Vinsten i Warren Buffetts investmentbolag Berkshire Hathaways minskade kraftigt under årets första 9 månader till 13 procent av förra årets. Nedgången kan förklaras av redovisningstekniska skäl men också av att Buffett nettosålt på börsens lägstanivåer. 

Berkshire Hathaway har ändå vågat sig på några få investeringar under året: fem japanska handelshus, mindre ägarandelar i några läkemedelsbolag samt andelar i guldbolag. Det är svårt att läsa om det finns någon tydlig strategi i investeringarna, som ter sig spretiga.

Per H. Börjesson, som byggt upp investmentbolaget Spiltan på Buffetts aktiefilosofi, försvarar Buffett och menar att de disparata aktieköpen enbart handlar om riskspridning. 

Buffett har lyckats skapa ett bolag med ett värde på cirka 530 miljarder dollar, nästan lika stort som Sveriges BNP. Hur kan en sådan mästerplacerare nettosälja aktier i april och missa den uppgång som fortgått ända fram till julveckan. Han sitter ändå på en kassa om nästan 150 miljarder dollar som fylls på med 200 miljoner dollar varje vecka.  

På bolagsstämman i maj förklarade Buffett att han inte sett något attraktivt i marknaden.  

”Det är Todd och Ted som bestämmer”

 Har Buffett förlorat sin fingertoppskänsla? frågar sig många marknadsbedömare.

 – Det är inte Warren Buffett som bestämmer vilka aktier som ska köpas. Det är Todd och Ted, säger Per Håkan Börjesson, med hänvisning till Todd Combs och Ted Weschler, portföljförvaltare hos Buffett som med åren fått alltmer ansvar för att ta hand om de mindre bolagen.

Börjesson lägger till en brasklapp: Combs och Weschler bestämmer bara över en begränsad del av Berkshire Hathaways portfölj, 10–15 miljarder dollar vardera. Han är också övertygad om att det är Combs och Weschler  som köpt guldaktierna. 

Men i den senaste årsredovisningen nämns inte deras resultat. Bland investerare sprids rykten om att båda gjort för dåligt ifrån sig, men något sådant har inte bekräftats. 

Varför placerade Buffett 5 miljarder dollar i japanska handelshus under våren? 

 – En god placering och kanske ett tecken på att Buffett inte tror på dollarn – sedan dess har den amerikanska valutan tappat cirka fem procent mot yenen.

Men frågan kvarstår, varför utnyttjade Buffett inte nedgången?

– Dels var han genuint osäker om framtiden, han köpte inga börsaktier. Dels var det en annorlunda situation jämfört med övriga när han räddade bland andra General Electric och olika investmentbanker. Då kunde han utnyttja sin jättekassa. 

– Med pandemin blev det ett helt nytt läge. Federal Reserve och centralbankerna räddade företagen med jättestöd. Tack vare centralbankerna kunde företagen låna billigt på annat håll och behövde inte Buffetts välfyllda kassa. 

Spiltans största investering efter spelbolaget Paradox är Berkshire Hathaway som utgör nästan 2 procent av Spiltans portfölj på cirka 8 miljarder kronor. 

Spiltan investerade ännu mer i Berkshire Hathaway-aktier i juni i år trots att Buffett missade uppgången i april. 

– Sedan vi köpt är aktien upp mer än 30 procent men kursen är oförändrad på helåret.  

Du har uppenbarligen bibehållen tillit till Buffett?

– Folk förstår sig inte på Buffett. De tror att han har tappat greppet, att han inte kan prestera i förhållande till USA:s mest populära teknikbolag som Facebook, Apple, Amazon, Netflix och Google – de så kallade FAANG-bolagen. 

– Se i stället Berkshire Hathaway som ett superstabilt bolag med 150 miljarder dollar i kassan, säkra kassaflöden, och en rabatt på 30–40 procent i aktien mot substans (onoterade värden har fått en multipel på 12). Med Berkshire Hathaways gigantiska tillgångar går det inte heller att förvänta sig mer än 10–15 procents långsiktig avkastning.  Det är svårt att vara kortsiktigt opportunistisk när man är så stor.

Finns det andra skäl att investera i Buffetts bolag?

– Buffett kan få en tegelsten i huvudet och då spekuleras det i att bolaget skulle kunna dela ut 4–5 procent. Bara kassaflödena från dotterbolagen ger 4–5 procent per år. 

Vem är det egentligen som kommer att styra Berkshire när Buffet och hans vice ordförande Charlie Munger, 96 år, inte orkar?

– Ted och Todd får inte uttala sig och sågs inte till vid senaste stämman. Ajit Jain, som sköter försäkringsrörelsen, visade sig, och även operative chefen Greg Abel som sköter resten. Båda är även vice ordförande i bolaget sedan 2018. 

Buffett-entusiasten Börjesson, som sällan missar en stämma i Omaha, konstaterar ändå att värderingen har blivit mindre attraktiv. Kvoten mellan aktiekursen och det bokförda värdet på börsaktierna och de onoterade aktierna har ökat från 1,1 i juni till 1,3 idag.

Men du anser att Berkshire Hathaway är en säker aktie jämfört med övriga aktier i marknaden?

– Aktien har en begränsad nedsida eftersom Buffett kan köpa tillbaka aktier om aktien skulle falla för mycket. Hittills i år har han köpt tillbaka aktier för 16 miljarder dollar. Berkshire Hathaway är en mycket säker investering, undantaget dollarrisken.

Det är därför du har köpt mer till Spiltan?

– Spiltan köper inga FAANG-bolag. Vi föredrar Buffetts aktie som är stabilare och säkrare och dessutom är Berkshire Hathaways största noterade innehav Apple. 

– Dessutom är pandemin inte över och Buffett är mycket långsiktig. Det kostar pengar att ha kontanter men det är en försäkring att kunna agera om det kommer en ny nedgång på börsen. 
 

FAKTA | Svensk aktieklubb blev mångmiljardbolag på Buffetts råd

Per H. Börjesson startade Spiltan som en aktieklubb i Linköping 1985. I dag har Spiltan ett börsvärde på cirka åtta miljarder kronor. Spiltan har på senare år nått stora framgångar med spelbolaget Paradox som Spiltan börsintroducerade 2016 och som blivit dess största placering. Investment AB Spiltan äger 80 procent av Spiltan Fonder som förvaltar över 55 miljarder kronor i flera fonder, bland andra Spiltan Småbolagsfond med en uppgång på drygt 50 procent i år. 

Börjesson har inspirerats av Value Investing, en metod för att analysera aktier, vilken också använts av en av världens skickligaste placerare och rikaste män, Warren Buffett, som driver investmentbolaget Berkshire Hathaway, med säte i Omaha, USA.

Börjesson med en MBA från Columbia Business School har inspirerats av Benjamin Grahams metod för att analysera aktier. På 1920-talet utvecklade Graham och David Dodd Value Investing. Graham undervisade på Columbia. En av hans bästa elever var Warren Buffet 

FAKTA | Berkshire Hathaway och value investing 

1965 tog Buffett kontrollen över det blivande investmentbolaget Berkshire Hathaway. Buffett följde Grahams principer och köpte ofta företag på obestånd, vilka han vände till vinstdrivande. På vägen till att bli en av världens rikaste män har han gjort många misstag som han gärna delar med sig av på bolagets hemsida. Ett exempel var när han 1993 köpte Dexter Shoes för 433 miljoner dollar och betalade med 1,6 procent av aktierna i Berkshire Hathaway. Bolaget förlorade hela värdet och aktierna som han betalade med är i dag värda nio miljarder dollar.

Hans investeringar i försäkringsbolag ledde till att han fick tillgång till de i förväg inbetalda försäkringspremierna. Dessa kunde utnyttjas till att köpa undervärderade aktier. 

Value investing utgår från att bolaget har ett inneboende värde (intrinsic value) grundat på dess tillgångar, vinster, utdelningar och framtida utveckling. Enligt Graham ska ett investmentbolag äga minst 40 olika aktier för att minimera risken. Investeraren tillråds att ha samma attityd till aktiemarknaden som till en känslostyrd person som kan växla från överdrivet optimistisk till nattsvart pessimist.

Buffett, som fortfarande är bolagets vd och ordförande använder sig alltjämt av Graham och Dodds principer. Han har cirka 30 procent av rösterna och cirka 17 procent av kapitalet. 

Warren Buffett: ”Charlie (Munger) och jag tror inte att det finns någon annan form av investering än ’value investment’. Många säger att ’värde’ kontrasterar med ’tillväxt’. Men tillväxt är alltid en komponent i värdekalkylen, en variabel vars betydelse kan variera från negligerbar till mycket stor och vars påverkan kan vara såväl negativ som positiv. Det finns ingenting som heter värdeaktier eller tillväxtaktier. Vi kalkylerar sannolikheten att få pengar; när vi får dessa; och vilka räntor som gäller. Samma kalkyl utövas oavhängigt om vi köper en bank för 70 procent av bokfört värde eller om vi köper aktier i Amazon för en hög vinstmultipel. Samma filosofi är lämplig för återköp av aktier. Dessa är motiverade endast om aktierna köps till ett värde lägre än det inneboende värdet (intrinsic value). Disciplinerade återköp är det klokaste sättet att använda kassan på.”

TEXT: MARGARET VON PLATEN
Ekonomiredaktör på Bulletin