Vi ska inte trängas på gym. Dessutom sköter många allt fler ärenden på nätet och stannar hemma i högre utsträckning än tidigare.

Allt detta är bra för att bromsa spridningen av coronaviruset, men knappast för vår hälsa. För den som varken tränar högintensivt eller får tillräcklig vardagsmotion löper bland annat en högre risk för en för tidig död.

Det är en risklivsstil. När vi gör så riskerar vi att drabbas av kärlohälsa och också av metabol ohälsa. Vi ökar alltså risken för diabetes och hjärt-kärlssjukdom. Dessutom ökar risken för nedstämdhet, säger Maria Ekblom, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).

Nya nyanser

För bara runt tio år sedan talades det inte om att stillasittande var ett problem, då handlade diskussionen mer om träningens betydelse. På senare år har dock nya nyanser kommit fram i forskningen, enligt Maria Ekblom. För den som inte får tillräcklig mängd fysisk aktivitet är det farligt att vara långvarigt stillasittande, men för den som tränar enligt rekommendationerna är det inte lika farligt att sitta mycket stilla.

Kontorsarbetare sitter ju väldigt mycket. Det är den yrkeskategori som sitter mest men också den yrkeskategori som mår bäst. Vi dör äldre och får inte lika mycket hjärt-kärlsjukdomar, säger Maria Ekblom.

Världshälsoorganisationen (WHO) kom nyligen med uppdaterade rekommendationer för fysisk aktivitet. Där rekommenderas vuxna att ägna sig åt 150–300 minuters medelintensiv eller 75–150 minuters högintensiv träning per vecka.

Röra sig litegrann

För dem som inte når upp till WHO:s rekommendationer är det farligt med mycket stillasittande, säger Maria Ekblom.

De som har mer fysiskt aktiva jobb och är trötta i kroppen när de kommer hem orkar ofta inte träna mer intensivt utanför jobbet. Det är därför den gruppen drabbas mer av hjärt-kärlsjuka och dör yngre.

För alla som under pandemin har blivit sittande hemma och varken kommer till gymmet, går ut för att äta lunch eller ens hämta papper ur skrivaren är risken stor att livsstilen blir farlig.

Vid nyår brukar det komma högtidliga löften om att storslagna träningsprojekt minsann ska bli av, men för många kan det göra skillnad med små förändringar.

Att röra sig litegrann är bättre än att inte röra sig alls, slår WHO fast i sin rapport, något som Maria Ekblom håller med om.

Det kan handla om lite knäböj eller att gå i trappan ungefär tre minuter i halvtimmen. Då vet vi att man skyddar sin metabola hälsa, skyddar sin kärlhälsa och att man faktiskt också blir på lite bättre humör.

För lite muskler

Speciellt äldre kan drabbas hårt av att dra tillbaka sin vardagsmotion. Det kan leda till för lite muskler i benen vilket i sin tur kan leda till en nedsatt vardagsfunktion. Då ökar risken för att man inte kan vara självständig.

Men klarar man av att gå ut, se då till att ta ordentliga skor så man inte halkar omkull eller drabbas på något annat sätt. Några månader kan göra hela skillnaden.

Enligt Maria Ekblom är det ett bra läge nu att genomföra en positiv livsomställning, eller när pandemin är över då vardagen än en gång kommer att förändras för många.

Då ska man passa på att designa sin livsstil och jag tror att även samhället ska passa på och jobba med de här livsstilsfrågorna, det kommer nästan aldrig att finnas något bättre tillfälle.

TEXT: Kristin Groth/TT

FAKTA | WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet

För barn och ungdomar mellan 5 och 17 år rekommenderar WHO i genomsnitt en timmes fysisk aktivitet om dagen.
18–64-åringar rekommenderas 150–300 minuters medelintensiv träning eller 75–150 minuters högintensiv träning per vecka.
Personer över 65 år rekommenderas samma mängd träning som är varierad för att undvika benskörhet och fall.
För personer som inte når upp till rekommendationerna är det positivt för hälsan att röra sig litegrann, slår WHO fast. Då är det bra att börja med små mängder träning och sedan gradvis öka frekvens, intensitet och tid.

Källa: WHO:s "World Health Organization 2020 guidelines on physical activity and sedentary behaviour"