Preskriptionstiderna förlängs också för flera allvarliga brott. Det gäller bland annat våldtäkt, grov misshandel, rån, grov utpressning, mordbrand och vapenbrott. Även medhjälp till brotten omfattas.

Brott som i dag preskriberas efter tio år ska i stället preskriberas vid 15. Preskriptionstiden 15 år flyttas fram till 25.

Förslaget bygger på en utredning som tillsattes av den tidigare S-ledda regeringen och som den nuvarande regeringen nu går vidare med.

– Vi vill säkerställa att reglerna återspeglar en skärpt syn på allvarlig brottslighet och tillgodoser brottsoffers upprättelse, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff.

”Är en anpassning”

Syftet är inte att gamla ouppklarade brott ska ligga på hög, enligt Strömmer.

Det här är en anpassning till forensiska och tekniska möjligheter att klara upp äldre brott. Ett konkret exempel är utökade möjligheter att använda biometriska data i brottsutredningarna, säger han.

Under utredningen har bland annat Advokatsamfundet haft invändningar och varnat för att förlängda preskriptionstider kan minska förutsägbarheten i rättsskipningen.

– Jag förstår synpunkten, men i andra vågskålen ligger det starka intresset att klara upp brott, säger justitieministern.

Gäller hedersförtryck

När det gäller brott som ingår i till exempel hedersförtryck mot barn ska preskriptionstiden förlängas och räknas från den dag då offret fyller 18 år. Det gäller redan i dag för ett antal andra allvarliga brott mot barn.

Därtill ska utdömda fängelsestraff, oavsett längd, aldrig preskriberas. En person som dömts till fängelse ska alltså inte längre kunna slippa straffet genom att hålla sig undan.

– En sådan reform är en tydlig reform från samhällets sida, att dömda brottslingar inte längre kan undkomma straff genom att till exempel gömma sig utomlands, säger Katja Nyberg, Sverigedemokraternas talesperson i polisfrågor.

Föråldrad lagstiftning ersätts

Ingemar Kihlström, kriminalvårdspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, ser förslaget som en viktig del i regeringens arbete med att stärka brottsofferperspektivet. Han pekar särskilt på att den nuvarande lagstiftningen är över 100 år gammal och att dagens möjligheter att utreda brott ser helt annorlunda ut med till exempel DNA-analyser.

– Med de större möjligheter som finns att utreda även brott som ligger som cold cases, som inte har kommit till slutpunkt, kommer vi att kunna straffa de som begått brotten. De som drabbades och brottsoffrens anhöriga kommer också att få upprättelse, förklarar han till Bulletin.

Han tillägger:

– Vi kommer att förändra så att fängelsestraff inte längre kan preskriberas för den som gömmer sig undan. Det gör att en dömd brottsling måste avtjäna sitt straff. Jag ser det att både fler brott kommer att föras till rättsprövning och vi kommer också att få fler som då får avtjäna sitt straff.

Kihlström påpekar även att förändringen kan få konsekvenser i utvisningsärenden:

– Det är naturligtvis så att kommer vi att föra fler personer till prövning så kommer det ju i teorin, jag kan inte säga att kvalifiera det, men även leda till att fler kommer att prövas utifrån att om de ska vara i Sverige eller utvisas.

Förslagen, som läggs fram i en lagrådsremiss, föreslås börja gälla den 1 april nästa år.