“Vi har på den senaste tiden tröttnat på skolmaten i Ljungskileskolan”. Så lyder ingressen till en insändare undertecknad av tre elever på en grundskola i Uddevalla. I texten (19/10), som publicerades för ett år sedan, riktar barnen svidande kritik mot helvegetariska dagar och allmänt dålig matkvalitet.

Klagomålen bottnade i att skolmaten var oaptitlig till den grad att elever valde att slänga stora mängder eller avstå helt och hållet. Ljungskileskolans elever var inte ensamma om att tycka så: Livsmedelsverkets statistik visar att 1 av 6 skolmåltider slutligen landar i papperskorgen. Myndigheten beräknar att det motsvarar omkring 11 700 ton till en kostnad av hundratals miljoner kronor varje år.

Det lokala M/KD/SD-styret i Uddevalla kommun valde därför att lägga om skolmatens riktlinjer. Vid terminsstarten i augusti kunde eleverna välja mellan tre alternativ: huvudmenyn, vegetariskt eller specialkost. Det förstnämnda utformades i särskilt syfte att öka matens aptitlighet; under den lösa parollen “husmanskost” serveras idag allsköns klassiska kötträtter, men även “nymodigheter” som tacosoppa och poke bowl.

För att få specialkost krävs läkarintyg på exempelvis allergi, men alla erbjuds även köttfritt, som ska innehålla likvärdigt näringsvärde som huvudmenyn.

Den nya ordningen har dock stött på en kritikstorm från muslimska elever som inte låter sig äta viss mat. Gymnasieeleven Mohammed på Agnebergsskolan menar i en tillfrågning av TV4 att politiken spär på “utanförskap” och känner sig nedprioriterad i förhållande till “ickereligiösa eller kristna”. I Aftonbladet kallar 18-årige Abdulhamid policyskiftet för “ett jättetråkigt beslut” eftersom muslimer inte äter mat med fläsk. En annan elev på Östrabogymnasiet känner sig kränkt av att hänvisas till vegomat:

– Jag tycker det är lite rasistiskt och förnedrande mot oss som inte äter fläsk av religiösa skäl. Det är elakt, jättetaskigt, säger Daniel, 18.

Ledarredaktionen på Borås Tidning har uttryckt stöd (1/9) för kommunstyrelsens initiativ. Men på annat håll ryter elevernas familjer ifrån. Insändaren “Uddevalla kommun försöker göra mina barn till kaniner” (3/9) brister inte enbart sett till grammatik och användning av basala skiljetecken – den saknar förståelse för systemet och bygger till synes mest på känslomässiga frustrationer. Insändarförfattaren blandar exempelvis ihop specialkost och anpassade måltider, samt underlåter att underbygga idén att vegetarisk mat alltid förutsätter “extra vitamintillskott”.

Denna avsky mot vegetarisk mat som både elever och deras familjer ger uttryck för grundar sig inte i empiri. Istället motiveras den av muslimsk traditionalism och föråldrade maskulinitetsideal. Få rätter traditionellt konsumerade i Mellanöstern saknar kött i någon form. Notera också att samtliga som kände sig nödgade att uttala sig var pojkar – sannolikt mest känsliga inför epiteten “förnedrade kaniner”. Den ovan nämnda offerrollen gentemot kristna, en besynnerlig åskådning i dagens Offentligsverige, är även den förankrad i ett utbrett muslimskt synsätt.

Flera anmälningar har i nuläget skickats in för behandling av Diskrimineringsombudsmannen. Dessa saknar dock helt grund eftersom regelverket i Uddevalla kommun är fullkomligt i linje med rådande rekommendationer. Enligt Livsmedelsverket kan elever som önskar alternativ kost av andra än medicinska skäl lämpligen hänvisas till vegetarisk mat.

Skillnaden mellan specialkost och “anpassade måltider” är påfallande. Allergier och överkänsligheter belagda av läkarintyg eller journalutdrag är ofrånkomliga realiteter. Även om det kan kännas så för vissa djupt troende muslimer, så gör inte ens tro en biologiskt resistent mot fläsk. Det är faktiskt inte lika främmande som det initialt kan framstå att lätta lite på dogmatiska övertygelser om kost, även om dessa sanktioneras av koranen. Vissa muslimer i Turkiet väljer till exempel att bortse från fläskförbudet.

En mer pragmatisk, och mindre etnocentriskt dogmatisk, attityd från Uddevallas muslimer skulle välkomnas. Boverkets data från 2022 visar att nästan var femte invånare i kommunen bor i områden med socioekonomiska utmaningar, där segregationen är utbredd. Ett led i att stävja denna trend måste vara kraftigt ökad anpassningsbarhet.

Alternativet är nämligen både otänkbart i ett sekulärt samhälle och ohållbart i längden. Om Uddevalla kommun skulle hörsamma insändaren från de muslimska föräldrarna och förbjuda fläskkött, vad skulle hända då? Ändringen skulle utgöra prejudikat; om avsaknaden av religiös anpassning innebär diskriminering uppstår en gigantisk gränsdragningsproblematik. Borde muslimer undantas skolplikten under fastan ramadan? Kanske samtliga elever ska uppmanas att avstå mat inom skolans lokaler under högtiden? Givetvis inte.

Matsvinnet i svenska skolor måste få ett slut, och ett naturligt steg är att introducera mer populär mat. I Sverige innebär det bland annat rätter med fläsk. Kritiken som framförts av muslimerna i Uddevalla tyder på benhård dogmatism såväl som en etnoseparatistisk samhällssyn. Fler elever går mätta och svensk demokrati stärks när ingen sorts kost utesluts i matsalarna – oaktat om muslimska elever väljer att hugga in eller inte. För samhällets bästa och deras egen hälsa önskar jag dock smaklig måltid.