När bilderna av profeten Muhammed som rondellhund först publicerades i Nerikes Allehanda 2007 ledde det till en hatstorm. De skulle allra först ha ställts ut på en hembygdsgård i Värmland, men stoppades bara timmar innan utställningen öppnade.

Bilderna kom också bara två år efter att den danska tidningen Jyllandsposten publicerat tolv satirteckningar på profeten.

– Det blev en våldsam reaktion i den muslimska världen. Och det var inte bara de radikala islamisterna utan i bredare kretsar, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp, verksam vid Försvarshögskolan.

”Han skulle slaktas”

I Pakistan och Iran utbröt protester och dockor föreställande dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt brändes.

Ranstorp berättar att terrorsekten Islamiska staten i Irak, en föregångare till IS, satte ett pris på Lars Vilks huvud på 150 000 dollar. Han förekom på en dödslista från al-Qaida. Den islamiska organisationen Muslimska brödraskapet piskade upp stämningen.

– Han skulle slaktas som ett lamm.

Sedan dess har terrorförsöken duggat tätt mot den kontroversielle Vilks, som omkom i en trafikolycka på söndagen tillsammans med två poliser som hade till uppgift att skydda honom.

2009 försökte amerikanskan Colleen LaRose, känd som Jihad Jane, låta mörda Vilks i Nyhamsläge strax norr om Höganäs. Hon dömdes till tio års fängelse 2014 för planerna.

– Det är också terrorister som har nämnt honom, säger Ranstorp.

I samband med terrordådet i Stockholm 2010 där Taimour Abdulwahab sprängde sig själv till döds, efter att ha skickat mejl till TT och Säpo, angav han Vilks Muhammedteckningar som ett av motiven till dådet.

2015 inträffade ett terrorattentat i Köpenhamn där Vilks var förmodad måltavla. Attacken skedde mot en utställning i kulturhuset Krudttønden där Vilks deltog som debattör under ett möte med rubriken ”Konst, hädelse och yttrandefrihet”. En person sköts ihjäl och två skadades.

Hatisk propaganda

Vilks hem har också utsatts för attentat under åren. Han levde sedan tio år tillbaka på hemlig ort med livvaktsbeskydd dygnet runt.

– Han kunde inte röra sig eller göra besök utanför sitt hem utan en säkerhetsbedömning, säger Ranstorp.

Vilks hade också svårt att ställa ut sina verk på grund av hotbilden. Det var inte bara militanta islamister som hotade honom utan risken fanns också för så kallade impulsattacker, enligt terrorforskaren. Lars Vilks kom att symbolisera någonting större än yttrandefrihet.

– Det fanns en symbolisk sprängkraft i honom och hans verk som en del av hjärtat i väst.

Hur kommer extrema islamister att reagera på hans död?
– Det tycker naturligtvis... De kommer att bli glada och jubla i de egna kretsarna och sprida hatisk propaganda, säger Magnus Ranstorp.