Den etiopiskfödde debattören Barakat Ghebrehawariat har länge arbetat som föreläsare och utbildare med fokus på mångfald, kommunikation och antirasim.

Förra året gav Natur &Kultur ut hans bok ”Får man säga svart?”, och han är en återkommande gäst hos TV 4 Nyhetsmorgon, där han kommenterat rasism och kommunikation.

När han medverkade hos TV 4 Nyhetsmorgon i december 2021 gav han exempel på ord som han tycker ska undvikas, som det så kallade ”n-ordet”, ”färgad” och ”svartskalle” - men även ordet ”invandrare”.

– Man har sett i forskningen att när man pratar om invandrare så menar man i regel människor som är icke-vita, eller som rasifieras som icke-vita, sade Ghebrehawariat till kanalen enligt Nyheter Idag.

Ghebrehawariat satte även upp en ”varningsflagg” för ett antal ord, däribland ”utlandsfödd”, som han varnade för då ordet ska ha fått ”en social mening och börjar tillskrivas idéer och värderingar”.

Istället för ”invandrare” och ”utlandsfödd” rekommenderade Ghebrehawariat ord som ”människor som har invandrat”, ””människor som rasifieras som X”, ”människor som tillhör vithetsnormen” och ”människor med utomnordiskt utseende”.

– Det här är begrepp som är designade för att prata om processer, inte personer. Alltså, det är inte för att definiera vem Barakat är, det är snarare hur Barakat rasifieras som icke-vit eller som svart, sade han till kanalen.

”Låt inte rädslan för att göra fel förlama er”

Samtidigt skriver Ghebrehawariat på sin hemsida att ”det finns en ängslighet i mångfaldsarbetet, men låt inte rädslan för att göra fel förlama er”, samt att ”Botemedlet är inte att prata mindre. Tvärtom, vi behöver kommunicera mera. Mera inkluderande. Det handlar därför inte om att sluta säga ’fel’ utan om att börja göra rätt.”

I augusti förra året skickade TV 4 Nyhetsmorgon ut Ghebrehawariat i Stockholm med ett whiteboard där orden ”svensk”, ”invandrare”, ”vit”, ”svart”, ”ras”, ”färgad” och ”icke-vit” hade skrivits ned, och han frågade förbipasserande hur de reagerade på orden.

I inslaget pratade han först med tre personer som ”tillhör vithetsnormen” och hade invändningar mot olika ord. Men när han sedan pratade med Tedros Amanuel, som har ett ”utomnordiskt utseende”, menade Amanuel emellertid att ”alla ord är okej att använda”.

– Det beror på hur man använder det, det är inte själva ordet som svagheten ligger, sade Amanuel och tillade att ”sammanhanget är det viktigaste”, vilket Ghebrehawariat tycktes hålla med om.

”Jag minns när jag var liten och blev retad för jag var neger”

När Barakat Ghebrehawariat på lördagen deltog i ett samtal på Kulturhuset Stadsteatern med Kvartals kulturchef Ola Wong och moderator Stina Oscarsson ställdes frågan om vilka ord man får använda i vilka sammanhang på sin spets.

Samtalet hölls med anledning av Kulturhusets 50-årsjubileum, och behandlade bland annat en tidigare debatt om seriealbumet ”Tintin i Kongo” och annan äldre kultur med rasistiska uttryck och bilder.

Under samtalet delog även personer ur publiken, bland annat Peter Thörnqvist, som själv har afrikansk bakgrund.

– Jag tänkte på när jag blev retad som barn. Min pappa var sudanes och jag sa något i stil med ”jag minns när jag var liten och blev retad för jag var neger”. Då reagerade han och sa åt mig att sluta använda ordet när jag beskrev min upplevelse, berättar Peter Thörnqvist för Expressen.

Även en annan person ur publiken ska ha använt ordet, och till sist avbröt Ghebrehawariat samtalet och lämnade scenen.

– Jag väntade på att någon skulle kliva in så att jag inte skulle behöva göra det själv. Jag förväntar mig att en kulturinstitution av Kulturhusets magnitud säger ”vi uttrycker oss inte rasistiskt mot våra medmänniskor” och skapar en trygg miljö för mig och andra icke-vita, säger Barakat Ghebrehawariat till Expressen.

I ett inlägg på Instagram menar Ghebrehawariat att lämnade scenen på grund av att han blev ”utsatt för rasism”.

”Innan det hade jag vädjat till publiken och sökt ögonkontakt med moderatorn i hopp om att hen (Stina Oscarsson) skulle ingripa” skriver han vidare.

Stina Oscarsson säger till Dagens ETC att hon försökte låta personen som använde ordet förklara sig.

– Barakat var väldigt tillrättavisande mot den här mannen och lät honom inte prata. Jag ville ge mannen en chans att berätta varför han använde n-ordet eftersom jag ansåg att det krävde en förklaring och att det enda riktiga i den situationen var att låta honom förklara sig.

– Jag hade varit rädd om någon kom in med ett automatvapen, men jag är inte rädd för ord. Det är vårt verktyg för att förstå varandra. Vi var där för att försöka förstå, det visade sig urarta, säger hon vidare till tidningen.

Kulturhuset tillkallade vakt

Ghebrehawariat får medhåll av Kulturhuset Stadsteaterns kulturchef Linda Beijer, som säger till Dagens Nyheter att det inträffade ”var en miss”.

– Det var en miss. Vi ska erbjuda och skapa trygga rum, det lyckades vi inte med denna gång. Någon av oss arrangörer borde ha sagt ifrån, säger hon till tidningen.

Enligt Beijer ska även en vakt ha tillkallats för att komma tillrätta med situationen.

– Vi har rutinen att när det blir otryggt i rummet ska vakt tillkallas och det gjordes även i detta fall, säger hon till DN.

Enligt en text av paneldeltagaren Ola Wong i Kvartal ska vakterna ha frågat ut en av de frågeställare som använde ”n-ordet” och hänvisat till att barn var närvarande.

Kulturteatern Stadshuset har även bett Ghebrehawariat om ursäkt för det inträffade.

– Jag har godtagit ursäkten men det är inte ursäkter jag vill ha. Jag vill att de ska kunna garantera att det inte händer igen, säger Ghebrehawariat till Expressen.

Hans motdebattör Ola Wong menar emellertid att Kulturhuset Stadsteatern inte har någonting att be om ursäkt för.

– Jag tycker att om man går in i en debatt om gamla kulturdebatter som handlar om just det ordet så är det märkligt om man inte kan hantera det, säger Wong till Expressen.

Bulletin söker Barakat Ghebrehawariat och Linda Beijer. Bland annat vill Bulletin veta på vilket sätt Kulturhuset misslyckades med att skapa ”trygga rum” och på vilket sätt den tillkallade vakten skulle återställa ”tryggheten”.

Uppdatering 18:00

Klockan 17:00 återkom Linda Beijer till Bulletin:

”Efter debatten öppnades det upp för frågor från publiken och då användes n-ordet. Där och då borde vi som arrangör har markerat. Att det inte gjordes kan vi bara uppriktigt be om ursäkt för.

Direkt efter det inträffade pratade vår personal med besökarna och med de som deltagit på scen. Vi bad också Barakat Ghebrehawariat om ursäkt för det som inträffat.

Vi har en kod för samarbeten samt en policy och rutin för en arbetsplats fri från kränkande särbehandling. Men vi ser att dessa behöver utvecklas och förtydligas för att situationer som denna absolut inte ska ske.”