Våren 2026 erbjuder varken segrare eller besegrade – bara en front i rörelse, där varje ukrainskt framsteg i söder möts av ryskt tryck i öster. Ett strategisk dödläge som fortsätter oaktat lokala ukrainska framgångar.

Årets första vårmånad 2026 har inte medfört några drastiska förändringar i situationen på marken i Ukraina. Ändå fortsätter kartan över frontområdena att justeras dagligen. Det har gått fyra år sedan parterna 2022 förgäves för första gången försökte förhandla om fred i Istanbul, och idag byter kvadratkilometer ukrainsk mark fortfarande ägare.

Övergripande lägeskarta över fronterna i Ukraina med områden med lokala ukrainska motoffensiver markerade med blått runt sig. Grundkarta: Deepstate

Den femte krigsvåren bjuder på ukrainska ljusglimtar vid fronten, men helheten är ganska statisk

Ukrainafronten våren 2026: vem har övertaget i kriget just nu?

Över 1 400 drönare på några dagar. Mellanöstern befinner sig mitt i en ny typ av krig – och det är Ukraina som sitter på svaren om hur man försvarar sig med begränsade medel.

Kriget i Mellanöstern har pågått i två veckor och något slut är ännu inte i sikte. Konflikten har snabbt antagit formen av en högteknologisk kraftmätning där raketer och drönare spelar huvudrollen. Men i takt med att striderna utvecklas blir en paradox i det moderna kriget allt tydligare: extremt dyra luftvärnssystem tvingas bekämpa extremt billiga anfallsmedel i form av drönare.

En Shahed-136-drönare på en pickupbil visas upp på den 44:e årsdagen av den islamiska revolutionen i Teheran, 11 februari 2023. Foto: Meghdad Madadi, https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ 

Hjälper de rika gulfstaternas pengar när det handlar om att försvara sig mot massiva iranska luftanfall?

Det här kan Ukraina lära Mellanöstern om drönarkrig

Sedan februari riktar ryska styrkor allt mer systematiskt in sig på Ukrainas vattenförsörjningsinfrastruktur. Miljoner stadsbor riskerar att stå utan rent vatten, fungerande toaletter och avlopp – inte som en bieffekt av kriget, utan som ett uttalat mål. Det värsta kan komma i sommar.

I februari 2026 sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj det som militärexperter länge hade varnat för. Enligt den ukrainske ledaren förändras taktiken bakom de ryska massattackerna: vid sidan av energi- och logistikobjekt börjar fienden i allt högre grad fokusera på vattenförsörjningsinfrastrukturen. Det är troligen just dessa objekt som kommer att bli de viktigaste målen under våren och sommaren, sa Zelenskyj då.

Den ukrainska räddningstjänsten leverar vatten med tankbil till Vuhledar i Donetskregionen efter att ryssarna slagit ut vattenförsörjningen i staden den 26 mars 2022. Foto: Ukrainas räddningstjänst, DSNS, wikimedia commons

Ryssland har ett utsett nya mål för att göra livet för ukrainarna outhärdligt

Dricksvattnet: Rysslands nya angreppsmål i Ukraina

Attackerna mot synagogor i norska Trondheim och amerikanska Detroit väcker stark oro runt om i världen. Poddaren Aron Flam menar att attackerna är del av ett större mönster. I en intervju beskriver han händelserna som ett försök att göra judiskt liv ohållbart. – De gör det omöjligt för judar att leva i västvärlden utanför Israel, säger Flam till Bulletin.

Flam konstaterar att utgången hittills kunde ha varit betydligt värre. I Detroit blev en vakt påkörd men väntas enligt nyhetsrapportering återhämta sig. Att ingen omkommit ser Flam som slumpmässigt.

Attacker mot synagogor i Norge och USA • Flam om Irankriget, SVT och Tucker Carlson

Flam efter attackerna: ”En ren tur att ingen har dödats”

<div> <div class="standard-markdown grid-cols-1 grid [&amp;_>_*]:min-w-0 gap-3"> Konflikten mellan USA och Iran har fått oljepriset att stiga kraftigt och skapat oro på de globala marknaderna. Iran har i praktiken stängt Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja och gas. Bulletin har talat med fem forskare för att reda ut hur kriget påverkar svensk ekonomi, globala leveranskedjor och hushållens plånböcker. – Krig är ju inte bra för ekonomin, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, till Bulletin. </div> </div>

<div>
 Ola Olsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, beskriver ett avvaktande läge på marknaderna.
</div>

Bulletin intervjuar framträdande forskare • Stor genomgång • Inflation, räntor, oljepriser och hushållens ekonomi 

Så påverkar kriget svensk ekonomi

Irankännaren Arvin Khoshnood utsattes i höstas för ett misstänkt mordförsök vid sitt eget hem. Nu bor han och familjen med skyddad identitet. Khoshnood menar att säkerhetssituationen för regimkritiska exiliranier kommer förvärras under det pågående kriget. – För regimen är det svart eller vitt – antingen stödjer ni oss eller så är ni emot oss, säger han till Bulletin.

Statsvetaren och Irankännaren Arvin Khoshnood, som bland annat skrivit gästkrönikor i Bulletin, utsattes för ett misstänkt mordförsök i höstas, något <a href="https://www.tv4.se/artikel/6sa5VPgaOxbsE5wHKPaNTg/irankaennaren-traeder-fram-taenker-aldrig-lata-mig-tystas" target="_blank" rel="noopener">TV4 Nyheterna</a> var först med att rapportera. På grund av det bor han och hans familj numera på skyddad adress.

Irans ambassad på Lidingö. Foto: CC BY-SA 3.0/Wikimedia Commons

Arvin Khoshnood menar att kriget förvärrar säkerheten för exiliranier • Bor numera på skyddad adress

Irankännare överlevde mordförsök: ”Det var en känsla av att fly eller slåss”

President Donald Trumps stöd till Israel och kriget mot Iran har splittrat MAGA-rörelsen, då flera av de mest kända profilerna har motsatt sig både kriget och Israel-rörelsen – samt spritt en rad konspirationsteorier om såväl Israel som judar i allmänhet. Här är fyra av de främsta anti-israeliska MAGA-profilerna som bryter med Trump.

Medieprofilen och tidigare Fox News-ankaret Tucker Carlson betraktades länge som en av Donald Trump och MAGA-rörelsens främsta influencers, vars pro-ryska hållning varit en del av förklaringen till Trumps njugga inställning till Ukraina.

Tucker Carlson, Candace Owens och Marjorie Taylor Greene. Bild: Gage Skidmore/CC BY-SA 4.0/Gage Skidmore/CC BY-SA 2.0/Public Domain

Bryter med Trump • Sprider konspirationsteorier • Rasar mot Israel

Här är profilerna som splittrar MAGA

Efter att oljeledningen ”Druzhba” skadades har relationerna mellan Ukraina och Ungern urspårat totalt. Zelenskyjs hot att läcka Orbáns ”adress” till ukrainska militären möttes av ungersk besklagtagning av guld och pengar för miljontals euro. Medan konflikten delvis drivs av Ungerns kommande val är det vanliga medborgare som betalar priset.

Relationerna mellan Ukraina och Ungern har under alla de senaste åren utvecklats extremt motsägelsefullt. Å ena sidan förblir länderna grannar, ekonomiska partner och deltagare i det gemensamma europeiska säkerhetssystemet. Å andra sidan åtföljs de politiska kontakterna ständigt av konflikter, ömsesidiga anklagelser och diplomatiska skandaler. Periodiska spänningar har blivit ett vanligt inslag i de bilaterala relationerna.

Fotokollage: Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Foto: Bor Slana/ST, 2022 och Ukrainas presidentkansli 2025 (public domain)

Vad ligger bakom det öppna grälet mellan Ukrainas och Ungerns ledare?

Grannfejden: Ukraina och Ungern i öppen konflikt

Trots att Folklistan lade ner efter EU-valet 2024 så kan väljare fortfarande rösta på partiet i höstens val. Peter Söderlund lämnade Miljöpartiet för Folklistan och han önskar att Jan Emanuel hade fortsatt leda partiet. – Vi hade superbra frågor. De här frågorna skulle kunna slå vilket parti som helst, säger han till Bulletin.

När Peter Söderlund kom ut ur fängelset 1998 var han den första ex-fången som togs emot och engagerade sig i Kriminellas revansch i samhället (Kris), en organisation som ämnar att hjälpa tidigare kriminella till ett laglydigt liv.

Peter Söderlund ville att Folklistan skulle fortsätta, helst med Jan Emanuel som partiledare. Foto: Facebook/Skärmbild Youtube

Är fortfarande registrerat till riksdagsvalet • Miljöpartist ville ta över

Därför lade Folklistan ner: ”Skulle kunna slå vilket parti som helst”

Kriget i Mellanöstern har på bara några veckor förvandlats från en regional konflikt till en global kris — med stigande bränslepriser, skärpt konkurrens om västliga vapen och ett internationellt fokus som alltmer riktas bort från Kiev. För ett land som redan kämpar för sin överlevnad kan varje omfördelad robot och varje bortvänd politikerblick få ödesdigra konsekvenser. Och ingen gynnas mer av det än Moskva.

Eskaleringen kring Iran blev en händelse som mycket snabbt överskred den regionala dagordningen och fick global betydelse. I den moderna världen påverkar varje stort krig nästan omedelbart ekonomiska, politiska och militära processer i många andra delar av världen. Ukraina, som redan i över fyra år befunnit sig i ett fullskaligt krig med Ryssland, visade sig vara ett av de länder för vilka Mellanösternkrisen har både direkta och indirekta konsekvenser.

Ett MIM-101 Patriot-luftvärnsrobotsystem på hemlig ort i sydvästra Asien den 29 augusti 2009. Patriotluftvärnsrobotsystem och nya robotar till dem är en av de kritiska komponenterna i det ukrainska luftförsvaret som det långsiktigt kan bli global brist på vid ett långvarigt krig i Mellanöstern. Foto: Robert Barney, U.S. Air Force, public domain

När världens blickar riktas mot Persiska viken hamnar Ukraina i skuggan. Vad kan detta innebära?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle