NGO Monitors Nordenexpert Anaëlle Meyer ser positivt på att Sida stoppat sin finansiering till UNRWA och Islamic Relief. Hon menar att det märks internationellt att biståndsmyndigheten har förändrats under den nuvarande regeringen. – Jag tror den svenska finansieringen var viktig. Vi pratar ändå om miljarder kronor per år, säger hon till Bulletin angående Islamic Relief.

NGO står för ”non-governmental organisation” – trots att organisationer som betecknas som NGO ofta finansieras med statliga medel. Anledningen är att NGO-organisationer ofta jobbar med bistånd och välgörenhet. Exempel på NGO-organisationer är Röda Korset och Rädda Barnen.

Anaëlle Meyer undersöker och analyserar vart svenska biståndspengarna hamnar. Foto: Fatima Shbair/AP/TT/NGO Monitor

Strypt stöd till UNRWA och Islamic Relief • ”Den svenska finansieringen var viktig” • Intervju med NGO Monitor

Berömmer Sida efter slopade bidrag: ”Kommer säkerligen påverka”

För första gången sedan 2018 dödades ingen av skjutvapenvåld under en månad i Sverige. Jale Poljarevius, underrättelsechef i polisregion Mitt, menar att preventiva medel är en stor faktor till minskningen. – I och med att vi jobbar preventivt och mer offensivt stoppas antalet skjutningar innan de ens händer, säger Poljarevius till Bulletin.

Januari 2026 för första månaden sedan mars 2018 som ingen person dödades i skjutningar. Enligt polisen skadades heller ingen i skjutvapenvåld under perioden.

Underrättelsechef i polisregion Mitt Jale Poljarevius. Foto: Jessica Gow/TT

Inga döda i skjutningar i januari • Första månaden sedan 2018

Polisens strategi för att stoppa skjutningarna: ”Slår till där de är svagast”

Zaporizjzjas kärnkraftverk har varit under rysk ockupation i nästan fyra år. Nu cirkulerar påståenden om att Ryssland planerar att starta anläggningen. Men enligt experter är det tekniskt omöjligt – kritiska system har brutit samman, kompetent personal har flytt och anläggningen saknar tillräcklig kylning efter att Kachovkadammen förstördes.

Zaporizjzjas kärnkraftverk — Europas största kärnkraftverk — har varit under rysk ockupation sedan mars 2022. Erövringen av anläggningen blev en av krigets farligaste episoder, eftersom det för första gången i världshistorien blev så att ett verksamt kärnkraftverk hamnade i en zon med aktiva stridshandlingar och under kontroll av en annan stats väpnade styrkor. Från och med detta ögonblick upphörde ZAES att vara uteslutande ett energiobjekt och förvandlades till ett instrument för militär-politisk press, utpressning och strategisk osäkerhet.

En rysk soldat står på vakt utanför kärnkraftverket i Enerhodar i den ryskockuperade delen av Zaporizjzjiaregionen. Foto: AP Photo 

Är en uppstart av det ukrainska energisystemets kronjuvel - de 6 reaktorerna i Zaporizjzjiaregionen ens möjlig?

Åtrerstart av Europas största kärnkraftverk, ockuperat av Ryssland?

När Elisabeth Thand Ringqvist (C) får frågan om Sverige släppt in för många invandrare svarar hon direkt nej – men ber sedan om omtagning. Staffan Danielsson (KD) och statsvetaren Stig-Björn Ljunggren menar att tvekandet avslöjar C:s grundproblem. – Hon kan inte försvara att vi åter skulle få så här många som 2015, men man vill ändå vara det mest generösa partiet, säger Danielsson, som tidigare tillhört C, till Bulletin.

När SVT:s Nyhetskoll ställer frågan ”Har Sverige släppt in för många invandrare?” svarar Elisabeth Thand Ringqvist omedelbart nej. Men när programmet går vidare avbryter hon sig själv och vill ta om frågan. Efter ännu en paus landar hon i att ”vi ska släppa in så många som kvotsystemet säger.”

Foto: Regeringskansliet/Christine Olsson/Henrik Montgomery/TT

Danielsson & Ljunggren: C-dilemmat synliggörs i Elisabeth Thand Ringqvists svar om invandring

Domen: C-ledarens tvekande avslöjar partiets ”omöjliga mellanläge”

Fyra år in i kriget fortsätter fredsförhandlingarna att misslyckas. Men problemet är att Ryssland inte vill avsluta kriget. För Putin har kriget blivit själva substansen i hans makt, och systemet har lärt sig att leva med konflikten som sin nya normalitet.

Den 4-5 februari 2026 pågår förhandlingar om en fredsuppgörelse i Abu Dhabi, mot bakgrund av ännu en massiv attack mot Ukraina. Troligen kommer de att misslyckas. Experter förväntar sig inga genombrott – och det gör inte heller Ukraina självt. Samtidigt är det mindre än tre veckor kvar till den 24 februari 2026 – exakt fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.

En man i St. Petersburg passerar onsdagen den 4 februari 2026 en rekryteringsaffisch som gör reklam för att ta värvning i Rysslands drönarförband. Foto: AP Photo/Dmitri Lovetsky

I medier i väst fortsätter rapporteringen om fredsförhandlingarna som om freden kan komma när som helst medan kriget blivit normaltillståndet för Ryssland

Därför vill Putin inte avsluta ”det oändliga kriget” i Ukraina

Socialdemokraterna i Täby kräver att riksdagsgruppen ändrar kurs i kriminal- och migrationspolitik. Men enligt Ledarsidornas Johan Westerholm är partitoppens linje cementerad. – Vill man ändra den här linjen får man leta efter en annan partiledning, säger han till Bulletin.

Den 26 januari antog Socialdemokraterna i Täby <a href="https://www.sitaby.se/sarskilt-uttalande-fran-taby-arbetarekommun/?fbclid=IwY2xjawPtYMhleHRuA2FlbQIxMQBzcnRjBmFwcF9pZBAyMjIwMzkxNzg4MjAwODkyAAEeXD4WWtWDU8AzbDIopgvzls-qhvMk066LrXdWQEDvFtIPVFbw9g5NtkORHPo_aem_L9RbIlEJY3oahIWM1-jFWA">ett särskilt uttalande</a> riktat till partiets riksdagsgrupp. I uttalandet kritiserar arbetarkommunen riksdagsgruppen för att inte tydligt motsätta sig regeringens politik inom kriminalitet och migration.

Att Socialdemokraterna i Täby kräver en ändring i partipolitiken är förvånande – men inte något ovanligt, enligt Johan Westerholm. Foto: Christine Olsson/Mats Edman/TT

S i Täby vill att partiet styr om sin politik • Westerholm: Då får man leta efter ny partiledare

Westerholm om interna S-kritiken: ”Förvånande”

Det finns en klar dubbelmoral i hur de traditionella mediebolagen behandlar vänsterextremister jämfört med högerextremister. Lyckligtvis förser oss alternativmedia med balans. Detta skriver Birger Salt i en djupdykning.

Hade Sydsvenskan gjort ett mysreportage med våldsbejakande högerextrema Aktivklubb, då hade det blivit ett ramaskri i traditionell media med rubriker som: ”Skåne-tidning myser med nazister” eller ”Sydsvenskan rekryterar åt fascister”.

Tobias Hübinette: ”Jag började helt enkelt attackera och mer eller mindre misshandla personer som betedde sig rasistiskt i min närhet. Det kunde röra sig om allt från fullfjädrade skinheads, till barn i skolåldern eller äldre herrar och damer.” Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Vänsterextremister? Mysreportage. Högerextremister? Fram med storsläggan

Salt: Vissa extremister är mer jämlika än andra

Ett temporärt avtal om att avhålla sig från attacker mot energiinfrastruktur bekräftades den 29 januari — men det gäller enbart fram till den 1 februari. Ryssland hade knappast planerat attacker under dessas dagar ändå, och Ukrainas energisystem befinner sig på gränsen till kollaps utan en enda ytterligare rysk kryssningsrobot. Bakom den diplomatiska fasaden döljer sig en massiv energikris som drabbar miljoner.

En av de mest intressanta nyheterna under de senaste dagarna är ”energivapenvilan” mellan Ukraina och Ryssland. Informationen om den tillfälliga moratorierna på attacker mot energianläggningar i de båda krigsförandestlanden blev kända först på torsdagen den 29 januari, och slutlig bekräftelse kom på fredagen den 30 januari. Ironiskt nog kommer ”avtalet” alltså att vara ytterst kortlivat: enligt uttalanden från Kreml tar det slut den 1 februari.

Kievbor värmer sig den 31 januari 2026 vid en eld i ett av bostadsområdena som drabbats värst och är utan fjärrvärme och el. Veteraner från den ukrainska armén tredje stormbrigad lagar samtidigt mat och bjuder de boende på ett varmt mål mat. Foto: AP Photo/Vladyslav Musiienko

Energivapenvila när vinterkylan ska bli som värst visar sig vara för bra för att vara sant

Trumps ”pseudoenergivapenvila” mellan Ukraina och Ryssland

Ukrainas huvudstad genomlever den värsta krisen sedan andra världskriget. Efter massiva ryska attacker har Kiev förlorat 70 procent av sin elproduktion och 600 000 invånare har flytt staden. De som stannat kvar fryser i sina hem när temperaturen sjunker till minus 20 grader. ”Vi sitter utan el, värme och varmvatten i flera dygn i sträck”, berättar läraren Jevhenija Serhijivna som bor med sina två barn.

Januari 2026 kommer att gå till historien för Kiev som tiden för den hårdaste prövningen sedan, förmodligen, andra världskriget. Den ukrainska huvudstaden, som en gång lös av restaurangers, nattklubbars och skylttavlors ljus, är idag en stad av kontraster, där livet är uppdelat i ”före” och ”efter” de massiva robotattackerna i början av året.

Räddningstjänstmedarbetare sätter den 25 januari upp tält i östra Kiev där invånarna i de omgivande utkylna höghusen kan värma sig och övernatta. Foto: AP Photo/Dan Bashakov

“Vi har haft tur. Nu har vi faktiskt kallvatten och avloppet frös inte sönder även om fjärrvärmen inte kommit tillbaka. Ström har vi också ibland.”

Kiev i isens grepp balanserar på överlevnadens gräns

För att undvika fronten har antalet manliga studenter över 25 år ökat tiofalt sedan Rysslands fullskaliga invasion. Nu vill myndigheterna ta bort deras uppskov från militärtjänst – och omvandla högskolorna till en enorm rekryteringsbas.

I Ukraina har manliga studenter som studerar på heltid laglig rätt till uppskov från militärtjänst. Detta är särskilt aktuellt för de ukrainare som redan fyllt 25 år: enligt lag ska de mobiliseras, men att skaffa högre utbildning ger dem rätt att skjuta upp detta. Enligt myndigheternas uppskattningar finns det nu cirka 250 000 sådana män i Ukraina.

Studenter på den prestigefulla Kiev-Mohyla-akademin målar och skriver traditionsenligt sina önskningar för framtiden på ett monument på universitetets födelsedag den 15 oktober 2024. Foto: AP Photo/Alex Babenko

Soldatbristen i Ukraina gör att landets ledning sneglar allt mer på landets studenter som påfyllning till armén

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle