När SCB släpper statistik för sysselsättning visar det sig att det finns mängder av lediga jobb – och många arbetslösa. 47 000 jobb kan tillsättas omgående. Samtidigt som sysselsättningen som helhet ökar faller behovet att rekrytera till näringslivet. Staten däremot ökar rekryteringsbehovet med över 30 procent.
Enligt SCB ökar antalet sysselsatta med 1,2 procent under första kvartalet i år jämför med i fjol.
Näringslivets anställda ökade med cirka 1,7 procent och det offentliga med 2,8 procent. Totalt räknas ungefär fem miljoner som sysselsatta.
Första kvartalet fanns det 193 400 lediga jobb, en ökning med 4,6 procent jämfört motsvarande kvartal 2022.
I slutet av april var 327 000, eller 6,3 procent av arbetskraften, inskrivna som arbetslösa på en arbetsförmedling. Det är den lägsta siffran på 14 år enligt Arbetsförmedlingen.
Sysselsatt innebär att man arbetar minst en timme per vecka. Arbetslös innebär att man aktivt söker jobb. Grupperna kan men måste alltså inte överlappa.
SCB:s siffror visar att konjunkturen ännu inte svängt utan att vi fortfarande är i slutet av en högkonjunktur med stigande sysselsättning och kraftigt stigande löner. Enligt SCB handlar det om en ökning med 5,7 procent jämfört med i fjol.
En indikation om att det har börjat vända är att de lediga jobben i näringslivet sjunker medan de ökar snabbare i offentlig sektor. Av de lediga jobben fanns 117 500 i näringslivet vilket är en minskning med 2,3 procent mot i fjol. 47 300 är vakanser som omedelbart kan tillträdas – en minskning med 12,9 procent sedan i fjol.
I offentlig förvaltning finns 72 700 lediga jobb, en ökning med 19,6 procent jämfört med i fjol. Antalet lediga jobb ökade i statlig sektor med 34,3 procent, kommuner 13,3 procent och regioner med 22,3 procent.
Läs även: Åkesson har blivit Eu-vän
