
Skandalerna hopar sig runt Växjös muslimska gemenskap, och i centrum står Sveriges idag enda muslimska friskola. Tydligen ägnar man där mer tid åt koranen än svenska språket. Detta skriver August von Seth.
Skolinspektionens tillsynsrapport om stiftelsen Växjö islamiska skola erbjuder minst sagt oroväckande läsning. Granskningen, som genomfördes i mars 2022, larmar om en ofullständig läroplan, pedagoger utan lärarlegitimation, och bristande tillgång till elevhälsa. Inblandningen av konfessionella element i den allmänna undervisningen – i strid mot svensk lag – var myndighetens mest graverande anmärkning.
Av rapporten framgår att “de allra flesta” elever deltar i grundskolans muslimska profilämne. Delämnet “Koran” tillbringas mestadels i tystnad, varvid elever och lärare läser islams heliga skrift på originalspråket arabiska. Enbart svenskspråkiga elever, om det finns några, får klara sig på egen hand.
Efter en uppföljning året därpå beslutade Skolinspektionen att avsluta ärendet. Skolans tre nyanställda lärare är alla legitimerade, och man kan nu välja mellan två lagstadgade moderna språk. Men omnämnda åtgärder mot de konfessionella inslagen är minst sagt begränsade: År 2023 byter huvudmannen namn på profilämnet och föräldrarna får fylla i en ny inträdesblankett.
Idag befinner sig skolans ägarstiftelse återigen i blåsväder. Två parallella skandaler hänger över huvudet på Ismail Abu Helal, som är ordförande i stiftelsen Växjö islamiska skola och stiftelsen Växjö muslimer.
Förskolan Änglagård ägs av samma stiftelse som den av Skolinspektionen granskade grundskolan. Byggnaderna är belägna intill varandra, men förskolans lokaler hyrs ut av Abu Helals andra stiftelse, Växjö muslimer. Aftonbladet rapporterade nyligen att hyran chockhöjdes under tveksamma premisser, från 40 000 kronor i månaden till det dubbla på bara ett år. Tillskottet på en halv miljon kronor går till Växjö muslimers ettåriga moskébygge i anslutning till förskolans lokaler. När anläggningen är klar ska den rymma 1400 personer, ha två våningar och en 26 meter hög minaret med rätt att spela böneutrop.
I klartext rör det sig om skattepengar i form av skolpeng som slussas till ett alternativt intresse. Inte mycket fantasi krävs för att karakterisera detta som regelrätt pengatvätt av skattebetalarnas resurser, möjliggjord av träskliknande stiftelser inlindade i jäv.
Den befintliga muslimska böneplatsen i Växjö, också ägd av stiftelsen Växjö muslimer, går också emot skattebetalarnas intressen på ett annat sätt. Moskén ingår i Förenade islamiska föreningar, som bokåret 2023 mottog tre miljoner kronor i bidrag från Myndigheten för stöd till trossamfund. Denna moské är skådeplatsen för Ismail Abu Helals andra skandal.
Abu Helals båda stiftelser har etablerat en väloljad verksamhet som attraherar muslimska föräldrar från hela landet. Grundskolan och förskolan är dessutom de enda av sitt slag kvar i Sverige, efter Säpos konsekventa nedstängningar av skolor med muslimsk inriktning.
Men även föräldrarna behöver ju religiös tillfredsställelse. Således leder skolchefen tillika ordföranden i moskéns ägarstiftelse predikan där (manliga) vårdnadshavare välkomnas med öppna armar.
Under en sammankomst hettar det till om Palestinafrågan och Abu Helal känner sig nödgad att ta till orda: “Om vi fostrade våra barn till att utöva jihad, och inte övergav jihad, skulle vi inte vara på botten av nationerna” hörs han säga på arabiska i ett uppmärksammat klipp.
En pressad företrädare för skolan, Avdi Islami, vikarierar för en plötsligt bortrest Abu Helal. Han menar att uttalandena är ryckta ur sitt sammanhang. Vidare påstår han att videon spridits av en hämndlysten tidigare skolanställd ”och hans anhängare” som vill ”hota, hämnas och se till att skolan stängs ned”. Huruvida det var dålig stämning på jobbet som ligger bakom lämnas osagt.
Utvecklingen har tvingat Skolinspektionen att påbörja ett nytt ärende. Samtidigt puttrar larm från flera instanser om kunskapsluckor i svenska, inhuman behandling av elever med diagnos, och mobbning så allvarlig att den orsakar hårbortfall.
Skolans ledord, ”Kunskap, Respekt, Ansvar, Mångfald” (förkortat ”Kram”) understryker ledningens falska tillgivenhet till varma värden i syfte att ursäkta sin existens i offentligheten. Mångfald – en trött plattityd – används på andra håll i Växjö för att förknippa etiska dygder med högtalarutsända trosbudskap till omgivningen. Intressant nog är moskéns sändebud samma Avdi Islami som företräder grundskolan i media.
Problemet är att det muslimska ekosystem som växer fram i Ismail Abu Helals regi är fullkomligt väsensskilt från mångfald; barn i alla åldrar går i religiöst enformiga skolor medan dessa tvättar skattepengar åt lärarnas och föräldrarnas pampiga böneplatser. Snåriga stiftelser och ett dysfunktionellt skolsystem utnyttjas för att upprätthålla en sluten slinga detaljanpassad för islamistisk insocialisering.
Kunskaps- och inlärningsbristerna på Växjö islamiska skola och förskolan Änglagård tyder på att huvudmannen har andra mål för ögonen: på kort sikt uppförandet av nämnda stormoské – och på längre sikt, upprättandet av parallella samhällssystem i enlighet med den muslimska läran och den muslimska läran allena.
Kanske denna genomgående fixering, istället för fokus på gedigen utbildning, är den egentliga anledningen till att Ismail Abu Helal placerar sitt hemland med omnejd i ”botten av nationerna”.
Det skattefinansierade civilsamhället ter sig som ett öppet sår. Skattebetalarnas pengar forsar ut till oprövade och ibland farliga aktörer. Tillsynsmyndigheterna har inte en chans att hinna ikapp.
Konkret ser många gärna att Säpo stänger ned stiftelsens skolor. Regeringens nyintroducerade utbetalningsmyndighet är likaledes ett steg i rätt riktning. I förlängningen måste föreningar och trossamfund kartläggas, och vid behov bommas igen. Likaså moskéer. Myndigheten för stöd till trossamfund har ingen plats i en situation där hyllningsord till Hizbollah och jihad ekar i landets bönelokaler.
Låt den enda kvarvarande muslimska friskolan också bli den sista.
RÄTTELSE: Påståendet att Växjö islamiska skola är den sista med muslimsk konfessionell inriktning stämmer formellt. Det finns dock fler skolor som kan betraktas som sådana i Sverige. Detta beror på avsaknaden av anmälningsplikt rörande profilval enligt nuvarande skollagstiftning.