När <a href="https://kvartal.se/federicomoreno/artiklar/foreningar-sa-pressas-vi-av-s-i-malmo/cG9zdDozNTkyOQ">Kvartal</a> avslöjade att föreningar i Malmö fått förkryssade valsedlar och hotats med indragna bidrag om de inte hjälpte Socialdemokraterna, var Ledarsidornas Johan Westerholm – med bakgrund i partiet – inte förvånad. – Det är det här med soft corruption. Folk känner sig pressade att ställa upp, säger han till Bulletin.

– Socialdemokraterna har dominerat Malmö sedan andra världskriget, mer eller mindre. Det som har hänt är att man suddat ut gränserna mellan både kommunen och partiet, säger Johan Westerholm.

Ungdomscentret Flamman (t.v) och Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelseordförande i Malmö (t.h). Gränsen mellan kommun och parti suddas ut, menar Johan Westerholm. Foto: Johan Nilsson/Mats Edman/TT/Studio Artemis

“Mjuk korruption” • Föreningar pressade att valkampanja • ”Partiet vet inte var det börjar och kommunen slutar”

Westerholm: Så håller S greppet om Malmö

Över 100 politiska fångar frigavs plötsligt av Belarus – utan förvarning eller läckor. Bakom den tysta operationen kan dölja sig en av årets viktigaste geopolitiska amerikanska manövrar.

Häromdagen inträffade en plötslig händelse som vid första anblicken ser ut som en humanitär gest, men som i själva verket kan visa sig vara en av de mest underskattade geopolitiska signalerna i slutet av 2025. Frigivningen av över 100 belarusiska politiska fångar (däribland mycket populära ledare som Viktor Babariko och Maria Kolesnikova) – utan insiderinformation och läckor i media, utan förhandsavisering, utan den vanliga mediala ”förberedelsen” – bryter mot den moderna logiken. Alla som befriades från den belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenkos fångenskap hamnade omedelbart i Ukraina. Därefter reste de till Tyskland.

Maria Kolesnikova, central belarusisk oppositionsledare, går efter en gemensam presskonferens i Tjernihiv i Ukraina med Uladzimir Labkovich, människorättsaktivist, Viktar Babaryka, belarusisk oppositionsfigur och Alyaksandr Feduta, belarusisk politiker efter att de frigivits från fångenskap i Belarus söndag 14 december 2025. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

När världens blickar är riktade åt annat håll sker saker som kan förändra spelplanen för nyckellandet Belarus helt

Trumps udda tysta diplomati med Belarus: massiv frigivning av politiska fångar

Medan världen diskuterar fredsplaner och territorella kompromisser för Ukraina sitter Vladimir Putin med nyckeln till freden – och vägrar vrida om den. Bakom diplomatins teater döljer sig en brutal sanning: förhandlingarna har blivit ett sätt att förlänga kriget, inte avsluta det.

Situationen kring fredsförhandlingarna om Ukraina i mitten av december 2025 har blivit en lärobokillustration av Sokrates fras: ”Jag vet endast att jag intet vet.”. Informationsfältet utgör en kokande kittel där dussintals ”insikter”, ”läckor” och expertbedömningar dagligen flyter upp och spricker som såpbubblor. Politiska analytiker och journalister analyserar varje kommatecken i tjänstemäns uttalanden, diskuterar finurliga scheman för potentiella territoriella utbyten och gissar vilken kompromiss den ukrainska sidan är beredd att göra under press från sina västerländska partners.

Rysslands president Vladimir Putin för från Kreml samtal med militärledningen angående läget i kriget i Ukraina tillsammans med armébrigadbefälhavaren Denis Pirogov till höger om sig den 11 december 2025. Foto: Gavriil Grigorov, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Media är fullt av spekulationer runt fredsprocessen och trycket på Zelenskyj ökar, medan Putin fortsätter leva i en parallel verklighet

Fredsförhandlingarna om Rysslands krig mot Ukraina är en teater som inte ger fred

President Volodymyr Zelenskyj säger sig vara redo för presidentval – men ställer omöjliga krav för att genomföra dem. Svaret på Donald Trumps krav om demokrati i krigstid är ett smart retoriskt drag som skjuter ansvaret tillbaka på väst.

På tisdagen den 9 december skakade USA:s president Donald Trumps uttalande om att Kiev för länge sedan borde ha genomfört val Ukraina, eftersom den nuvarande situationen enligt hans åsikt ”inte längre liknar en demokrati”. President Volodymyr Zelenskyjs svar kom nästan omedelbart: han är redo för val, men för detta krävs att ett antal villkor uppfylls.

Blivande president Volodymyr röstar inför ett stort pressuppbåd i den första presidentvalsomgången den 31 mars 2019, senaste gången ett presidentval kunnat hållas i Ukraina. Foto: AP Photo/Emilio Morenatti

Trump försöker på nytt sätta tryck på Ukraina genom att kräva nya presidentval, vilket Zelenskyj vid en första anblick verkar säga ja till, men så enkelt är det inte

Zelenskyj dribblar bort Trump om kraven på nyval

USA:s nya nationella säkerhetsstrategi prioriterar ”strategisk stabilitet” med Ryssland framför stödet till Ukraina. Budskapet från Washington är tydligt: Amerika hjälper inte längre av ideologiska skäl, utan kräver konkret ekonomisk avkastning. För Kiev innebär det ett omedelbart behov av strategisk autonomi.

