Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vill ersätta den omstridda tvångsmobiliseringen med en frivillig kontraktsarmé – och skicka räkningen till EU. Men är det verkligen realistiskt?

I en nyligen genomförd intervju antydde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj möjligheten att övergå till en helt kontraktsbaserad (det vill säga frivillig) armé – under förutsättning att de europeiska partnerna tar på sig motsvarande kostnader. Enligt honom skulle Ukraina, om Europa finansierar en sådan modell, kunna överge den nuvarande tvångsmobiliseringen till förmån för en frivilligbaserad rekryteringsprincip.

Två soldater ur den 113:e territorialförsvarsbrigadens 2:a bataljon. Foto taget ur deras bildserie ”Sanna krigares ansikten”. Bildkälla: wikimedia commons / Ukrains 113:e territorialförsvarsbrigad

På årsdagen för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina granskar vi en av Zelenskyjs idéer om hur Ukrainas försvar kan fortsätta på ett hållbart vis

Zelenskyj: Låt EU finansiera en ukrainsk kontraktsarmé

Ungern och Slovakien har stoppat dieselleveranserna till Ukraina och hotar att avbryta elexporten efter att oljeledningen ”Druzjba” skadades i ryska attacker. Medan dieselbristen är hanterbar utgör hotet om stoppade elleveranser ett allvarligt hot mot Ukrainas redan pressade energisystem.

Energikrisen i Ukraina får inte längre bara en militär utan även en politisk dimension. Häromdagen meddelade Ungern och Slovakien att de upphör med leveranser av dieselbränsle till Ukraina och hotade samtidigt att helt stoppa exporten av elektricitet. Den formella anledningen är upphörandet av leveranser av rysk olja via oljeledningen ”Druzjba”, som den 27 januari 2026 drabbades av allvarliga skador till följd av ryska attacker mot infrastrukturen. Återställning av oljeledningen försvåras av den militära situationen och tekniska begränsningar. Budapest och Bratislava kräver samtidigt att transitering återupptas och kopplar detta till fortsatta energiresursleveranser till Ukraina.

Oljeledningen ”Druzjbas” sträckning genom Ukraina, Ungern och Slovakien med omnejd. Bildkälla: United States Department of Energy (Public domain)

Hotar akut- bränsle- och elbrist i Ukraina efter att Trumps bästa vänner i Centraleuropa hotat med leveransstopp?

   Spöket ”Druzjba”: Ungern och Slovakien pressar Ukraina med energikris som vapen

Ukraina har klarat vinterns angrepp mot elnätet – men nu väntar en ny prövning. Med våren förskjuter Ryssland fokus från energikrig till markoffensiv. Tre frontsektioner pekas ut som troliga mål. Frågan är inte om offensiven kommer – utan var och när.

Den svåraste vintern under hela Ukrainas självständighetsperiod närmar sig gradvis sitt slut. Trots kvarstående köld och hög sannolikhet för någon enstaka kall dag inom den närmaste tiden, förutspår meteorologer ingen upprepning av den utdragna tjugoradiga kyla som kom i vinterns början och mitten.

Rysslands president Vladimir Putin i Kreml den 27 december 2025. Foto: Det ryska presidentkansliets presstjänst/wikimedia commons

Ryssland laddar upp för nya militära offensiver i Ukraina så fort vintern är borta

Så kommer Rysslands nya militära offensiv se ut i Ukraina 2026

Kroniskt sjuka ”Elsa”, 8, tvångsomhändertas när sjukvården anklagar hennes mamma för barnmisshandel genom sjukvårdinsatser. Nu kan Bulletin avslöja att det är sjukvården som har felbehandlat Elsa i flera års tid – utan att anmäla till IVO enligt Lex Maria. I bakgrunden finns ett tidigare IVO-beslut om Universitetssjukhuset i Örebro.

Bulletin har fått tillgång till dokumenten följande artikel bygger på av Elsas mamma Victoria, som motsätter sig omhändertagandet av dottern.

Elsas säng och hennes näringsdropp. Bild: Privat

Fick för lite näringsdropp • Togs från föräldrarna •  Inga IVO-anmälningar

Så mörkar vården Elsas felbehandling

Nio regioner bröt mot upphandlingslagen när de ändrade avtal med Cambio, leverantören av patientjournalsystemet Cosmic. Ett hemligt sidoavtal som Bulletin har tagit del av visar att Cambio erbjöd sig att betala alla böter – upp till 432 miljoner kronor. Bakom bolaget finns tidigare statsminister Göran Persson (S), som har aktier i Cambios moderbolag – ett bolag ägt av ett riskkapitalbolag i Bahrain.

<div>
 <div>
 När <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/stora-brister-undanholls-vid-miljardbytet-till-cosmic">Sveriges Radio P4</a> granskade upphandlingen av journalsystemet Cosmic kunde de avslöja allvarliga oegentligheter. Politiker hölls utanför viktiga beslut och kända risker dokumenterades inte. Och när leverantören Cambio inte kunde leverera i tid skrev regionerna om avtalet.
 </div>
</div>

Göran Persson, tidigare S-statsminister och tidigare styrelseordförande i Cambio – ett bolag som tillhandahåller patientjournalsystem. Foto: Unsplash / Magnus Fröderberg/norden.org, CC BY 2.5 DK

Skandalomsusad upphandling av journalsystem • Hemligt avtal skulle skydda regionerna från böter • Göran Persson har aktier i bolaget värt tiotals miljoner

Regioner bröt mot upphandlingslagen – bolag lovade betala böter

Ukrainska styrkor återtog 201 kvadratkilometer på bara fem dagar – den snabbaste territoriella vinsten på 2,5 år. Bakom framgången ligger ryska kommunikationsproblem. Men medan Kiev firar ett taktiskt genombrott samlar Moskva styrkor för en ny våroffensiv. Frågan är vem som hinner först.

Situationen på den södra fronten i det rysk-ukrainska kriget förblir en av de mest komplexa och samtidigt strategiskt viktigaste för båda parter. Den södra riktningen handlar inte bara om kontaktlinjen, utan även om kontrollen över logistikkorridorer, tillgången till Azovska sjön och stabiliteten i hela Ukrainas försvar i Zaporizjzja- och Chersonregionerna m.m. 2024–2025 uppnådde de ryska styrkorna här en rad taktiska framgångar och avancerade gradvis framåt, vilket skapade hot om operativ inringning av enskilda ukrainska grupperingar.

Soldater från det ukrainska 24:e stormregementet ”Ajdar” med erövrade ryska vapen efter att ryska positioner rensats i Zaporizjzjiafronten i februari 2026. Foto: Telegram

Från sydöstra Ukraina rapporteras stora plötsliga ukrainsa framgångar vid fronten, vad ligger bakom och vad väntar framåt?

Ukrainskt genombrott lokalt eller början på en stor motoffensiv?

Mer än var tredje kommun låter bli att kolla brottshistorik hos personal som anställs i äldreomsorgen. Det kan Bulletin avslöja genom en granskning där 186 kommuner har svarat. Trots det ställer regeringens nya lagförslag inga krav på registerkontroll.

Bulletin har kontaktat samtliga 290 kommuner i Sverige. Av de 186 som svarat begär mer än var tredje inte utdrag ur belastnings- eller misstankeregistret vid nyanställning i äldreomsorgen – detta trots upprepade fall av våldtäkter och övergrepp mot äldre på svenska boenden.

Bulletin avslöjar • Stor granskning • 186 kommuner svarar

Var tredje kommun kollar inte brottshistorik för äldrevårdspersonal

Oppositionspartierna är kritiska till regeringens hantering av energipolitiken. Miljöpartiet menar att deras politik är anledningen till att Sverige har bland Europas lägsta elpriser. Partiet kräver att energiminister Ebba Busch (KD) ska pausa effekttariffer omedelbart.

Oppositionspartierna kritiserar regeringen för de höga elpriserna. I torsdagens program av 30 Minuter hävdade V-ledaren Nooshi Dadgostar att Sveriges exportkablar är anledningen till de skenande elpriserna. Tidöregeringen är ansvariga för en av sveriges 16 exportkablar – Aurora Line till Finland.

Linus Lakso (MP) vill inte satsa på ”svindyr” kärnkraft. Foto: Henrik Gustafsson Nicander/TT

Vill stoppa effekttariffer • Vill inte satsa på ”svindyr” kärnkraft

Lakso: MP:s politik har gett Sverige Europas lägsta elpriser

Fredsförhandlingarna om Ukraina har återigen hamnat i dödläge. Men frågan är om de någonsin lämnat dödsläget – båda sidor tror fortfarande mer på militär seger snarare än kompromiss.

Fredagen den 13 februari (vilket symboliskt datum!) publicerades <a href="https://www.politico.com/news/2026/02/13/munich-security-conference-ukraine-fate-00779545" target="_blank" rel="noopener">en artikel om Ukraina i den välkända tidningen Politico</a>. Författarna konstaterar: inför ännu en diplomatisk förhandlingsrunda har förhandlingarna om en ukrainsk uppgörelse återigen hamnat i ett dödläge, och landets öde ”hänger på en skör tråd”. Materialet är kopplat till diskussionerna i samband med Münchenkonferensen om säkerhet och återspeglar den växande pessimismen angående utsikterna för en politisk lösning av det rysk-ukrainska kriget.

Fotokollage med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till vänster, som här pratar på en presskonferens den 3 februari och Rysslands president Vladimir Putin till höger, som här ses i Kreml den 10 februari 2026. Foto: AP Photo/Sergei Grits och Vyacheslav Prokofyev/Sputnik

Förs förhandlingsprocessen mellan Ukraina och Ryssland utan egentlig chans till framgång?

Fredsförhandlingarna om Ukraina – i förnyat dödläge

Den ukrainska hryvnian passerade den 10 februari den psykologiskt viktiga gränsen på 43 hryvnja per dollar, samtidigt som euron steg med 36 kopek på en dag. Bakom de kraftiga svängningarna döljer sig en komplex blandning av säsongsfaktorer, strukturella problem i den ukrainska ekonomin och global turbulens.

Den 10 februari 2026 blev en viktig symbolisk dag för den ukrainska nationella valutan – hryvnjan. Ukrainas nationalbank (NBU) höjde eurokursen med hela 36 kopek – till nivån 51,12 hryvnja. Dessutom passerade dollarkursen den viktiga psykologiska gränsen på 43 hryvnja.

Volontären Marat Darmenov till höger delar ut gratis varm mat i Kiev under ett långvarigt strömavbrott till följd av nya ryska attacker mot Ukrainas energisystem den 7 februari 2026. Inte nog med att många ukrainare plågas av strömavbrott och avsaknad av fjärrvärme, nu kommer deras köpkraft att urholkas också. Foto: AP Photo/Sergei Grits

Den ukrainska valutan fortsätter falla och gör det krigsplågade ukrainska folket ännu fattigare

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle