Din bank genomför noggranna undersökningar av dig när du ansöker om lån. Vad de kommer fram till avgör räntan du får, summan du får låna – om du får låna pengar överhuvudtaget. Det avgör därför, indirekt, om du kan köpa bostaden du drömt om, bilen du behöver för att pendla eller starta det företag du planerat. Att hitta billiga lån genom att jämföra olika erbjudanden kan därför vara en viktig strategi för att minska dina kostnader. Här väger faktorer som inkomst, anställningsform och kreditvärdighet tungt, och eftersom dessa varierar från person till person behandlas inte alla kunder likadant.

• Inkomst: Ju högre och mer stabil inkomst du har, desto större lån och bättre villkor kan du vanligtvis få.
• Anställningsform: Fast anställning väger tyngre än projekt- eller visstidsanställning, eftersom det signalerar långsiktig betalningsförmåga. Olika anställningsformer väger olika tungt i bankernas ögon.
• Kreditvärdighet: Om du har tidigare betalningsanmärkningar, hög skuldsättning eller osäker historik är risken större att du nekas lån eller får högre ränta. Det finns dock alternativ för att ta lån med låg kreditvärdighet för den som av olika anledningar inte klarar bankernas kreditcheckar.

Enkel affärsmodell

Affärsmodellen är egentligen enkel. Bankerna tar emot insättningar från sparare mot en viss ränta och lånar sedan ut dessa pengar till en högre ränta till dig som behöver ett lån. Mellanskillnaden blir deras vinst.

Insättning: Person A sätter in 100 000 kronor på ett sparkonto med 1 procent årlig ränta.

Utlåning: Banken lånar ut samma 100 000 kronor till Person B för 4 procent årlig ränta.

Beräkning

Sparränta till Person A

- 100 000 kronor × 1 procent = 1 000 kronor per år

Ränteintäkt från Person B

- 100 000 kronor × 4 procent = 4 000 kronor per år

Bankens vinstmarginal

- 4 000 kronor (från låntagaren) – 1 000 kronor (till spararen) = 3 000 kronor i räntenetto per år

Andra intäkter

I praktiken tar banken även ut avgifter eller provisionsintäkter, men själva grundidén är att låna in pengar till en lägre ränta och låna ut dem till en högre.

För att minimera risken och säkra sina intäkter ser de noga över vem de lånar ut till och på vilka villkor. Har du en osäker anställning eller låg inkomst kan du nekas lån eller erbjudas en högre ränta. Följer du däremot bankens mall för en ”stabil” kund får du generellt sett bättre lånevillkor.

Person A

- Fast jobb och stabil inkomst

- Hög kreditvärdighet

- Lånar 1 000 000 kronor till 3 procent ränta

Person B

- Projektanställd och lägre inkomst

- Osäker kreditvärdighet

- Lånar 1 000 000 kronor till 4,5 procent ränta (eller får avslag helt och hållet om risken anses för hög)

Beräkning av räntekostnad per år

Person A

- 1 000 000 kronor × 3 procent = 30 000 kronor per år

Person B

- 1 000 000 kronor × 4,5 procent = 45 000 kronor per år

Skillnaden: Person A betalar 15 000 kronor mindre i ränta per år på grund av lägre risk för banken. För Person B blir kostnaden på årsbasis betydligt högre, trots samma lånebelopp.

Det är en förenklad illustration av hur bankens kreditgivning går till. I verkligheten kan skillnaderna vara ännu större. Bankerna tjänar alltså pengar på räntemarginalen och vill minimera risken för kreditförluster. När banken analyserar en låneansökan tittar de på hur sannolikt det är att låntagaren klarar av att betala tillbaka lånet i tid. Har du redan god ekonomi, fast inkomst och kanske andra säkerheter (som en bostad med låg belåningsgrad eller ytterligare tillgångar) sänder du ”trygghetssignaler” till banken.

Större klyftor

Den som redan har god ekonomi kan alltså fortsätta låna pengar till en lägre kostnad och ofta investera eller konsumera mer, vilket i sin tur kan leda till ytterligare ekonomisk tillväxt för den personen. För den med sämre ekonomi blir det däremot dyrare att låna, och det kan därmed vara svårare att finansiera exempelvis en bostad, bil eller företagssatsning. Denna skillnad i räntesättning kan därmed förstärka ekonomiska klyftor över tid: människor med mer tillgångar får ännu större fördelar, medan de med mindre resurser möter högre kostnader och större hinder för att förbättra sin ekonomiska situation.

Men detta behöver bankerna egentligen inte bry sig om i någon moralisk bemärkelse, eftersom bankerna – vilket många glömmer – i grunden är vinstdrivande, privata företag. Kända svenska banker, som SEB, Swedbank och Handelsbanken, har aktieägare och måste leverera avkastning på kapitalet. Det innebär i praktiken att deras främsta mål är att tjäna pengar, inte att alla kunder ska behandlas identiskt eller ”rättvist” enligt någon allmän måttstock.

Sponsrat innehåll från Axofinans.