<p>Nordkorea har blivit Rysslands vapenlager och soldatreserv – och priset betalas i ukrainskt blod. Medan Pyongyang skickar granater, robotar och tiotusentals soldater frigör Kreml egna trupper för nya anfall i Donbas.</p>

<p>Uppgifter från den ukrainska underrättelsetjänsten (GUR) om en möjlig utplacering av tiotusentals nordkoreanska soldater i Rysslands gränsområden visar hur långt den militärpolitiska tillnärmningen mellan Moskva och Pyongyang har gått. Nordkorea nöjer sig sedan länge inte med enbart diplomatiskt stöd till Ryssland. Landet levererar granater (i miljontal) och ballistiska robotar (hundratals enheter), skickar soldater och hjälper i praktiken den ryska armén att frigöra egna styrkor för kriget mot Ukraina.</p>

Nordkoreas president Kim Jong-Un och Rysslands president Vladimir Putin under ett möte i Vladivostok 2019. Foto: Kremlin.ru / Wikimedia commons

För fem år sedan var Nordkorea en bortglömd diktatur i världens utkant, nu är det en nyckelallierad till Ryssland och Donald Trump vill träffa Kim Jong-Un i höst

Så stöttar Putins bästa vän Nordkorea Ryssland i kriget

<p>Ett antikrigsparti fick registrera sig till höstens ryska parlamentsval – en sensation i Putins Ryssland. Men innan väljarna hann rösta var partiet redan uteslutet av en domstol som liknade en cirkusföreställning. Kvar blev dock personuppgifter på alla som vågat visa sitt stöd.</p>

<p>I varje diktatur som gör anspråk på att åtminstone formellt och sporadiskt låtsas vara en demokrati uppstår förr eller senare frestelsen att iscensätta något som liknar en verklig politisk strid. Men när denna frestelse plötsligt tar sig uttrycket av att ett uttalat antikrigsparti tillåts delta i valet – och dessutom med krav på ett omedelbart eldupphör och förhandlingar utan några villkor – har åskådaren all rätt att misstänka en fälla.</p>

Det ryska partiet Jablokos (Äpplet på svenska) 23:e kongress i Moskva den 27 juni 2026 där partiets politik konkretiserades i slagord bakom presidiet och där ”För fred och frihet!”  liksom ”För omedelbart avtal om elduphör” syns. Foto: Jablokos presstjänst, https://yabloko.ru/ / Creative_Commons 

Finns det fortfarande en partipolitisk opposition mot Putin och får de ställa upp i val?

Så lurades de ryska pacifisterna och stoppades från valet

<p>Trots en rad uppmärksammade fall av antisemitism och terrorhyllningar har Vänsterpartiet stärkt sitt stöd i opinionen sedan problemen på allvar började uppmärksammas i media sommaren 2024.</p>

<p>De första skandalerna som uppmärksammades stort i media inträffade sommaren 2024 då det avslöjades att Orwa Kadoura, då vice ordförande för Vänsterpartiet i Malmö, hade delat en video som hyllade Hamas attack den 7 oktober 2023 och en antisemitisk bild av Benjamin Netanyahu. Kadoura lämnade partiet och sina uppdrag självmant tidigt samma höst.</p>

V stiger i opinionen trots återkommande skandaler. Foto: Jessica Segerberg/Vansterpartiet bildbank, (CC0 1.0) / Bakgrund: AI-kollage

Mönstret är tydligt: Tillfälliga dippar hämtas snabbt upp i opinionen och skandalerna ger ingen långsiktig nedgång – tvärtom.

Fokus: V förlorar inte på terrorskandaler och antisemitism

<p>Det rysk-ukrainska kriget har gått in i en ny fas. Utöver striderna vid fronten och attackerna mot energi- och transportinfrastruktur har parterna nu inlett en fullskalig kamp om logistik och varulager. Ett regelrätt ”lagerkrig” har i praktiken brutit ut.</p>

<p>Under bara några få dagar (!) har Ryssland förstört: lagret för den stora glasstillverkaren ”Lasunka”, lagret för det kända chokladmärket Millennium, det största och modernaste lagret för Ukrainas största e-handelsplattform ROZETKA, det centrala lagret för den tyska biltkemitillverkaren Liqui Moly Ukraine, ett lager med Toyota-reservdelar, ett lager med Bosch-produkter, ett lager med produkter från sko ochklädesvarumärket Puma, ett lager med produkter från företaget Iintertop, livsmedelslager tillhörande de stora dagligvaruhandelskedjorna Novus och Silpo, ett stort livsmedelslager i Pavlohrad i Dnipropetrovsk-regionen, en terminal tillhörande logistikbolaget ”Nova Poshta”, samt en rad andra logistikanläggningar.</p>

Eftersläckningsarbete i ett totalförstört lager utanför Kyjiv den 6 augusti 2026. Foto: Telegram / Ukrainas räddningstjänst

På bara några dagar har Ryssland utplånat lager fyllda med allt från Puma-skor till Toyota-bildelar – mer skada än Ukraina lyckats åsamka Wildberries på flera veckor.

”Lagerkriget”: den nya fronten mellan Ryssland och Ukraina

<p>Cambridgeprofessorn Jason Arday avgår med omedelbar verkan. Beslutet tas timmar efter att universitetet inlett en utredning av hans akademiska meriter och hedersuppdrag. Arday anklagas för plagiat i sin avhandling och en rad uppgifter om hans liv ifrågasätts – bland annat att han varit med i en serie som sändes 21 år innan hans födelse.</p>

<p>Jason Arday föddes 1985 i södra London av ghananska föräldrar. Vid tre års ålder fick han diagnosen autism. Enligt den berättelse han själv fört fram i intervjuer talade han inte förrän vid elva års ålder, och kunde varken läsa eller skriva förrän vid arton.</p>

Foto av Jason Arday. CC BY 3.0. Simon Baron Cohen. Public Domain

Cambridges stolthet  • Musk: ”Lögnare” • Påstår att han sprang 100 mil på 6 dagar • Baron Cohen: ”autistisk man ligger ner”

Fokus: Plagiat-professor avgår timmar efter utredning

<p>Tonåriga svenskar rekryteras via sociala medier för att utföra beställningsmord över hela Europa. Foxtrot-nätverket, med kopplingar till Iran, använder dem som billiga verktyg i sin våld-som-tjänst-modell. De grips ofta innan de får betalt – och metoden sprider sig snabbt från Sverige till Norge, Storbritannien och vidare, rapporterar BBC.</p>

<p>I en Stockholmsförort stiger en man klädd i svart fram ur vinternatten. Han bär en pistol och går rakt mot en 20-årig man, en student på väg hem från sitt sena skift på McDonald’s. Skotten smäller och det sista avlossades mot huvudet när offret redan låg hjälplös på marken.</p>

Atilla Azimov poserar med pistolen, tre månader innan mordet. Foto: Polisen

Foxtrot misstänks ligga bakom 35 mord samt flera attacker mot israeliska mål i Europa

Fokus: Sveriges nya export – Tonåriga beställningsmördare

<p>Ukraina kan förlora två miljarder dollar i månaden i uteblivna exportintäkter när alla handelsfartyg undviker att anlöpa de ukrainska hamnarna just när den viktigaste säsongen för ukrainsk export har börjat.</p>

<p>Ända fram tills nyligen fortsatte hamnarna i ”Storodessa” (dvs. Odessa-agglomerationen) att fungera, trots Rysslands ständiga anfall och de höga riskerna. Genom Odessa, Pivdennyj och Tjornomorsk passerade dagligen fartyg med spannmål, metallprodukter, industrivaror och containergods. Sjöhandeln förblev en av Kyjivs viktigaste källor till valutaintäkter och stod för en stor del av exporten som den ukrainska ekonomin till stor del vilar på.</p>

Vy från Potemkintrappan på den efter ständiga ryska attacker delvis förstörda hamnen i Odessa. Foto: Erik Liljengren 

Just när sösongen för kornboden Ukrainas största exportvaror börjar så stannar sjöfarten

Ukrainas hamnar är tomma - så hotas den ukrainska ekonomin

<p>Samtyckeslagen skulle lära svenska män och pojkar vad som är rätt och fel i sängkammaren. Men enligt ny forskning har den i stället skrämt bort de mest försiktiga från dejtingmarknaden – med sjunkande födelsetal och fler oskyldigt dömda som följd, skriver Jakob Sjölander.</p>

<p><strong>I debatt</strong> med advokatsamfundets tidigare ordförande Bengt Ivarsson försvarar Morgan Johansson här samtyckeslagen, som infördes under hans tid som justitieminister. Johansson för fram dess uppfostrande verkan på svenska män och pojkar:</p>

Samtycke – en handrörelse som ska vara glasklar för att inte bli en anklagelse. Foto: Privat/Pexels

Sju år senare: har samtyckeslagen gjort mer skada än nytta?

Sjölander: Samtyckeslagens Sverige

<p>I flera dagar nu har protestaktioner pågått i Ukraina, i en omfattning som väcker uppmärksamhet även med hänsyn till kriget. Den formella anledningen till att människor gått ut på gatorna var avskedandet av försvarsministern Mychajlo Fedorov — en man som lyckats bygga upp en image som gjorde det möjligt att mobilisera protestväljarna.</p>

<p>Vid en närmare analys av budskapen och dynamiken i dessa sammankomster blir det dock uppenbart: det handlar inte längre främst om att få tillbaka en enskild teknokrat, utan om avskedandet av chefen för Ukrainas väpnade styrkor, Oleksandr Syrskyj. Denna förskjutning förtjänar en egen genomgång, eftersom något betydligt mer grundläggande skymtar bakom den — ett försök att omdefiniera arméns roll i statens politiska system.</p>

Protester mot avskedandet av försvarsminister Mychajlo Fedorov i Kyjiv den 16 juli 2026. På ett plakat står det att Syrskyj (omskrivet här med ett maträttsnamn, kvargplättar, som låter nästan som Syrskyj) borde lämna sin post. Foto: Getmanivna / Wikimedia commons

Vad handlar protesterna runt regeringsombildningen i Ukraina egentligen om?

Så byter Ukrainas proteströrelse mål - nu handlar det om armén

<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal">Samtyckeslagen skulle befria kvinnor från skam och skuld – men har den i stället gjort dem mer hjälplösa? Att inte säga ett tydligt nej kan avgöra om en situation klassas som övergrepp eller missförstånd, skriver Jakob Sjölander.</p> <div> <div class="flow-root"> <div> <div class="ml-1 mt-6 flex items-center transition-transform duration-300 ease-out"> <div class="p-1 -translate-x-px"> </div> </div> </div> </div> </div>

<p><strong>Samtyckeslagens</strong> syfte var uttryckligen att flytta ansvaret. Nu skulle kvinnor inte behöva säga ”nej”, utan män skulle behöva införskaffa ett ”ja”. Kvinnor skulle inte längre behöva känna skam och skuld för sådant de gjort eller inte gjort. I en pamflett <a href="https://roks.se/assets/files/Myter-om-v%C3%A5ldt%C3%A4kt.pdf">uttrycker kvinnoorganisationen Roks det på följande sätt</a>:</p>

Jakob Sjölander skriver om samtyckeslagen och frågan om ansvarsfördelning vid sexuella övergrepp. Foto: howtostartablogonline.net, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

Samtyckeslagen flyttar ansvaret dit det inte hör hemma

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle