– Det finns en risk att biobränslet HVO100 för dieselfordon kostar sex kronor mer litern efter 1 januari 2022 om inte EU fortsätter att tillåta statsstödsundantaget, säger Jakob Lagercrantz, vd för 2030-sekretariatet, som verkar för avvecklingen av fossila bränslen. Även priset på etanol och rapsdieseln RME 100 riskerar att höjas. 

Enligt honom är 2021 ett ödesår för biobränsle. EU reviderar en lång rad direktiv som kan innebära en stor skillnad för svenska biodrivmedel. De EU-beslut som fattas under året kan innebära att miljöutvecklingen i transportområdet i Sverige stannar av.  

Åk till Bryssel

– Regeringen måste komma in tidigare och arbeta mera proaktivt i Bryssel och påverka EU-kommissionen, anser Jakob Lagercrantz. Det är ”feet on the ground” som gäller.

Om priset på HVO100 eller RME100 skulle höjas kommer det att få stora följder för kollektivtrafiken. 90 procent av den upphandlade kollektivtrafiken kör på el eller biogas eller biodrivmedel, enligt Jakob Lagercrantz. 

Idag kostar HVO100, trots miljöfördelarna, bara en krona mer per liter än bensin. Men nu pågår en översyn av EU:s riktlinjer för statligt stöd till livsmedelsbaserade biodrivmedel. De nya riktlinjerna avser att träda i kraft den 1 januari 2022. Och då skulle priset för HVO100 eller andra grödbaserade drivmedel kunna höjas. 

Det nuvarande statsstödsgodkännandet för skattebefrielse till höginblandade flytande biodrivmedel gäller till och med utgången av 2021. 

Bulletin har försökt nå statssekreterare Fredrik Olovsson på Finansdepartementet, som ansvarar för skatte- och tullfrågor. Finansdepartementet skriver i ett svar till Bulletin att: ”EU-kommissionen har varit negativt inställd till fortsatt skattebefrielse trots att Sverige under flera år försökt att få till en förändring i EU:s synsätt på livsmedelsbaserade biodrivmedel”. 

Regeringen fortsätter sitt påverkansarbete

Kommissionens inställning har hittills varit att ett stöd till livsmedelsbaserade biodrivmedel endast delvis bidrar till de gemensamma miljömålen och därför inte kan anses vara förenligt med den inre marknaden. Men regeringen kommer, enligt Finansdepartementet, att fortsätta sitt påverkansarbete inom EU för att höginblandade biodrivmedel, även efter 2021, ska kunna gynnas framför fossila drivmedel.

– Regeringen har rätt i sin strategi men de måste komma in tidigare i processen och de måste arbeta mer proaktivt, säger Jakob Lagercrantz. 

EU:s beslut behandlar flera ärenden: miljökrav på biodrivmedel, beslutet om utsläppskrav på fordon som kommer i mars och skatter på drivmedel. 

– Här finns en enorm möjlighet att påverka så att ändringarna gynnar Sverige. Men det finns även en risk att besluten går helt emot våra intressen. 

Det värsta vore, enligt Jakob Lagercrantz, att villkoren för de svenska biodrivmedlen försämrades kraftigt, till exempel höjd skatt på HVO100 eller etanol, eller att villkoren för vilka råvaror som får användas ändras. 

Enligt Jakob Lagercrantz skulle vi som storkonsumentland kunna påverka Malaysia och Indonesien och deras odlingar av palmolja, precis som Sverige gjorde med etanolproduktionen i Brasilien 2008. Det ledde till bättre arbetsförhållanden för arbetarna och hårdare miljökrav. 

– Norge påverkar palmoljeodlingarna. De har satt av en fond där de betalat ut 25 miljoner dollar till Indonesien för att de visat att de minskat avskogningen.

Komplex fråga om palmolja

Men han anser också att frågan om palmolja är mycket mer komplex än drivmedel. 

– Nästan 70 procent av palmoljan på global nivå går till livsmedel och kosmetika. Där ställs betydligt svagare miljökrav än för dem som handlar upp drivmedel. 

Ola Hansén, klimat- och energiexpert på Världsnaturfonden menar att siffran 70 procent inte stämmer på EU-nivå. 

– Två tredjedelar av det som importeras till EU går till energiändamål, biodrivmedel och annan energianvändning, till exempel värmeverk, säger han. Biodrivmedel har en roll i klimatomställningen, men vi vill inte se PFAD eller palmolja i biodrivmedel eftersom det riskerar att driva på avskogningen ytterligare i Malaysia och Indonesien. 

– Biomassan, det vill säga restprodukter från både skog och jordbruksgrödor, räcker inte för att ersätta allt fossilt bränsle. Även om biobränsleproducenterna använder slaktavfall så räcker det inte för att ersätta fossilt bränsle, förklarar Ola Hansén som också anser att energiskattedirektivet i EU borde revideras. Då skulle Sverige slippa söka skatteundantag för biodrivmedel, säger Ola Hansén. 

TEXT: Margaret von Platen

FAKTA | Termer inom drivmedelsteknik

HVO: hydrerade vegetabiliska oljor

PFAD: Palm Fatty Acid Distillate eller palmoljedestillat, en biprodukt från tillverkningen av palmolja

Reduktionsplikt: ett krav på drivmedelsbolagen att successivt minska koldioxidutsläppen från bensin och diesel. 2030 ska 66 procent av koldioxidutsläppen från diesel vara borta samt 28 procent från bensin.

Cetantal: ett mått på tändvilligheten hos dieselmotorbränslen.

Etanol: etylalkohol.

RME: rapsmetylester.

 2030-sekretariatet: en oberoende organisation, grundad av Jakob Lagercrantz, för avvecklingen av fossila drivmedel.

FAKTA | Svenska biobränsletillverkare 

Några av tillverkarna som säljer biobränsle: Neste säljer HVO100 med PFAD, en biprodukt av palmolja, och har 70 procent av marknaden; finländska ST1 har både palmolja och PFAD i sin HVO; Adesso, tidigare Perstorp, levererar rapsbaserad diesel; Energifabriken, som startades av tre lantbrukarfamiljer, levererar raps till RME-produktion som de själva tillverkar och distribuerar HVO.