EU-kommissionen uppges nu ha enats om sitt förslag till att använda frysta ryska tillgångar för ett Ukraina-lån på 1 800 miljarder kronor. Trots att Belgien fortsatt är emot.
En presskonferens om ”hanteringen av Ukrainas finansiella behov för 2026-27” ska hållas med kommissionsordförande Ursula von der Leyen och finanskommissionären Valdis Dombrovskis efter dagens kommissionsmöte, enligt ett meddelande från kommissionen.
Enligt nyhetssajten Politico Europe föreslår kommissionen ett lån på totalt 165 miljarder euro – motsvarande 1 800 miljarder svenska kronor. Lånet baseras på 140 miljarder i ryska statstillgångar som hålls av finansinstitutet Euroclear i Belgien och 25 miljarder som hålls i andra länder i EU.
EU-ledningen hoppas att förslaget ska få klartecken från alla EU-länder vid kommande toppmöte i Bryssel, den 18 december.
Sverige är för.
– Det är viktigt. Det kan vara en ”game changer”. Nu måste vi gå vidare med det här, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på väg in till ett Natomöte i Bryssel på onsdagen.
Ilska i Belgien
Belgien, där merparten av de ryska pengarna rent fysiskt hålls, har dock starkt motsatt sig planerna av oro för att ställas inför tuffa skadeståndskrav från Ryssland. Premiärminister Bart De Wever har krävt skriftliga garantier från övriga EU-länder om att risken måste delas.
EU-kommissionen uppges försöka lindra den belgiska oron genom att via juridiska teknikaliteter låta frysningen av de ryska pengarna löpa längre än bara sex månader i taget, som nu gäller. Därmed skulle man slippa risken att exempelvis Ungern säger nej till en förlängning – och Ryssland då omedelbart kräver Belgien på pengar.
Belgiens utrikesminister Maxime Prévot är ändå inte nöjd.
– Den text som kommissionen lägger fram i dag hanterar inte vår oro på tillfredsställande sätt. Vi har en frustrerad känsla av att inte bli lyssnade till, säger Prévot på väg in till Natomötet.
”Viktigt att stötta”
Andra alternativ som diskuterats är att alla EU-länder själva ger mer i bidrag till Ukraina eller att man gemensamt tar upp ett stort EU-lån, utan att använda ryska pengar som säkerhet.
De flesta länderna är ändå på EU-kommissionens linje.
– Det allra mest rimliga är att gå vidare med de frysta tillgångarna. Sedan är det klart att Belgien måste känna sig trygga i en lösning och därför är det viktigt att vi också stöttar Belgien i det, säger Maria Malmer Stenergard.
fakta
EU-stöd till Ukraina
Sedan det förnyade krigsutbrottet 2022 har EU och dess medlemsländer bistått Ukraina med motsvarande 1 900 miljarder svenska kronor.
De närmaste två åren beräknas landet behöva minst ytterligare 550 miljarder kronor för att klara sig.
Vid EU-ländernas toppmöte i Bryssel den 23 oktober lovade alla medlemsländer utom Ungern att ”hantera Ukrainas ekonomiska behov” och manade därför EU-kommissionen att ta fram alternativ för ekonomiskt stöd, ”så fort som möjligt”.
Formella förslag om hur väntas nu från kommissionen inför nästa EU-toppmöte, den 18-19 december.
Källa: Europeiska rådet, EU-kommissionen
