Mona Sahlin deltog i veckan i en SR-podd, där den så kallade Toblerone-affären snabbt hastades över. Bulletin friskar därför upp det kollektiva minnet med en återblick på 1990-talets största politiska skandal.

Den tidigare ministern och partiledaren för Socialdemokraterna deltog i årets upplaga av TV4:s realityserie Förrädarna, där deltagarna delas in i ”lojala” och ”förrädare” i ett psykologiskt spel med lögner, allianser och omröstningar på ett slott.

Mona Sahling har poddat med Sveriges Radio. Foto: Håkan Dahlström (CC BY-SA 2.0) / Skärmdump SR

I en SR-podd i veckan hastades Toblerone-affären snabbt över • Bulletin sätter sig i tidsmaskinen för en återblick på 90-talet största politiska affär

Fokus: Mona Sahlin och Toblerone-affären 

Zelenskyjs besked om ett totalt regeringsskifte och en ”ny politisk strategi” överraskade många. Men bakom de stora orden ändras inte så mycket. Utom att en minister som blivit för populär för Zelenskyjs smak kan ”råka” försvinna.

Nyheten om att hela regeringen ska avgå, som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj presenterade den 12 juli, kom som en fullständig överraskning för de politiska kretsarna. Presidenten meddelade att landet går över till en ”ny politisk strategi” och att nya ansikten krävs på nyckelposterna. Efter samtal med premiärminister Julija Svyrydenko deklarerade statschefen: regeringen väntar en total förnyelse.

Ukrainas regeringsbyggnad den 21 september 2021. Foto: Kyivmax / wikimedia commons

”Ny politisk strategi” eller vanlig rockad? Vi synar Zelenskyjs senaste inrikespolitiska drag

Därför byter Zelenskyj chockartat ut hela regeringen

Nästan 200 bensinmackar förstörda på några veckor – och en svensk volontär skadad vid en mackattack i helgen. Medan Ryssland brottas med krigets värsta bränslekris har Moskva hittat ett sätt att slå tillbaka mot Ukraina: inte produktionen, utan försäljningsställena.

För några dagar sedan träffades en bensinmack i Poltava-regionen i Ukraina av en rysk attack, där svenska volontärer befann sig. En av dem skadades. I sig självt hade denna episod kunnat framstå som ännu ett tragiskt krigsfall, om det inte vore för en viktig detalj: sådana attacker mot ukrainska bensinmackar har för länge sedan slutat vara en tillfällighet – de sker så ofta att långt ifrån alla medier längre anser det värt att skriva om dem.

En bensinstation i Charkiv efter en rysk drönarattack den 6 juli 2026. Antidrönarnäten hjälpte inte. Foto: Telegram / Ukrainas nationella polis

Hotas Ukraina av bensinbrist efter ryska attacker?

Putin slår tillbaka mot Ukraina i ”bensinkriget”

Minnesforskning visar att våra minnen omformas varje gång vi återberättar dem. Enligt krönikören får det allvarliga konsekvenser i svenska våldtäktsmål, där ord ofta står mot ord, skriver Jakob Sjölander.

”Jag minns” används ofta synonymt med ”så var det”. Men är det klokt? Våra minnen är inte så pålitliga som vi gärna vill tro. Någon som kan ge ett personligt vittnesmål om detta är den australiensiske psykologen Donald M. Thomson.

Minnesforskning ifrågasätter hur mycket vikt rättsväsendet bör lägga vid subjektiva vittnesmål, menar Jakob Sjölander. Foto: Privat/Pexels

Minnet är opålitligt – ändå bygger svenska rättsfall ofta på det

Sjölander: Hur rättsväsendet förvandlar dåligt sex till våldtäkt

Ryssland har olja i överflöd – men ryssarna har inget att tanka bilen med. Efter upprepade ukrainska attacker mot landets raffinaderier står nu även Moskva i bensinkö, medan Putin tvingas tigga bränsle från Belarus och Kazakstan.

Fram tills nyligen betraktade många de ukrainska attackerna mot ryska raffinaderier som isolerade incidenter, oförmögna att på allvar påverka den ryska ekonomin. Men i slutet av juni 2026 stod det klart att det rör sig om en systematisk kampanj mot en av landets nyckelindustrier. Attackerna drabbar raffinaderier, oljedepåer, reservoarer och hamninfrastruktur — och återuppbyggnaden tar månader av hårt arbete, ibland betydligt längre.

Brand på oljeraffinaderiet i Kapotnja i sydöstra Moskva den 18 juni 2026 efter att ukrainska drönare några timmar tidigare attackerat. Foto: Rotafinus / Wikimedia commons

Putin har oljan, men nu har Ukraina slagit ut raffinaderierna och Moskva köar för bensin.

Ukrainas attacker orsakar bränslekaos i Ryssland

<div class="_chunkWrapper_6ta1u_30"> Shiamuslimer marscherar på svenska gator under Muharram – men hur gamla är egentligen traditionerna de utövar? En genomgång av källorna visar att många av Ashuras berättelser och ritualer formats av politiska intressen snarare än historiska fakta, skriver Karl Mattias Bergsten. </div>

Under de senaste dagarna har besöken till moskéer runt om i Sverige ökat, och i vissa städer har grupper av människor setts marschera på gatorna medan de slår sig för bröstet och utför sorgeceremonier. Frågan som uppstår är vad dessa handlingar egentligen syftar till och vilka historiska rötter de har.

Folkmassor samlade i Isfahan under Ashura-ceremonier. Många av traditionerna bakom högtiden har politiska snarare än religiösa rötter, skriver Karl Mattas Bergsten. Foto: Privat/Esfahan-e-Ziba, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Ashura fyller 600 år – men hur mycket av traditionen är egentligen sann?

Essä: Ashura – tradition, politik och de berättelser som förändrade Mellanöstern

Zelenskyj gav Lukasjenko en vecka. Stäng av de ryska reläsändarna – annars gör Ukraina det själva. Bakom det skarpa ultimatumet om några drönarmaster döljer sig något betydligt större: ett första steg mot att göra Belarus till ett officiellt mål.

Förra fredagens uttalande av Volodymyr Zelenskyj med krav på att stänga av belarusiska anläggningar (reläsändare) som enligt Kiev hjälper den ryska armén att rikta sin eld mot Ukraina, blev en av de mest uppmärksammade händelserna under de senaste dagarna. I praktiken förklarade Ukraina för första gången så öppet sin beredskap att slå till mot belarusiskt territorium om Minsk inte uppfyller de framställda villkoren. För att citera den ukrainska presidenten: <span style="font-size: 14.0pt; line-height: 107%; font-family: 'Times New Roman',serif; mso-fareast-font-family: 'Times New Roman'; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: RU; mso-bidi-language: AR-SA;">– Om Lukasjenko inte stänger av de ryska reläsändarna inom en vecka kommer de ukrainska försvarsstyrkorna att göra det.

Kollage: Belarus diktator Vladimir Lukasjenko den 27 november 2025 i Bisjkek och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Foto: Kremlin.ru och Ukrainas presidentkansli 2025 (Wikimedia commons/public domain)

Bluff eller krigsförberedelse: vad ligger bakom Ukrainas hot mot Belarus?

Zelenskyjs krigshot sätter Lukasjenko i klistret

Samtyckeslagen rättfärdigades med ambitionen att skydda offer i utsatta situationer. Men i praktiken har svenska domstolar gång på gång valt de mest extrema tolkningarna – och resultatet är ett rättssäkerhetsproblem som är mycket större än lagen själv, skriver Jakob Sjölander.

När samtyckeslagen klubbades igenom av en enig riksdag efter #MeToo-hösten 2017 var det många som hurrade. Avsikterna var goda, rättvisa skulle skipas, offer hämnas och våldtäktsmän mosas. Johan Munck, före detta ordförande i Högsta domstolen, berättar om en av lagändringens hjältinnor, straffrättsprofessor Madeleine Leijonhufvud:

Svenska domstolar har i våldtäktsmål konsekvent valt den mest extrema tolkningen av lagen, menar Jakob Sjölander. Foto: Privat/Tommy Hvitfeldt

Samtyckeslagen är inte problemet – det är hur domstolarna tolkar den

Sjölander: Problemet är större än samtyckeslagen

Han står på Ukrainas sanktionslista och har inreseförbud i landet. Ändå dök Roman Abramovitj upp i Kiev i maj för ett hemligt möte med Zelenskyj — sänd av Putin med ett budskap som ingen officiell diplomat kunde framföra. Resultatet blev noll. Men att mötet ens ägde rum avslöjar en del om krigets egentliga läge.

Kriget mellan Ryssland och Ukraina är nu inne på sitt femte år. Under den tiden har parterna i stort sett helt avvecklat officiella politiska kontakter, och förhandlingsprocesserna har länge kört fast i återvändsgränder. Just därför blev nyheten om att den ryske miljardären Roman Abramovitj i maj i hemlighet besökt Kiev och träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en av de mest oväntade politiska sensationerna på månader.

Bildkollage: Rysslands president Vladimir Putin 12 juni 2026, Roman Abramovitj på Stamford bridge 2021 och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den 9 juni 2026. Foton: Wikimedia commons / kremlin.ru , Kobi Gideon, https://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/55324147179/

Oligarken Abramovitjs besök i Kiev - Putins hemliga fredstrevare?

Putinförtrogne oligarken som smygförhandlar med Zelenskyj 

Medan Danmark drar tillbaka sitt förslag om förmögenhetsskatt, Norge ser hundratals rika lämna landet och svenska vänsterpartier driver på för en miljardärsskatt, ökar den globala kapitalflykten.

I Sverige kräver Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU att partiet ska driva en progressiv förmögenhetsskatt inför valet i höst och Vänsterpartiet driver vad de kallar en ”miljardärsskatt” som ska riktas mot personer med förmögenheter över en miljard kronor. Även Miljöpartiet ställer sig bakom liknande krav.

”Miljardärskatt” kan leda till investerarflykt • Global konkurrens om skatteunderlag och investeringar 

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle