Förra året gav den dåvarande S-regeringen byggtillstånd för Kriegers Flak-parken i Östersjön, cirka tre mil söder om Trelleborg. I torsdags meddelade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att regeringen ger grönt ljus för Vattenfall att anlägga kablar längs havsbotten för att ansluta parken till stamnätet.

Därmed är alla tillstånd på plats för parken, som omfattar 35–50 vindkraftverk som blir 280 meter höga. Det statliga bolaget bedömer att parken, om allt går som planerat, kan tas i drift 2028.

Men tillstånden tog lång tid. Grundet som Kriegers flak ligger på delas mellan Danmarks, Sveriges och Tysklands ekonomiska zon. Sedan 2015 står det tyska vindkraftverk där. I den danska zonen stod en vindkraftspark klar sommaren 2021.

Projektet startades 2002 och om allt går enligt plan beräknas den svenska delen av parken vara i drift runt 2028. 26 år med andra ord.

Med tillstånd- och kabelinfrastruktur är ledtiderna för havsbaserad vindkraft i dagsläget snarast jämförbara med stora kärnkraftsreaktorer på över tio år, skriver Tidningen Näringslivet.

Och även om alla tillstånd är på plats kan det bli för dyrt för Vattenfall att bygga.

– Det är ett projekt med små marginaler. Samtidigt har investeringskostnader och räntor stigit väsentligt under det senaste året vilket vi måste ta hänsyn till, skriver Vattenfall i mejl till Bulletin.

Tidöavtalet är också ett bakslag för den havsbaserade vindkraften. Om inte staten betalar anslutningen till stamnätet kan många planerade projekt bli för dyra.

– Anslutningen till havs, det vill säga den som SvK betalar, motsvarar upp till 30 procent av hela investeringen, inklusive vindkraftverk, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät (SvK), i en intervju för Tidningen Skärgården.

Höjda skatter och avgifter ett hot

Veckan började med ett annat negativt besked för vindkraften:

Dagens Industri avslöjade flera förslag i den pågående vindkraftsutredningen som kraftigt försämrar förutsättningarna för utbyggnaden av landbaserad vindkraft.

I dag betalar en ägare till en vindpark i genomsnitt strax över 1,5 procent av omsättningen i fastighetsskatt och i förekommande fall ersättning till närområdet.

Utredningen vill mer än fördubbla kostnaderna för landbaserad vindkraft, till fyra procent, genom olika skatter.

Utredningen har också flera förslag för att kompensera boende i närområdet:

• Även grannar ska få del av vindparkens omsättning, som mest två promille per småhusfastighet.
• Småhusägare i närheten får kräva att bli utköpta av vindparksägaren, en inlösenrätt.

– Går utredningens förslag igenom kommer intresset att bygga vindkraft i Sverige att störtdyka, säger en person som jobbat femton år med att bygga svenska vindkraftparker.

Han jämför med Norge, där en ny skatt på landbaserad vindkraft – grunnrenteskatt – infördes vid årsskiftet.

Hotar utländska investeringar

Den effektiva skattesatsen är 40 procent och ska inbringa 2,5 miljarder i skatteintäkter till norska staten, varav hälften ska gå till kommunerna, är det tänkt.

– Det är en internationell skandal som hotar utländska investeringar i Norge, stoppar investeringar i vindkraft och som är ett direkt konkurshot för många vindkraftverk, säger Finans Norges vd Idar Kreutzer på norska nyhetssajten E24.

Samtidigt som det tar lång tid att få tillstånd att bygga ny vindkraft och nya skatter och pålagor utreds presenterade Energiföretagen i onsdags en ny rapport som visar att energibehovet kan öka från dagens 170 terawattimmar (TWh) per år till så mycket som 330 TWh om drygt 20 år.

Det motsvarar ungefär 35 stora kärnkraftsreaktorer eller 10 000 vindkraftverk, enligt SVT.

Det är så bråttom med elektrifieringen av ingen av de som talade vid presentationen av rapporten talade om ”förnybar energi” (läs: vindkraft). Regeringens nya energipolitiska mål 100 procent ”fossilfritt” (läs: vindkraft och kärnkraft) var uttrycket som användes.

– Jag kan tänka mig att vi kommer att behöva alla produktionsslag för att ersätta de enorma mängder av kol, olja och gas som vi använder i dag, sa LKAB:s vd Jan Moström till Ekot i måndags och nämnde att det kan behövas kärnkraft i norra Norrland för att klara av det enorma elbehovet de närmaste 20–25 åren.

Massiva investeringar krävs

Till det kommer behovet av nya elnät för att forsla all el mellan produktionsanläggningarna och användarna:

– Elnätet kommer att behöva förstärkas för 400 miljarder kronor fram till 2030. Till 2045 närmar vi oss 1 000 miljarder, varav hälften är reinvesteringar, eftersom elnätet är gammalt och behöver renoveras, sa Per Holm, ansvarig för Energiföretagens klimatpolitik, när rapporten publicerades.

Tusen miljarder är fyra femtedelar av hela den svenska statsbudgeten.