<div class="_chunkWrapper_6ta1u_30"> <p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal"><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="2">S</span><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="14">hiamuslimer marscherar på </span><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="40">svenska gator under </span><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="60">Muharram – men hur gamla </span><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="85">är egentligen </span><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="99">traditionerna de utövar? En </span><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="127">genomgång av källorna </span><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="149">visar att många av </span><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="168">Ashuras berättelser </span><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="188">och ritualer </span><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="201">formats av politiska </span><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="222">intressen snarare än </span><span class="_animating_6ta1u_10" data-newtext-seq="243">historiska fakta, skriver Karl Mattias Bergsten.</span></p> </div>

<p>Under de senaste dagarna har besöken till moskéer runt om i Sverige ökat, och i vissa städer har grupper av människor setts marschera på gatorna medan de slår sig för bröstet och utför sorgeceremonier. Frågan som uppstår är vad dessa handlingar egentligen syftar till och vilka historiska rötter de har.</p>

Folkmassor samlade i Isfahan under Ashura-ceremonier. Många av traditionerna bakom högtiden har politiska snarare än religiösa rötter, skriver Karl Mattas Bergsten. Foto: Privat/Esfahan-e-Ziba, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Ashura fyller 600 år – men hur mycket av traditionen är egentligen sann?

Essä: Ashura – tradition, politik och de berättelser som förändrade Mellanöstern

<p>Zelenskyj gav Lukasjenko en vecka. Stäng av de ryska reläsändarna – annars gör Ukraina det själva. Bakom det skarpa ultimatumet om några drönarmaster döljer sig något betydligt större: ett första steg mot att göra Belarus till ett officiellt mål.</p>

<p>Förra fredagens uttalande av Volodymyr Zelenskyj med krav på att stänga av belarusiska anläggningar (reläsändare) som enligt Kiev hjälper den ryska armén att rikta sin eld mot Ukraina, blev en av de mest uppmärksammade händelserna under de senaste dagarna. I praktiken förklarade Ukraina för första gången så öppet sin beredskap att slå till mot belarusiskt territorium om Minsk inte uppfyller de framställda villkoren. För att citera den ukrainska presidenten: <span style="font-size: 14.0pt; line-height: 107%; font-family: 'Times New Roman',serif; mso-fareast-font-family: 'Times New Roman'; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: RU; mso-bidi-language: AR-SA;">–</span> Om Lukasjenko inte stänger av de ryska reläsändarna inom en vecka kommer de ukrainska försvarsstyrkorna att göra det.</p>

Kollage: Belarus diktator Vladimir Lukasjenko den 27 november 2025 i Bisjkek och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Foto: Kremlin.ru och Ukrainas presidentkansli 2025 (Wikimedia commons/public domain)

Bluff eller krigsförberedelse: vad ligger bakom Ukrainas hot mot Belarus?

Zelenskyjs krigshot sätter Lukasjenko i klistret

<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal">Samtyckeslagen rättfärdigades med ambitionen att skydda offer i utsatta situationer. Men i praktiken har svenska domstolar gång på gång valt de mest extrema tolkningarna – och resultatet är ett rättssäkerhetsproblem som är mycket större än lagen själv, skriver Jakob Sjölander.</p>

<p><strong>När samtyckeslagen klubbades igenom</strong> av en enig riksdag efter #MeToo-hösten 2017 var det många som hurrade. Avsikterna var goda, rättvisa skulle skipas, offer hämnas och våldtäktsmän mosas. Johan Munck, före detta ordförande i Högsta domstolen, berättar om en av lagändringens hjältinnor, straffrättsprofessor Madeleine Leijonhufvud:</p>

Svenska domstolar har i våldtäktsmål konsekvent valt den mest extrema tolkningen av lagen, menar Jakob Sjölander. Foto: Privat/Tommy Hvitfeldt

Samtyckeslagen är inte problemet – det är hur domstolarna tolkar den

Sjölander: Problemet är större än samtyckeslagen

<p>Han står på Ukrainas sanktionslista och har inreseförbud i landet. Ändå dök Roman Abramovitj upp i Kiev i maj för ett hemligt möte med Zelenskyj — sänd av Putin med ett budskap som ingen officiell diplomat kunde framföra. Resultatet blev noll. Men att mötet ens ägde rum avslöjar en del om krigets egentliga läge.</p>

<p>Kriget mellan Ryssland och Ukraina är nu inne på sitt femte år. Under den tiden har parterna i stort sett helt avvecklat officiella politiska kontakter, och förhandlingsprocesserna har länge kört fast i återvändsgränder. Just därför blev nyheten om att den ryske miljardären Roman Abramovitj i maj i hemlighet besökt Kiev och träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en av de mest oväntade politiska sensationerna på månader.</p>

Bildkollage: Rysslands president Vladimir Putin 12 juni 2026, Roman Abramovitj på Stamford bridge 2021 och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den 9 juni 2026. Foton: Wikimedia commons / kremlin.ru , Kobi Gideon, https://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/55324147179/

Oligarken Abramovitjs besök i Kiev - Putins hemliga fredstrevare?

Putinförtrogne oligarken som smygförhandlar med Zelenskyj 

<p>Medan Danmark drar tillbaka sitt förslag om förmögenhetsskatt, Norge ser hundratals rika lämna landet och svenska vänsterpartier driver på för en miljardärsskatt, ökar den globala kapitalflykten.</p>

<p>I Sverige kräver Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU att partiet ska driva en progressiv förmögenhetsskatt inför valet i höst och Vänsterpartiet driver vad de kallar en ”miljardärsskatt” som ska riktas mot personer med förmögenheter över en miljard kronor. Även Miljöpartiet ställer sig bakom liknande krav.</p>

”Miljardärskatt” kan leda till investerarflykt • Global konkurrens om skatteunderlag och investeringar 

Världens förmögna utvandrar som aldrig förr

<div class="[content-visibility:auto] [contain-intrinsic-size:auto_400px] px-2 -mx-2 pb-8 -mb-8 print:[content-visibility:visible]"> <div data-test-render-count="2"> <div class="contents"> <div class="mb-1 mt-6 group"> <div class="flex flex-col items-end gap-1"> <div class="flex justify-start opacity-0 group-hover:opacity-100 group-focus-within:opacity-100 pointer-coarse:opacity-100 transition" role="group" aria-label="Message actions"> <div class="text-text-300"> <div data-test-render-count="1"> <div class="group" style="height: auto; opacity: 1; transform: none;"> <div class="contents"> <div class="group relative relative pb-3" style="opacity: 1; transform: none;" data-is-streaming="false"> <div class="font-claude-response relative leading-[1.65rem] [&amp;_pre>div]:bg-bg-000/50 [&amp;_pre>div]:border-0.5 [&amp;_pre>div]:border-border-400 [&amp;_.ignore-pre-bg>div]:bg-transparent [&amp;_.standard-markdown_:is(p,blockquote,h1,h2,h3,h4,h5,h6)]:pl-2 [&amp;_.standard-markdown_:is(p,blockquote,ul,ol,h1,h2,h3,h4,h5,h6)]:pr-8 [&amp;_.progressive-markdown_:is(p,blockquote,h1,h2,h3,h4,h5,h6)]:pl-2 [&amp;_.progressive-markdown_:is(p,blockquote,ul,ol,h1,h2,h3,h4,h5,h6)]:pr-8"> <div> <div class="standard-markdown grid-cols-1 grid [&amp;_>_*]:min-w-0 gap-3 standard-markdown"> <p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal">Skyltar med texten ”Inget bränsle”. Köer. Ransoneringskort. Det är sommaren 2026 på Krim – den halvö som Kreml i tolv år framställt som kronjuvelen i sin expansionspolitik. Nu förvandlar ukrainska angrepp förvandlar Krim till en ö</p> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div>

<p>I slutet av våren och början av sommaren 2026 drabbades den ryskockuperade ukrainska halvön Krim – annekterad sedan 2014 – av ett problem som tills nyligen tycktes otänkbart. På bensinstationerna dök skyltar upp med texten ”Inget bränsle!”, bensin och diesel är en bristvara, och det har till och med kommit till försäljning via ransoneringskort – precis som i Sovjet innan det kollapsade.</p>

Krim förvandlas från ett turistparadis (som här 2013 innan den ryska ockupationen) till en avskuren avkrok utan bensin och diesel. Foto: Tiia Monto, 21 augusti 2013 / Wikimedia commons

Putins skyltfönster förfaller med sovjetiska köer och 

Back to USSR: bensin på ransoneringskort och logistikkriget om Krim

<p>Tio medlemmar ur en shiamuslimsk sekt har åtalats för bland annat människohandel, tvångsgifte och våldtäkt i Storbritannien. Sekten, som startades av sankte Pers och Jesus efterträdare, har tidigare haft ett huvudsäte i det lilla samhället Sävsjön utanför Hällefors. ”Det var jävligt hemligt folk det där”, säger en av de boende i Sävsjön till Bulletin.</p>

<p>2022 sålde <em>The Ahmadi religion of peace and light</em> Bergslagsgården i Sävsjön, utanför Hällefors i Örebro län. Bergslagsgården, som ligger i västra Västmanland, har varit kursgård, bed and breakfast och asylboende.</p>

Bergslagsgården i Sävsjön var under några år huvudsäte för The Ahmadi religion of peace and light. Foto: Faksimil/Youtube

Tio sektmedlemmar åtalas för människohandel • Ska ha varit aggressiva mot lokalbefolkningen i Sävsjön

Sankte Per i Sävsjön blev påve i Crewe

<p data-start="610" data-end="882">Svensk sexualbrottslagstiftning har förändrats kraftigt under de senaste åren. Utvecklingen har skapat ett system där falska våldtäktsanklagelser riskerar att bli allt mer attraktiva – samtidigt som konsekvenserna för den som pekas ut kan vara förödande, skriver Jakob Sjölander.</p>

<p><strong>Verkligheten är besvärlig och ställer till ständiga problem</strong> för oss stackars människor. Ett av dess mest djävulska trick är att ständigt förändras utifrån vad vi själva gör för att handskas med den.</p>

Jakob Sjölander menar att dagens lagstiftning skapar incitament för falska våldtäktsanmälningar. Foto: Privat/Pixabay

Ett rättssystem måste skydda både offer och oskyldiga. Frågan är om balansen har gått förlorad.

Sjölander: Den vidöppna dörren

<p>Medan Rysslands missiler regnar över ukrainska städer pågår ett annat, tystare krig – inne i huvudet på dem som försöker överleva vardagen. Spelberoende har blivit en av krigets osynliga skador, och ingen är immun: inte civilbefolkningen, inte IT-specialisten, inte soldaten i skyttegraven där behovet av verklighetsflykt kan vara extra stort.</p>

<p>Det fullskaliga kriget har förändrat Ukraina inte bara politiskt, ekonomiskt och demografiskt. Det har också djupt förändrat samhällets psykologiska tillstånd. Miljontals människor lever nu sitt femte år under förhållanden präglande av konstant stress, ovisshet och känslomässig utmattning. Flyglarm, Rysslands barbariska attacker, förluster, mobilisering, ekonomiska svårigheter och oro inför framtiden har blivit en del av vardagen.</p>

Nattklubben Palmira med spelautomater som främsta dragplåster. Charkiv, Ukraina, december 2007. Den gamla sortens spelande skedde just i specifika miljöer. Nu finns det lättillgägligt i mobilen. Foto: Kanopus Kilja / Wikimedia commons

Vid fronten i Ukraina är lockelsen med nätspelandet extra stor

Spelberoende - ukrainarnas verklighetsflykt undan kriget

<p>I höstens val ställer ett flertal partier, utöver riksdagspartierna, upp. Flera av de mindre partierna får av olika anledningar mer utrymme i media. Bulletin har intervjuat tre partier som ställer upp i riksdagsvalet men som vanligtvis inte får så mycket mediautrymme.</p>

Nils Freckéus, Sudhagar Raghupathy och Aaron Benzinger. Foto: Anton Storm/Bulletin

Se vår intervju med Volt, Partiet Arkitekturupproret och Kunskapsdemokratiska partiet

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle