– Vi kan inte lämna förslag som löser det problem som vi fått i uppdrag att utreda, säger utredaren Ulrika Liljeberg, tidigare kommunalråd i Leksand, numera riksdagsledamot för Centerpartiet.

I Norge och Finland får kommunerna ta ut en fastighetsskatt av vindkraftsparkerna som de sedan fritt får disponera.

I Sverige är det upp till lokalsamhället att förhandla med projektörerna om ersättning. Hur mycket pengar de lokala föreningarna och organisationerna får beror på hur duktiga de är på att förhandla.

Utredningen ”Värdet av vinden” skulle ändra på det och se till så att svenska kommuner fick en rak och enkel ersättning när det byggdes vindkraft inom kommungränsen.

Förhoppningarna stärktes av den tidigare utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning” (SOU 2021:53), som tillsattes av den förra regeringen. Där gick utredarna utanför sitt uppdrag och ägnade ett helt kapitel åt att föreslå olika former av ersättning till kommunerna.

Men alla sådana förhoppningar kom på skam i den nya utredningen.

Vindkraften behövs mest

Därmed kvarstår problemet att Sverige behöver ett stort tillskott av el för elektrifieringen av industrin, men ingen vet riktigt varifrån det ska komma.

Kärnkraften har ingen utbyggnad på gång för tillfället. De närmaste tio åren är det enligt Energimyndigheten huvudsakligen mer vindkraft som kan leverera det nödvändiga tillskottet av ny elektricitet.

– Vindkraft är det kraftslag som kan byggas ut snabbast med stora volymer till låg produktionskostnad, säger Ulrika Liljeberg.

Problemet är att projekten allt oftare stupar på nej från berörda kommuner, som har vetorätt. Enligt Svensk Vindenergi fick nästan åtta av tio projekt nej av kommunerna 2021.

Förslagen räcker inte

Ulrika Liljeberg tror att kommunerna skulle vara klart mer positiva till vindkraft om de fick en ersättning som de kan disponera fritt i sin budget.

Men den förra regeringen, som tillsatte utredningen, uteslöt förslag på nya skatter. Den nya regeringen ändrade direktiven i höstas så att även statligt stöd uteslöts.

Kvar blir förslag om att de som bor nära vindkraftparkerna kan kompenseras genom att få del i intäkterna från vindkraften. De som bor allra närmast ska kunna begära att vindkraftsbolagen köper loss dem.

Kommunerna ska också kunna kräva att någon form av bygdepeng utgår till lokalsamhället. Hur mycket, får vindkraftsbolagen och lokalsamhället fortfarande förhandla om.

Men de här förslagen räcker inte för att öka viljan att bygga vindkraft i kommunerna, anser Ulrika Liljeberg:

– Vår bedömning är att enbart åtgärder för närboende och lokalsamhälle inte är tillräckliga incitament för att kommunerna i tillräcklig omfattning ska öka sina tillstyrkansbeslut, säger hon.

Bygger badhus för pengarna

De frivilliga bygdepengar som förekommer i Sverige i dag ligger i regel mellan 0,2 och 0,5 procent av bruttointäkterna för vindkraftparkerna.

Det räcker oftast till mindre projekt, som att bygga en ny fotbollsplan, rusta upp samlingslokaler eller som extra bidrag till det lokala föreningslivet.

I Norge och Finland ger den kommunala fastighetsskatten betydligt mer pengar till invånarna.

Ett exempel är Åfjord kommun i Norge. Här bor knappt 5 000 invånare. Här finns också över 200 vindkraftverk.

– Vi får 50–60 miljoner kronor per år, säger Vibeke Stjern (AP), ordförande i Åfjord kommun till SVT.

För de pengarna bygger kommunen bland annat ett nytt badhus.

Ulrika Liljeberg avslutade sin presentation av utredningen med att uppmana klimatminister Romina Pourmokhtari till att ”skyndsamt” ta frågan vidare.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) å sin sida är fortsatt skeptisk till förslag som påverkar statskassan, exempelvis att låta fastighetsskatten på vindkraft tillfalla kommunerna.

Nu ska ”Värdet av vinden” ut på remiss under sommaren och hösten. I början av nästa år ska det ligga ett konkret förslag färdigt för riksdagen att ta ställning till.