På årets första dag lanserades frihandelsavtalet African Continental Free Trade Area (AfCFTA), efter flera månaders fördröjning på grund av coronpandemin. 

Det är sammanlagt 54 länder som har skrivit under frihandelsavtalet – alla afrikanska länder förutom Eritrea – vilket gör det till världens största frihandelsområde, mätt i medlemsländer. Cirka 1,2 miljarder människor och runt tre biljoner amerikanska dollar i ländernas sammanlagda BNP omfattas av AfCFTA, skriver Foreign Policy. 

Planen med avtalet är att öka handeln mellan medlemsländerna, stimulera innovationer och investeringar, öka den ekonomiska tillväxten och, på lång sikt, minska fattigdomen bland befolkningen. Enligt nyhetskanalen France24 har Världsbanken räknat ut att tiotals miljoner människor kan ha lyfts ur fattigdom år 2035, som ett resultat av AfCFTA. 

Mötte motstånd

Redan under våren 2018 kom 44 afrikanska länder överens om ett gemensamt frihandelsavtal. De följande åren valde allt fler länder att ansluta sig till det då kommande avtalet. Det krävdes att 22 länder skulle ratificera avtalet för att det skulle börja gälla. I dagsläget har 34 av 54 länder gjort det. 

Vägen från idé till frihandelsområde har dock inte varit spikrak och har bland annat mött motstånd från inhemska intressegrupper. En av farhågorna har varit att de mer konkurrenskraftiga medlemsländerna ska gynnas mer av avtalet. Till exempel skrev tidningen Arbetet år 2018 att fackliga företrädare i Nigeria, Afrikas folkrikaste land, menade att frihandelsavtalet skulle öppna för import av billiga varor och ”hota den inhemska industrin”. 

Även coronapandemin blev ett hinder på vägen. Det var meningen att AfCFTA redan skulle ha kommit igång 1 juli, men försenades då pandemin försvårade förhandlingarna, skriver France24. 

Bidra till världsekonomin

Bristfällig infrastruktur och logistik samt politisk instabilitet är några av de problem som fortfarande präglar stora delar av kontinenten. Tanken är att frihandelsavtalet, genom att fasa ut 90 procent av tarifferna, ska bidra till tillväxten genom att underlätta handeln mellan länderna.

Enligt frihandelsförespråkarna kommer AfCFTA:s implementering att ha fördubblat handeln mellan medlemsländerna år 2025, skriver France24. Siffror från en sammanställning som Världsbanken har gjort visar att den totala exportvolymen för länderna kan förväntas öka med 29 procent till år 2035, jämfört med ett scenario utan AfCFTA. Den största delen av ökningen skulle den interkontinentala exporten stå för. Den beräknas öka med över 81 procent, medan afrikansk export till resten av världen beräknas öka med 19 procent. Främst skulle exporten av tillverkningsprodukter öka.

Enligt Världsbankens kalkyler från samma rapport beräknas realinkomsterna efter en full implementering av AfCFTA öka med sju procent, eller runt 450 miljarder amerikanska dollar (enligt 2014 års prisnivåer), i genomsnitt för hela kontinenten till år 2035. Det skulle dock finnas skillnader mellan länderna. Länder som Elfenbenskusten förväntas få en ökning i realinkomster med 14 procent, medan andra, som Mocambique, endast förväntas öka sina realinkomster med omkring två procent. 

Det nya frihandelsområdet kan i längden även gynna länder utanför Afrika. Foreign Policy rapporterar att frihandelsavtalet kommer att bidra med inkomster på 76 miljarder amerikanska dollar till världsekonomin, enligt beräkningar från Världsbanken.

TEXT: Ana Cristina Hernández