elva öre per kilowattimme (kwh), vilket var 30 öre eller 71 procent lägre än 2019, och också det lägsta sedan 2000, enligt Energiföretagens statistik.

Bakgrunden var det varma vädret, preliminärt det varmaste året som någonsin hittills uppmätts i Sverige, där framför allt vintern var ovanligt mild. Det tillsammans med pandemin har medfört den lägsta elanvändningen sedan 1984, enligt Vattenfall.

Mycket vind och vatten

Men också det faktum att vattenmagasinen varit sprängfyllda, parat med en kraftig utbyggnad av vindkraften, har medfört en hög tillgång på el och rejält pressade priser. Detta trots en kärnkraftsreaktor mindre (och vid årsskiftet stängs ytterligare en).

För hushållet blir konsekvensen alltså både låga priser och minskad användning. En villakund har beroende på uppvärmningssätt sparat tusentals kronor jämfört med året före. För en villaägare med mer eller mindre eluppvärmt hus som gör av med cirka 20 000 kwh, gör 30 öre lägre elpris en besparing på 6 000 kronor på ett år. Även överlag sänkta elnätspriser i inledningen av året bidrog till den värmande kalkylen.

Men även om alla kunder bör ha kunnat räkna hem lägre priser, så är skillnaderna stora. I södra Sverige har priserna tidvis legat 3-4 gånger högre, och i snitt dubbelt så högt. Mycket vatten och vind i norr, mindre kärnkraft i söder och klena ledningar däremellan har skapat dessa spänningar och efterföljande debatt och politiskt käbbel om vem som bär ansvaret.

Känsligare system

I grunden handlar det om ett känsligare elsystem med mer av väderberoende vindkraft. Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker på Energiföretagen, tar Tyskland som exempel som gått mot mer sol och vind. Där har prisskillnaderna varit extrema, från toppar på 210 öre per kwh till som lägst minus 88 öre per kwh.

Och med mindre kärnkraft, mer vind och sol även i Sverige, så lär prisbilden bli än mer spretig också i Sverige.

– Med mer icke planerbar produktion är det en naturlig följd, säger Magnus Thorstensson.

Det är av den anledningen som allt fler elexperter betonar vikten av att skynda på utbyggnaden och upprustningen av det svenska elnätet. För även om Sverige över ett år som regel har ett överskott av el – den räcker inte alltid till när det är som kallast eller där den behövs som mest.

TEXT: OLLE LIDSTRÖM/TT