Regeringen och Sverigedemokraterna säger att man lägger om Sveriges bistånd. Pengarna ska vara tydligare kopplade till migrationspolitiken och villkoras mot att länder återtar sina medborgare som ska utvisas från Sverige. – Sveriges biståndspolitik går igenom ett historiskt skifte, säger SD:s Aron Emilsson. Men storleken på biståndet förändras inte.
”Bistånd för en ny era”, kallar regeringen sin nya reformagenda för biståndspolitiken.
Biståndet ska nu verka för att minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsutdrivning, enligt SD:s talesperson Aron Emilsson.
– Biståndet kommer i större utsträckning att villkoras i syfte att mottagarstaterna återtar egna medborgare, säger han på en presskonferens med de andra partierna i regeringsunderlaget.
Det är inte rimligt att bistånd betalas ut till stater som motverkar svenska intressen, säger han vidare. Emilsson anser att den förra regeringen brustit i att inte villkora biståndet tydligare.
– Det här tjänar Sverige på, liksom de stater migranterna kommer ifrån.
Ska ge till 30 länder
Regeringen anser också att biståndet kommer att gynna det frivilliga återvändandet när migranternas hemländer stärks.
Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) öppnar för att medlen kan fasas ut för länder som inte samarbetar med Sverige vad gäller att bekämpa korruption eller säkerställa en demokratisk utveckling.
– Om vi märker att länder inte är intresserade av att göra det, då ska vi ställa oss frågan: ska vi verkligen vara i det här landet? Eller kan vi använda våra resurser någon annanstans, där det finns en större reformvilja? Det är också en del i den här förändringen.
Han meddelar också att det bilaterala utvecklingsbiståndet ska begränsas till 30 länder.
– Ett mer träffsäkert bistånd där vi inte gör allting överallt.
Det bilaterala stödet går i dag till 36 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Europa.
Handel och jobb
En annan prioritering i regeringens reformagenda handlar om att bekämpa fattigdom genom jobbskapande, handel och utbildning – eller som regeringen beskriver det, genom ”hållbar tillväxt”.
– Vi säkerställer att svenska skattemedel alltid uppnår så goda resultat som möjligt, säger Johan Forssell.
Han kallar det en genomgripande förändring av svensk biståndspolitik. Man behöver också skapa förtroende hos den svenska befolkningen för att de 56 miljarder som betalas ut årligen används effektivt.
Någon minskning av storleken på biståndet – drygt 50 procent större än Polisens budget – är inte aktuell under mandatperioden.
Den nya biståndspolitiken tar enligt Liberalernas talesperson också fokus på klimatförändringarna.
– Det här innebär att vi får ett ökat och effektiviserat klimatbistånd, säger Joar Forssell (L).
– Det handlar om att se till att utsläppen minskar och värna den biologiska mångfalden.
fakta
Svenskt bistånd
Regeringen har lagt fast en ram om 56 miljarder årligen i bistånd för resten av mandatperioden.
Det finns två sorters bistånd:
Utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Utvecklingssamarbetet är ett långsiktigt stöd till andra länders utveckling. Humanitärt bistånd är akut stöd vid nödsituationer.
Drygt 40 procent av biståndsmyndigheten Sidas utvecklingssamarbete är multilateralt, vilket innebär att stödet ges till internationella organisationer, främst via FN-organ.
Den största delen av Sveriges bistånd går till stöd direkt från Sverige till ett land eller en region. Detta kallas för bilateralt bistånd.
Detta stöd hanteras i huvudsak av Sida och går till olika projekt och program i samarbetsländerna. Det bilaterala stödet går till 36 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Europa.
Källa: Sida
