Kampen om Liberalernas gunst fick C-kvinnornas ordförande att ta till extremt stora ord. Om L väljer Kristersson i stället för Löfven är vi tydligen på väg mot 30-talets vidrigheter? Hjälp – hur lågt kan man sjunka för att behålla makten?
KRÖNIKA. På onsdagen – med anledning av Förintelsens minnesdag – skrev Centerkvinnornas förbundsordförande Sofia Jarl en debattartikel där hon bad Liberalerna ”stå på godhetens sida”. Hon skrev: ”Vi måste våga ta ställning för friheten. Liberala demokratiska värderingar kan inte kompromissas bort”.
Det var omöjligt att tolka de svulstiga orden på annat sätt än att Jarl bad L att inte samregera med Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna. Hon nämnde inte SD med ett enda ord, men mellan raderna lyste budskapet i skrikigt neon.
Många blev chockade av det smutsiga i att utnyttja en så viktig minnesdag för att få fortsatt makt i Rosenbad. En man skrev på min Facebooksida: ”Vidrigt att använda oss judar och förintelsen som slagträ på detta sätt”.
Jag håller med. VIDRIGT.
Vi var många som värdigt skänkte Förintelsens offer en tanke på onsdagen. Vi mindes alla som mördades, och hur mycket ilska och hat som tilläts utplåna liv. Dagen påminde oss om vikten av att envist sträva efter ett samhälle där vi respekterar människor och hyllar tolerans och kärlek.
Men Jarl ville passa på att få L att fortsätta släppa fram en rödgrön regering här i Sverige. Hon skrev att ”Förintelsen vittnar om vad som händer när människovärdet reduceras och de mänskliga rättigheterna glöms bort”.
Det lät onekligen som utpressning, och det var svårt att inte tolka det som att hon menade att den som väljer att rösta på Ulf Kristersson (M) som statsminister på något sätt skulle spela i samma liga som nazisterna.
”Varje liten förflyttning kan i slutändan bli någonting mycket större”, varnade hon. Men trodde hon verkligen att slutresultatet av att Liberalerna regerar ihop med M skulle vara ett steg mot mord?
Det blev bisarrt. Absurt.
Jarl namngav inte SD i texten, men ingen kunde undgå innebörden. ”Det finns all anledning att bekämpa villfarelsen att det skulle vara möjligt för liberaler att kunna köpslå med nationalistiska idéströmningar med härkomst från samma ideologiska föreställningar som nazisterna.”
Vad exakt det är i SD:s politik som skulle kunna föra Sverige närmare 30-talets Tyskland var oklart. ”Liberala demokratiska värderingar kan inte kompromissas bort”, menade Jarl. Men är det vad Jimmie Åkesson (SD) kräver?
Den obegripliga ondskan får aldrig förminskas genom att bli en del av en debatt om vem som ska styra Sverige efter valet 2022.
Jag läser då och då kommentarer från SD:s anhängare som oroar mig; enskilda vill ”kasta ut dem” eller utvisa andra generationens svenska medborgare för minsta butiksstöld, vilket är överdrivet och inte rimmar med en individualistisk rättsstat. Men från partiet finns ingen aktiv kamp mot frihet och liberalism. Jag ser ingen strid mot demokratin från SD; däremot ser jag oroväckande tendenser från övriga partier som gör sitt allra bästa för att SD-väljarnas vilja inte ska respekteras.
Jag gillar inte att kleta historisk brunfärg på nutida oskyldiga politiker, men i Bondeförbundets partiprogram från 1933 ville man bevara den svenska folkstammen ”mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement”. Partiet ville även motverka ”invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar”. Men det nämnde inte Jarl. Jag tänker heller inte belasta henne för orden. En sund debatt talar om nuet och verkligheten, inte om lösryckta farhågor och historiska synder.
På Aftonbladet argumenterade Jonna Sima för att Förintelseöverlevare larmar om vad som kan ske om högerpopulismen släpps in i maktens korridorer, och med det menade hon naturligtvis att M och KD bildar regering med stöd av SD. Även hennes text utnyttjade en viktig minnesdag för att hålla Stefan Löfven (S) kvar som statsminister.
Vidrigt, som sagt.
Auschwitz-Birkenau får aldrig glömmas bort. Och den obegripliga ondskan får aldrig förminskas genom att bli en del av en debatt om vem som ska styra Sverige efter valet 2022. Uppenbarligen behövs ett museum som påminner oss om historien. Låt oss skicka Jarl och Sima dit för att få proportioner.
TEXT: CAROLIN DAHLMAN
Krönikör på Bulletin
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna.