För några dagar sedan offentliggjorde Vita huset USA:s nya nationella säkerhetsstrategi (NSS). Vid första anblicken visade sig den standardiserade proceduren vara en händelse som radikalt förändrar spelreglerna på den globala arenan. Detta programdokument, som definierar Washingtons utrikes- och militärpolitik för de kommande åren, innehåller ett antal bestämmelser som har orsakat verklig chock i politiska kretsar i Ukraina <a title="Mer om vad strategin innebär för Europa" href="https://bulletin.nu/holmgren-usa-s-nya-strategidokument-europa-star-infor-existentiell-kris-2" target="_blank" rel="noopener">och många europeiska huvudstäder.</a>

Realpolitikens fredsduvor lyfter över Donbass? Fåglar flyger över ruinerna till det som var den ukrainska staden Kostyantynivka i östra Ukraina den 28 november 2025. Foto: Oleg Petrasiuk, Ukrainas 24:e mekaniserade brigad via AP.

Vad innebär i praktiken USA:s nya nationella säkerhetsstrategi för det europeiska land som kämpar för sin existens?

USA dumpar Ukraina i den nya nationella säkerhetsstrategin

I veckan avslutades rättegången i det uppmärksammade fallet med en misstänkt könsstympning i Katrineholm, även om domen ännu inte fallit. Jakob Bergman har djupdykt i bevisningen och hittat en hel del frågetecken.

Strax före sju på kvällen den 12 juli 2022 kallas ambulans till en lägenhet i Katrineholm där en sjuårig flicka av somaliskt ursprung skadat sig och blöder kraftigt från underlivet. Vi kan kalla flickan Maida.

Sanningen är inte alltid så enkel som man skulle vilja. Foto: Polisen

Svårt att bedriva utredning i Katrineholms somaliska diaspora

”Könsstympning i moské!” – Eller? 

Ryska trupper har under den senaste månaden avancerat uppemot en mil runt den strategiska staden Huljajpole i Zaporizjzjaregionen. Med ny infiltrationstaktik och intensiva drönaranfall hotar Moskva nu att skära av stadens försörjningsvägar – ett genombrott som kan få förödande konsekvenser för Ukrainas hela södra försvarslinje.

Om Huljajpole, en liten men mycket historisk stad i sydöstra Zaporizjzjaregionen, talas det mycket mer sällan än om Donbass. Men striderna vid Huljajpolefronten blir idag en av nyckelfaktorerna som avgör stabiliteten för hela försvarslinjen i södra Ukraina.

Ryska soldater fäster sprängämnen till drönare nära fronten i Ukraina i bilder offentliggjorda den 28 november 2025. Foto: Det ryska försvarsministeriets presstjänst via AP

I skuggan av Pokrovsk sker strategiskt viktiga strider längre söderut längs med fronten i Ukraina

Ukraina: hotas hela den södra fronten av kollaps?

Utan egen flotta vinner Ukraina kriget till sjöss mot en av världens största sjömakter. Med små drönare har Kiev vänt Moskvas blockadförsök till en egen belägring – men attackerna mot oljetanker och exportterminaler drar nu in grannländer i konflikten. Turkiet och Kazakstan protesterar.

Svarta havet har återigen blivit en arena för aktiva stridshandlingar. I centrum för dessa händelser – en ny fas av den maritima konfrontationen mellan Ukraina och Ryssland. Trots avsaknaden av fullvärdiga sjöstridskrafter har Ukraina under de senaste åren visat sin förmåga att radikalt förändra situationen i regionen genom att använda marina drönare och högprecisionsvapen.

Två ukrainska säkerhetsjänstofficerare står framför två Sea Baby-drönare under en demonstration av dem på okänd ort i Ukraina den 17 oktober 2025 Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Rysslands fiasko till sjöss är lätt att glömma bort när världen fokuserar på årslånga strider om orter som någon utanför Ukraina knappt kunde namnen på för några år sedan

Så förstör Ukraina Rysslands skuggflotta och vinner kriget i Svarta havet

Offer är heliga, och man ska inte kritisera de utsatta. Eller? Det är ett faktum att de som lidit ofta hade kunnat undvika det – ibland med ett tydligt ”nej!”. Detta skriver Jakob Sjölander.

”Är det en kvinnas fel om hon blir våldtagen? Självklart inte! Hon blir ju tagen med våld! Det vore lika bisarrt som att beskylla en man för att han blir misshandlad!”

”Stopp! Min kropp!” Foto: Nora Lorek/TT

I ungefär en sjättedel av samtliga fällande våldtäktsdomar har kvinnan inte ens sagt nej.

Sjölander: Hur många våldtäkter kan stoppas av ett nej?

Ukrainas presidentkanslis chef har tvingats avgå, vilket internt i det ukrainska politiska livet är som en naturkatastrof. Men hur kan en makthavare som formellt bara vara en tjänsteman och varken valts av folket i ett val eller av parlamentet ha haft sådan enormt inflytande och betydelse?

Andrij Jermaks avgång har blivit en av de mest betydelsefulla politiska händelserna de senaste åren i Ukraina. Denna händelse berör inte bara en enskild befattning, utan själva modellen för statsstyrning som vuxit fram kring president Volodymyr Zelenskyj. Under nästan fem år har Jermak inte bara varit chef för presidentkansliet, utan den huvudsakliga koordinatorn för den politiska, säkerhetsmässiga, diplomatiska och informationsmässiga maktvertikalen. Hans inflytande sträckte sig långt bortom den formella statusen – han var arkitekten bakom systemet för personlig styrning, den centrala figuren genom vilken beslut på nationell nivå fattades.

Fotokollage med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den 23 oktober 2025 och hans numera avgångne chef för presidentkansliet Andrij Jermak den 17 april 2025 Foto: AP Photo/Harry Nakos och Ludovic Marin, Pool Photo

Bulletins ukrainske statsvetare reder ut vad det egentligen innebär att president Zelenskyjs närmaste man plötsligt lämnat sin post.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle