Charkiv beskjuts dag och natt. Cherson lever under konstant terror. Och antalet drönare som Ryssland skjuter upp fortsätter att öka – från hundra per natt för ett år sedan till över tusen per dygn idag. Kriget i Ukraina har gått in i en ny fas – och den ser ut att bli värre innan den blir bättre.

Händelserna under de senaste veckorna visar på en kvalitativt ny fas i kriget mot Ukraina. Skalan och intensiteten i attackerna – framför allt med obemannade flygfarkoster – har ökat markant. Detta känns mest akut i de största frontlinje- och gränsstäderna, till exempel Sumy, men ännu mer mförallt i Charkiv och Cherson.

En vanlig kamikazedrönaremodell som Ryssland använt mot ukrainska städer är Shahed 136/Geran 2-drönare, som här ses från olika håll. Illustration: Alexpl / https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Licensing

Det som var extrema undantag blir vardag i Ukraina - massiva drönarattacker mot städer

Drönarterrorn mot civila i Ukraina eskalerar

Alltför många västerlänningar vet inte vilka mördarmullorna i Iran är. Det handlar om en apokalyptisk dödssekt som ser sig som de utvalda i apokalypsen. Detta skriver Jan Lysén.

Inför de fortsatta förhandlingarna med den teokratiska shiaregimen i Iran finns det anledning att påminna om Janos Kádárs ord till den tjeckoslovakiske reformledaren Alexander Dubček inför de avgörande förhandlingarna med Sovjetunionen i Bratislava under sommaren 1968: ”Vet ni då verkligen inte vem ni har att göra med?”

Jamkaran-moskén i Qom, där Mahdin påstås ha uppenbarat sig. Foto: Hossein Bagheri, Unsplash

Den iranska regimen anser sig utkämpa Den Sista Striden

Med apokalypsen som motståndare

De kallas TCK – och för vissa ukrainare injagar de mer fruktan än ryssar och shahed-drönarna. De är det egna landets mobiliseringsorgan, som med minibussar, handfängsel och ibland vapenvåld jagar sina egna medborgare till fronten. 70 procent av ukrainarna litar inte på dem. Ändå kan landet inte överleva utan dem.

Det fullskaliga kriget mot Ryssland har radikalt förändrat den ukrainska staten. Ett av de viktigaste organen i Ukraina har blivit de så kallade ”territoriella kompletterings- och socialstödscentralerna”, kända under förkortningen ТЦК, eller på svenska uttalat ungefär TCK. Det är de som ansvarar för mobiliseringen – en process utan vilken det är omöjligt att upprätthålla arméns stridsberedskap i ett utdraget konfliktläge.

Ukrainska soldater går till anfall efter ett pansarfordon 7 juni 2023. Foto: Roman Naumov / Wikimedia commons

Ukraina måste fortsätta att mobilisera nya soldater för att överleva som stat, men mobiliseringsmyndigheten och dess metoder rör upp känslor

”ТCK” – Ukrainas viktigaste mobiliseringsorgan: varför fruktar och hatar folk det?

Han charmade miljoner med humor och karisma – men diplomati är inte underhållning. Under de fem krigsåren har Zelenskyjs styrkor som kommunikatör gång på gång krockat med hans svagheter som förhandlare. Och för Ukraina kan det ha ett högt pris.

Ukraina är en parlamentarisk-presidentiell republik enligt konstitutionen. Men i den moderna ukrainska staten har det efter fullskaliga krigets utbrott de facto formats en superpresidentiell maktmodell, inom vilken de avgörande besluten i utrikespolitiken fattas direkt av Volodymyr Zelenskyj. Trots att utrikesministeriet existerar och fungerar – och formellt lyder under ministerrådet och regeringschefen – är dess roll i stor utsträckning reducerad till att verkställa presidentens politiska vilja. I detta läge får Zelenskyjs personliga egenskaper och diplomatiska stil en avgörande betydelse för hela landets utrikespolitiska linje.

Volodymyr Zelenskyj, Emanuel Macron och Donald Trump under ett trilateralt möte i Paris 7 december  2024. Foto: Wikimedia commons/Public domain

Mellan impulsivitet och karisma: så bedriver Ukrainas president diplomati

En före detta skådespelare på världsscenen: Volodymyr Zelenskyjs diplomatiska stil

Den revolutionära islamistiska teokratin som haft makten i Iran sedan 1979 bygger sin legitimitet på den föregående monarkins påstådda grymhet. Men vad hände egentligen i det förrevolutionära Iran? Hadi Hormozi försvarar Shahen.

Kronprins Reza Pahlavi har varit en central figur i diskussionen om Irans framtid. Det folkliga stödet för Reza Pahlavi är stort, både i Iran och i diasporan. Många ser honom som en symbol för förändring, en ledare för övergångsperioden och en som kan leda landet mot ett demokratiskt och sekulärt styre.

Shah Mohammad Reza Pahlavi och kronprins Reza Pahlavi år 1967. Foto: Unknown author, Public Domain

Sanningen om Shahen

Medborgaren och rättssystemet: En analys utifrån ett frihetligt medborgarperspektiv är en antologi som undersöker det svenska rättsväsendets svagheter. Land ska med lag byggas, skriver bokens redaktör Leif V Erixell.

Vid grova brott, som uppmärksammas av medierna, fungerar rättsstatens institutioner i regel väl. Rättsprocesserna granskas noggrant. Bevis värderas och domarna granskas för relevans och rimlighet. Men hur är det i de mål som sällan når löpsedlarna? Där framträder en mer oroande bild.

Något är ruttet i konungariket Sverige. Foto: Xaosflux, Public Domain, via Wikimedia Commons

Ny antologi om rättvisa, rättssäkerhet, rättstrygghet och rättsväsende

Det svenska rättssystemet under lupp   

Zelenskyjs parti vann i valet 2019 en historiskt stor majoritet. I dag lyder knappt hälften av ledamöterna. Utan nya val, utan förtroende och utan pengar i kuverten vittrar ”Folkets tjänare” sönder inifrån – mitt under ett pågående krig.

Den politiska konstruktion som formerades i Ukraina efter parlamentsvalet 2019 betraktades länge som ett unikt exempel på demokratiskt koncentrerad makt. President Volodymyr Zelenskyjs parti ”Folkets tjänare” blev det första i landets historia att erhålla en egen majoritet i det ukrainska parlamentet – Verkhovna Rada – vilket möjliggjorde att självständigt bilda regering och driva igenom beslut utan koalitionskompromisser.

President Volodymyr Zelenskyj håller tal i det ukrainska parlamentet, Verchovna Rada den 3 maj 2022. Foto:  President.gov.ua

Zelenskyjs politiska rörelse tog Ukraina med storm 2019, nu har hans snabbt ihopsnickrade partigrupp hunnits ikapp av verkligheten

Politisk kris i Ukraina: så tappar Zelenskyj greppet om parlamentet

Norge och Belgien lovade 2023 Ukraina dussintals F-16-stridsflygplan. I april 2026 har inte ett enda levererats. Bakom förseningen döljer sig en röra av trasig materiel, reservdelsbrist och politiska prioriteringar – och klockan tickar.

Överföringen av F-16-stridsflygplan till Ukraina blev ett av de viktigaste inslagen i västvärldens militärpolitiska stöd under 2023 och åren därefter. Beslutet att bilda en ”flygkoalition” betraktades som ett strategiskt steg mot moderniseringen av de ukrainska flygstridskrafterna och en gradvis övergång till NATO-standard.

F-16-plan i tjänst hos det ukrainska flygvapnet i luften över Ukraina. Foto: mil.gov.ua / wikimedia commons

Norges stridsflygplan-hjälppaket till Ukraina visade sig bestå av utslitna renoveringsobjekt

Tre år av löften – inte ett enda flygplan från Norge och Belgien till Ukraina

Fem år efter att Ukraina öppnade marknaden för jordbruksmark har mer än 330 000 affärer slutits och priset per hektar har nästan fördubblats – trots det pågående kriget. För en utländsk investerare intresserad av de bördiga ukrainska svartjordarna är det dock stopp. Eller?

Sedan den ukrainska marknaden för jordbruksmark öppnades i juli 2021 har det gått nästan fem år. Under den tiden har marknaden inte bara överlevt trots det fullskaliga kriget och alla skeptiska prognoser — den har visat en stabil tillväxt. I början av 2026 hade mer än 330 000 köp- och försäljningstransaktioner genomförts i Ukraina, och den totala arealen mark i omlopp översteg 1 miljon hektar. Det genomsnittliga priset per hektar har sedan marknadens öppnande stigit med 96% och uppgår till över 65 000–77 000 hryvnja (1 250–1 500 euro). Dessa siffror är det bästa beviset på att ukrainsk mark har blivit en verklig och växande tillgång.

En T-150K-traktor på fälten vid Kasova Hora i Ivano-Frankivsk-regionen i västra Ukraina 2018. Foto: Vitalii Bashkatov / Wikimedia commons

Läs Bulletins unika guide om investeringar i mark i Ukraina

Investera i ukrainsk mark 2026: en guide för de modiga och företagsamma

För femte året i rad firar Ukraina påsk under pågående krig. I år blir en påskvapenvila verklighet: eldupphöret gäller från lördagseftermiddagen till midnatt på påskdagen. Men hoppet om att det ska bli mer än en kort paus i ett krig som ingen verkar kunna stoppa är borta.

På söndag, den 12 april, firar ukrainarna den viktigaste kristna högtiden — Kristi uppståndelse, påsken. I år möter de ortodoxa — som utgör mer än 80 procent av befolkningen i Ukraina — denna dag en vecka efter katoliker och protestanter, på grund av skillnader i kyrkokalendrarna. För de troende är det en symbol för andlig förnyelse, livets seger över döden och det godas triumf över det onda. För det ukrainska samhället i stort — inklusive icke-troende — är det också en viktig kulturell tradition förknippad med familjesammankomster, festmåltider och bevarandet av nationella seder.

Ukrainskt påskfirande i Odessa 2023. Foto: Yuiry Kvach / Wikimedia commons

Är påskvapenvilan i kriget i Ukraina ett första steg mot fred?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle