I över tjugo år har Thérèse Juel kämpat för människor som hon menar är oskyldigt dömda, främst i sexualbrottsmål. I en intervju berättar hon om fallen, motståndet och varför rättssäkerheten blivit sämre.

Thérèse Juel, dotter till skådespelerskan Inger Juel och dotterdotter till sångerskan och författarinnan Karin Juel, har själv varit framgångsrik musiker, radiopersonlighet, kulturjournalist och travhästuppfödare. De senaste tjugoett åren har hon arbetat för att ge återupprättelse till oskyldigt dömda, mestadels i sexualbrottsmål. Som del i det har hon skrivit två böcker, arbetat som utredare åt advokat Björn Hurtig, studerat juridik, suttit i styrelsen för stiftelsen Rättsstatens vänner och personligen engagerat sig i oräkneliga fall.

21 år för oskyldigt dömda • Kritiserar samtyckeslagen • Vill ha norsk resningskommission

Thérèse Juel: ”Jag trodde aldrig det här kunde ske i Sverige”

Alex Karp, vd för AI-bolaget Palantir, ligger bakom köpet av 15 000 hektar skog i Härjedalen. Flera lokala jaktlag blir av med sin jakträtt. Samtidigt tyder undersökningar på att det kan finnas stora mängder av ädelmetallen palladium under marken.

”Den nya ägaren vill förvalta skogsfastigheten långsiktigt och med stor respekt för naturen och de svenska traditioner som finns kring skog och mark, inklusive den viktiga roll som skidåkning och jakt har i regionen. Ambitionen är att sköta detta unika område genom ett varsamt skogsbruk som tar hänsyn till växt- och djurlivet”.

UK Government  Creative Commons Attribution 2.0 /Åke Svensson  Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0

”Mån on markens skönhet” • Ädelmetall i berggrunden • ”Ägaren vill förvalta skogsfastigheten långsiktigt”

Vad gör Palantir i Härjedalen?

I hundra år har ukrainskt stål smälts varje dag. I september 2026 tystnade masugnarna för första gången för en hel vecka i sträck. Efter ryska robotattacker mot landets tre största stålverk och förlusten av koksgruvorna i Pokrovsk lägger nu jätten ArcelorMittal ner sin anläggning i Kryvyj Rih. En industri som stått för 15 procent av BNP riskerar att helt försvinna.

Metallurgin har under många decennier inte bara varit ännu en gren av den ukrainska ekonomin. Den var dess ryggrad: det som höll uppe hela industriregioner, hårdvalutaintäkter och hundratusentals arbetstillfällen. Krivyj Rih, Zaporizjzja, Dnipro, Mariupol – dessa och andra städer växte fram och utvecklades kring stålverk vars produkter gick på export och utgjorde en betydande del av landets rikedom.

Temperaturmätning vid Martin-Siemens-ugnen på Arcelor Mittals stålverk i Kryvyj rih 2012. Foto: Viktor Macha / Wikimedia commons

Den sista smältningen: Från 15 procent av BNP till noll. Ukrainas metallurgiska kollaps och priset för landets ekonomi

Ukrainas stålindustri utslagen av Ryssland

Talibanerna menade att tiden var på deras sida. I Ukrainakriget är det Ukraina som har tiden, eftersom Ryssland springer för Putin medan ukrainarna springer för sina liv, skriver Jakob Sjölander.

Under Afghanistankriget ska talibanerna ständigt ha tjatat om att ”Ni har klockorna, men vi har tiden”. Länge misstänkte jag att det egentligen bara var något västerländska journalister hittat på, snarare än något talibanerna faktiskt sa. Nyligen närvarade jag dock på en TapTalks-föreläsning med överstelöjtnant Marcus A. Grande, och han ska personligen ha hört det sägas. I vilket fall hade talibanerna rätt – tiden var på deras sida.

Talibanerna sa att de hade tiden på sin sida. I Ukrainakriget är det inte Ryssland som har den, menar Jakob Sjölander. Foto: Privat/General Staff of the Armed Forces of Ukraine, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Med Västs stöd och viljan att överleva har Ukraina mer uthållighet än Ryssland

Sjölander: Rysk björn, ukrainsk hare

Med ett toppmöte i Karpaterna lanserade Ukraina en ny regional samarbetsplattform tänkt att knyta samman åtta länder kring säkerhet, energi och gränshandel. Men redan vid premiären uteblev flera underskrifter – och gamla tvister med Ungern, Polen och Slovakien visade hur långt kvar det är till en fungerande sammanslutning.

I den ukrainska delen av bergskedjan Karpaterna hölls den 18 september det första toppmötet inom ett nytt regionalt format – ”Karpatiska Åttan”. Initiativet kom från Kyjiv, som föreslog att inom en ny internationell plattform samla Ukraina, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Österrike och Serbien. Ukraina positionerar den nya gruppen som en samarbetsmekanism inom säkerhet, energi, transport, handel, investeringar och utveckling av gränsregioner. Vissa ukrainska experter har redan hunnit skämta om att sammansättningen av deltagare snarare tyder på en avsikt att återuppliva det österrikisk-ungerska imperiet.

Kollage med karta över de 8 länder i ”Karpatiska Åttan”/C8 och president Volodymyr Zelenskyj. Karta, foto: ”Smurfsfan” och Xuthoria under en intervju 22 september 2026, Wikimedia commons.

När Zelenskyj vill samla grannländerna vill en del av dem mest fokusera på gamla oförrätter och Ungern är kanske inte så annorlunda utan Orban ändå?

Granntjafs bromsar när Ukraina vill skapa ny allians 

Samtyckeslagens rättsosäkerhet massproducerar skandaler – och den värsta kategorin, seriefalskanmälare som fått flera män dömda, är på väg att bli vardagsmat i svenska fängelser, skriver Jakob Sjölander.

Samtyckeslagens rättsosäkerhet massproducerar skandaler. Den värsta kategorin är falska beskyllningar. Eller? Det finns något som är värre än att falskeligen anklaga någon för våldtäkt. För hur illa en falsk beskyllning än är så är flera falska beskyllningar värre.

Jakob Sjölander menar att falska våldtäktsanmälningar riskerar att bli en växande industri i Sverige. Foto: Privat/Pexels

Falska våldtäktsanmälningar är riskfria, lönsamma – och blir fler.

Sjölander: En falskanmälan, flera falskanmälningar

Fyra årstider, en avklarad. Ukraina har i tysthet bedrivit en offensiv norr om Lyman i flera månader – och avslöjade den först när vissa resultat blev för uppenbara. 85 kvadratkilometer, tusentals döda ryska soldater och ett krossat rysk inringningsförsök kallas bara för ”första satsen”. Frågan är om Moskva har råd att vänta på de tre som återstår.

Den 15 september bekräftade brigadgeneral Andrij Biletskyj, befälhavare för tredje armékåren i den ukrainska armén, officiellt det som en del redan anade till: de ukrainska styrkorna har i flera månader genomfört en offensiv operation i norra Donetsk-regionen. Operationen bär kodnamnet ”Vivaldi”. I nästan fyra månader avstod den ukrainska ledningen medvetet från all offentlig kommunikation om detta område, och det var först när den första fasen var avslutad som informationen offentliggjordes.

Den tredje ukrainska armékårens befälhavare Andrij Biletskyj 2025. Foto: Jbuket / Wikimedia commons 

Så försöker Ukraina återta initiativet vid fronten med en ”tyst motoffensiv”

”Operation Vivaldi” - Ukraina på offensiven i Donbass

Ryssland har genomfört omkring 130 attacker mot ukrainska energianläggningar bara i augusti — och i vinter väntar åtta nya massiva attackvågor. Frågan är inte längre om Ukrainas energisystem kommer att attackeras igen, utan om det klarar att hålla ihop när skadorna staplas på varandra.

Ukraina går nu in i en ny höst- och vintersäsong under samma gamla, förnyade hot mot energisystemet. Ryssland, genom Putin, deklarerar öppet sin avsikt att fortsätta attackerna mot den ukrainska energisektorn, och de senaste veckornas händelser visar att förberedelserna för en ny kampanj redan pågår.

Charkivs värmekraftverk nr 5 brinner efter rysk beskjutning den 11 september 2022 varefter strömvabrott och avbrott i kranvattentillförsörjningen följde. Foto: npu.gov.ua / Wikiemdia commons

En ny krigsvinter med strömavbrott och avbrott i fjärrvärmen väntar 

Energikriget mot Ukraina - en ny tuff vinter väntar

I Kyjiv har flyglarmen blivit så täta att staden inte längre hinner andas ut mellan dem: drönare, bränder och avbrutna arbetsdagar har blivit normaltillståndet. Runt hörnet väntar kylan – och en ny, hårdare verklighet är redan här.

Under de sista augustidagarna försvann även den illusoriska känslan av relativ normalitet i Kiev. I dess ställe kom en annan, olustig känsla: Ukrainas huvudstad närmar sig snabbt den verklighet som många Kievbor redan upplevde under den fullskaliga invasionens första månader.

Den ukrainska räddningstjänsten släcker bilar på en parkering i Kyjivförorten Vysjneve den 28 augusti. I trots mot risken för en ny attack mot samma plats. Foto: dsns.gov.ua / Wikimedia commons

I Ukrainas huvudstad har läget snabbt försämrats på grund av massiva ryska attacker

”Kyjiv satt på paus” - ryska luftangrepp ger nytt krigsläge

CIA:s chef besökte Moskva för första gången sedan 2021 – då för att varna för ett krig som ändå blev av. Den här gången handlar det inte om att stoppa kriget, utan om att sätta gränser för hur mycket värre det får bli. Och medan Trump pratar fred i offentligheten sköts det som verkligen betyder något genom en helt annan kanal.

Vissa besök är inte slumpmässiga. När chefen för USA:s underrättelsetjänst CIA dyker upp i Moskva efter ett flerårigt uppehåll uppfattas det nästan oundvikligen som en särskilt viktig signal – i synnerhet när det handlar om John Ratcliffe, en representant för den amerikanska administrationen som i Washington räknas till dem som förespråkar en hård linje mot Ryssland.

Fotokollage: Kreml sett från den stora stenbron 1 juni 2026 och chefen för CIA John Ratcliffe. Foto: Jurij D.K. & Office of the Director of Intelligence / Wikimedia commons

När CIA:s chef plötsligt besöker Moskva spekuleras det fritt. Här analyserar Bulletins ukrainske statsvetare det mystiska besöket.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle