I höstens val ställer ett flertal partier, utöver riksdagspartierna, upp. Flera av de mindre partierna får av olika anledningar mer utrymme i media. Bulletin har intervjuat tre partier som ställer upp i riksdagsvalet men som vanligtvis inte får så mycket mediautrymme.

Nils Freckéus, Sudhagar Raghupathy och Aaron Benzinger. Foto: Anton Storm/Bulletin

Se vår intervju med Volt, Partiet Arkitekturupproret och Kunskapsdemokratiska partiet

Småpartier i Sverige – Bulletin fördjupar

Sverige har självsvåldiga tjänstemän, myndigheter och domstolar. Enligt både lag och grundlag ska Sverige styras just med lag, men detta ignoreras med hänvisning till ”praxis”. Detta skriver juristen Kada Karlsson och Mattias Hillesö från Mannaminne.

Sverigedemokraternas avsteg från riksdagens kvittningssystem avslöjar något betydligt djupare än vad media har fokuserat på. Frågan handlar inte bara om politiskt spel, utan om att kvittningssystemet helt saknar rättslig grund. Det blottlägger en svensk modell som bygger på informell tillit istället för lag.

Svenska domstolar ska döma efter svensk lag, inte sina egna åsikter. Foto: ALEJANDRO POHLENZ, Unsplash

Från riksdagens kvittningskaos till Högsta domstolen • Så styrs Sverige av myndigheternas godtycke

Land ska med lag – inte praxis – byggas

Vilka skillnader finns mellan olika raser och etniciteter? Inga, självfallet – du är väl inte rasist?! Vissa forskare som inte räds kontrovers dyker ändå ner i dessa frågor. Här intervjuas antropologen Peter Frost av Amanda Meisner.

Antropologen Peter Frost forskar om mänsklig evolution och gruppskillnader – ämnen som kostat honom karriärmöjligheter. Hans slutsats är enkel: västerländska samhällen är ett globalt undantag, och vi gör ett allvarligt misstag när vi förutsätter att alla andra tänker som vi.

Vissa frågor är farliga att ställa – ibland på grund av svaren, ibland på grund av motreaktionen, och ibland på grund av båda två. Foto: Andrew Moca, Unsplash

När verkligheten möter det oskrivna bladet • Intervju med Peter Frost

Beundrad och hatad antropolog: ”De” är inte som ”vi”

Sverige skickar Gripen – och det ryska flygvapnet får det svettigt. Nu kan ryska bombplan på avstånd lugnt bomba ukrainska frontområden. Med svenska stridsflygplan och Meteor-robotar kommer den tryggheten snart vara ett minne blott. Ukrainska experter menar att de svenska stridsflygplanen är det bästa för Ukraina.

Den <a href="https://bulletin.nu/historiska-beskedet-sverige-donerar-gripen-till-ukraina" target="_blank" rel="noopener">28 maj besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige och ett nytt militärt stödpaket till Ukraina tillkännagavs</a>. Kärnan i paketet utgörs av stridsflygplanet JAS 39 Gripen, möjligen robotar av typen Meteor med lång räckvidd, samt ytterligare luftvärnssystem, elektronisk krigföring och stöd till ukrainsk försvarsproduktion.

Fotokollage: från vänster stridspiloten Vadym ”Karaya” Vorosjylov, Presidentadministrationens ställföreträdare chef, general Pavlo Palisa och nertill JAS-39C Gripen 39280 landar under en övning inför en uppvisning i Uppsala i april 2026. Foto: armyinform.com.ua, WikiEdvard / Wikimediacommons

Läs vad ukrainska experter anser om vad de svenska gripenstridsflygplanen kommer betyda för Ukraina

Så kommer Gripen förändra kriget i Ukraina

Ryssland anklagar NATO-länderna vid Östersjön för att ha blivit en bas för attacker mot ryskt territorium. Bevis saknas — men det har aldrig stoppat Kreml förut. Baltikum, alliansens geografiskt mest exponerade länder, hamnar återigen i centrum av en upptrappning vars slutstation ingen kan förutsäga.

Efter det att Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina har de baltiska staterna blivit de länder som upplever det ryska hotet mest akut. Estland, Lettland och Litauen hade länge varnat Väst för Kremls revisionistiska ambitioner, och de senaste årens händelser har bara förstärkt dessa farhågor.

Leningrads militärdistrikt är det område som gränsar till Baltikum. Här syns soldater tillhörande distriktet som lär sig att hantera drönare under utbildning den 2 februari 2026. Men hur stort är hotet mot Baltikum från en allt modernare rysk armé i närtid egentligen? Foto: Rysslands försvarsministerium

Hur stort är det ryska krigshotet mot Baltikum egentligen? Vi undersöker från ett ukrainsk perspektiv

Hur stor är risken för ett ryskt anfall mot Baltikum egentligen?

Leo ”Kinesen” Carmona har gått från livstidsdömd brottsling till våldsam debattör som delat samsyn med både Revolutionära fronten och Nordiska motståndsrörelsen. I årets val uppmanar han ”orten” att rösta på Alternativ för Sverige.

Leo ”Kinesen” Carmona har gjort sig känd som gängkriminell, gangsterrappare och hetsig debattör. Efter förra veckan fick Carmona stor uppmärksamhet efter att han bland annat hotade att kasta ett bord på opinionsbildaren Nick Alinia.

Leo ”Kinesen” Carmona. Foto: Faksimil, Dialogiskt/Youtube

Har ekänt delaktighet i Arlandarånet • Uppmanar orten att rösta på AFS • Uttryckt sympatier för Revolutionära Fronten och NMR

”Kinesen” – från finskt fängelse till våldsam debatt

Följande tal av Alexander Bard om rättsosäkra våldtäktsdomar hölls på Mynttorget utanför Sveriges riksdag i Stockholm onsdagen den 20 maj 2026. Texten är transkriberad, redigerad och något nedkortad av Jakob Sjölander baserat <a href="https://www.facebook.com/andreas.a.lindquist/videos/975877678662015?idorvanity=463764076306589">på inspelat material</a>.

Se filmklipp <a href="https://www.facebook.com/andreas.a.lindquist/videos/975877678662015?idorvanity=463764076306589">HÄR</a>.

”...förr eller senare kommer Sverige och vår riksdag att vara tvunget att deala med att på det mörka 20-talet dömdes tusentals oskyldiga killar för våldtäkter de inte hade gjort!” Foto: Mahdi Dastmard, Unsplash / Niklas Palmklint

”Men enligt radikalfeminismen är män onda. Och kvinnor är goda. Alla kvinnor är rödluvor. Alla män är vargar. Alla män är förövare, alla kvinnor är porslinsdockor. Så fräsch är den kvinnobilden.”

Alexander Bard: Tusentals unga män oskyldigt dömda för våldtäkt

Fem år av fullskaligt krig har reducerat Ukrainas byggsektor till hälften av sin forna styrka. Men läget skiljer sig enormt åt inom landet. I västra Ukraina är det full fart på byggandet, medan branschen i öster väntar på krigsslutet och den stora återuppbyggnaden.

Vid första anblick verkar byggsektorn i ett land som nu i fem år överlevt ett fullskaligt krig vara ett föga uppenbart ämne för ekonomisk analys. Kriget är tyvärr fortfarande långt ifrån avslutat, men i Ukraina håller en ny arkitektur för den framtida återuppbyggnadsmarknaden gradvis på att ta form. För Sverige har detta ämne inte bara politisk utan också praktisk betydelse: Stockholm förblir en av Ukrainas mest konsekventa partners, även i ekonomisk mening.

Ukrainska byggarbetare bygger en helt ny simbassäng i Kryvyj rih för det fullskaliga kriget. Foto taget den 30 November 2021, bildkälla: https://bigbud.kmu.gov.ua/

Hur mår den ukrainska byggbranschen i krigstid och kan den återuppbygga det ryssarna förstört?

Ukrainas byggsektor 2026: krigsstiltje i väntan på explosiv tillväxt

Oskyldiga döms för våldtäkt. Men ett närbesläktat problem är att vad som räknas som våldtäkt har expanderat så till den grad att även de enklaste misstag kan klassas som det. Detta skriver Jakob Sjölander.

Dagens våldtäktslagstiftning har två huvudsakliga problem. Det första och mest omtalade är de låga beviskraven. Män döms på synnerligen klena bevis, särskilt hörsägenbevisning. Detta betyder att offret (eller det påstådda offret) berättat för andra om händelsen, som vänner, familj, poliser eller kuratorer, som sedan intygar att det är sant. Detta är en bevistyp som är otillåten i de flesta rättssystem, men inte i Sverige. Enligt Brottsförebyggande rådet faller 28 procent av våldtäktsdomar enbart på sådan grund.

Ett misstag begås – ska vi lösa det med en ursäkt eller tre års fängelse? Foto: nikko macaspac, Unsplash

”...de misstänkta kan väcka sympati hos poliserna...”

Sjölander: Hur enkla misstag blev våldtäkt

”Ett hot mot demokratin!!” Varför har vänstern den märkliga förmågan att alltid tolka högerns motivation på värsta tänkbara sätt? Varför kan man inte bara acceptera att folk har olika åsikter? Beteendevetaren Marek Behrendt förklarar.

Vid det här laget lär nog de flesta ha vant sig vid vänsterdebattörers regelbundna överanvändning av begrepp som ”hat”, ”hets” eller ”hot mot demokratin”. Medan högerns kritik mot vänstern för det mesta brukar kretsa kring att vänstern är orealistiska, missar viktiga detaljer samt att de är inkonsekventa eller inkompetenta – det vill säga att vänstern skulle sakna färdigheterna att leda – så tenderar kritiken från vänstern ofta landa i insinuationer om högerns moraliska bevekelsegrunder. Det handlar mindre om huruvida förslagen skulle utgöra fungerande alternativ för de problem de påstås lösa, och mer om vad ett stödjande av sådana förslag säger om människan bakom – ofta utifrån den mörkaste möjliga tolkningen.

Vilket är det största hotet mot världen? Högern, eller vänsterns rädsla för högern? Foto: Usman Yousaf, Unsplash

Det onda man ser i sig själv projicerar man på andra

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle