I början av november i år rapporterade det spansk-tyska vindkraftsföretaget Siemens Gamesa att företaget avslutar räkenskapsåret med välfyllda orderböcker, men också med en förlust på 940 miljoner euro (cirka tio miljarder kronor).

Nu ska företaget skära ner kostnaderna, vilket bland annat kan innebära att 2 900 jobb försvinner, nästan elva procent av det totala antalet anställda.

Danska Vestas, en av världens största tillverkare av turbiner, redovisade veckan innan en förlust på 147 miljoner euro (cirka 1,5 miljarder kronor) för tredje kvartalet i år.

General Electric, en av de stora tillverkarna av turbiner i Europa och USA, varnade i slutet av oktober för en förlust på två miljarder dollar (cirka 21 miljarder kronor) för 2022 och ska nu skära i sin landbaserade verksamhet för att spara pengar.

Bakom de dåliga resultaten ligger bland annat ökade kostnader för material och frakt, skriver New York Times.

Kinas hårda restriktioner för att försöka stoppa pandemin har till exempel gjort att produktionen av komponenter halkat efter och priserna därför stigit. Kinesiska företag producerar 70 procent av komponenterna som ingår västerländska vindkraftsturbiner, enligt vindkraftsanalytikern Endri Lico.

– På många sätt är det en perfekt storm (en rad händelser som var för sig inte är så dramatiska, men råkar förstärka varandra till en katastrof, red. anm.) för vinstmarginalerna, skriver Endri Lico och Aaron Barr på det brittiska energikonsultföretaget Wood Mackenzies hemsida.

Det rör sig om stigande energipriser, kostnader för specialtransporter som stiger med raketfart, ökade kostnader för kvalificerad arbetskraft och kvardröjande förseningar på grund av Covid, kombinerat med en allt mer aggressiv prissättning av anbuden.

Resultatet är att västerländska turbintillverkare (Original Equipment Manufacturers, OEMs) har redovisat mer än 3,4 miljarder euro (cirka 38 miljarder kronor) i förluster de senaste två åren.

Även mindre ökningar av kostnaderna kan innebära stora förluster för tillverkarna i projekt där kontrakten redan är skrivna. Varje turbin kan kosta tiotals miljoner kronor. I stora projekt till havs ligger den totala ordersumman på många miljarder kronor. Någon procent extra i kostnad på det blir snabbt till stora summor pengar.

Samtidigt stiger utvecklingskostnaderna för de allt större och kraftfullare turbinerna. Att utveckla nya modeller kan kosta flera miljarder kronor för tillverkarna.

– Varje gång vi säljer en turbin förlorar vi åtta procent, säger Vestas vd Henrik Andersen till New York Times.

Nu kan industrin dessutom tvingas möta ökad konkurrens från Kina. Där har tillverkarna sålt stora mängder vindkraftsverk på den inhemska marknaden under 2010-talet och börjar nu leta sig ut på den internationella marknaden.

– Medan de västerländska tillverkarna drabbas av negativ lönsamhet och högre kostnader, har de kinesiska klarat sig betydligt bättre och fortsätter att tillverka allt billigare turbiner, skriver Endri Lico och Aaron Barr.

Den utvecklingen drivs av stordriftsfördelarna på den gigantiska kinesiska vindkraftsmarknaden, som utgör 50 procent av all installerad effekt 2021 och över 48 procent av den effekt som kommer att installeras de kommande tio åren

Den här dominansen drivs av den långsiktiga plan för förnybar energi som den kinesiska regeringen utarbetat.

Enligt New York Times finns det nu västerländska tillverkare som fruktar en upprepning av utvecklingen på marknaden för solcellspaneler: tekniken utvecklades i väst, men tillverkningen sker nu till största del i Kina och övriga Asien.

– De (de västerländska tillverkarna, red. anm.) ligger illa till, säger Endri Lico till New York Times.