I högerkretsar brukade man se Danmark som ett föredöme och till och med använda grannlandet som bevis på att det går att vidta kraftfulla åtgärder för att få bukt med både kriminalitet och islamisering.

– Titta på Danmark! Precis som de stänger gränserna kan vi göra detsamma.

– Titta på Danmark! Precis som de överväger att riva medborgarskap kan vi göra detsamma.

– Titta på Danmark! Precis som de skickar asylprocesser utomlands kan vi göra detsamma.

Läs även: Ahmed: Sameh Egyptson och islamismen i Sverige

På SD-sidan av det politiska spektrat har Danmark länge setts som ett föregångsland vad det gäller invandringsdebatten. Detta ideal har ni blivit otjänligt.

Danmark har nu fattat ett beslut att förbjuda koranbränningar. Förbudet börjar gälla om fyra dagar och förklaringen till sagda beslut är, som den danske justitieministern Peter Hummelgaard (S) gav uttryck för, inget mindre än ren rädsla.

Ministern förklarar att hädelse ”skadar Danmark och danska intressen, och det riskerar att skada säkerheten för danskar ute i världen och här hemma.”

Kort sagt, lagen har inte stiftats utifrån en respekt för religiösa urkunder eller av omtänksamhet om det muslimska communityt. Nej, den har stiftats utifrån rädsla för att islamister ska skada eller döda danskar, så som de gjorde med svenskarna i Belgien för två månader sedan.

Hade den här lagen kommit i en annan tid och i en annan kontext då hade den kunnat ses på ett annat sätt, och man kunde ha hyst förståelse för den. Man hade kunnat se på saken genom en annan lins: Att den muslimska communityn i Danmark och Europa växer och att man vill skydda muslimer mot hatiska eller hånfulla beteenden. Men när det kommer direkt i spåren av ett terrordåd låter förklaringen som att ”vi vill inte utsättas för samma saker som svenskarna”, och då blir det tydligt att det är en kapitulationshandling.

Enligt SVT som gjorde ett reportage om lagändringen så var muslimer i Danmark förstås nöjda över förändringen i lagen, men det finns andra grupper som är ännu gladare: Islamister och terrorister vars hela syftet med att befinna sig i Danmark är att förändra lagen och göra den lite mer sharia, ”så som Allah vill”.

Partiledaren för Danmarksdemokraterne Inger Støjberg som är kritisk till den nya hädelselagen hade något annat att säga:

– Tänk att svenskarna står fast för frihetsrättigheterna, medan den danska regeringen i hög grad böjer sig för våldsmännens veto.

Egentligen är det mer av en passning till svenskarna än en fråga om beröm. Det som hon indirekt säger är ju att ”Tänk att till och med de naiva svenskarna som håller på att islamisera sitt land inte sänker sig till en så pass idiotisk kapitulation!”

Läs även: Skogkär: Blåögda politiker göder den svenska islamismen

Den danske justiteministern sa i Folketinget:

När vi väger Danmarks säkerhet mot några få individers rätt att upprepade gånger avsiktligt sätta eld på saker som betyder mycket för många andra för att provocera fram våldsamma reaktioner, så väljer vi Danmarks säkerhet.

Detta öppnar dock många dörrar för sekulär skepticism: Vad är det som räknas som en ”helig skrift?” Vem bestämmer det? Och kommer detta verkligen att göra muslimer och islamister nöjda? Svaret på det sista är garanterat ”nej”.

En rapport som det dansa justitsministeriet publicerade för två år sedan visade att nästan åtta av tio invånare i Danmark som kommer från muslimska länder vill förbjuda all kritik mot islam – inte bara koranbränning.

Blir det nästa steg för Danmark? Förbjud mot all islamkritik?

Ett rejält skifte har skett i Europa och Norden sedan 2005 då den danska tidningen Jyllands-Posten avhånade islams profet Mohammed med en ett antal karikatyrer. Påfundet blev världsnyheter då det ledde till massiva demonstrationer i den muslimska världen, och tre år senare ett terrordåd mot den danska ambassaden i Islamabad i Pakistan, som skördade sex människoliv och skadade 24 personer.

Danmarks nya lag ger intrycket av att om karikatyrerna i Jyllands-Posten hade publicerats idag, så hade Danmark förbjudit alla typer av satir riktad mot profeten Mohammed, eftersom sådana kunde ”skada danska intressen och det riskerar att skada säkerheten för danskar ute i världen och här hemma”.

Det har skett en genomgående förflyttning av hela debatten som ett resultat av rädslan för islamism i Västeuropa. Svaret på terrorhot och dominanssökande islamism bir allt mindre ”Je suis Charlie” och allt mer kapitulation, räddhågsenhet och lagändringar.

Det finns fortfarande ett litet hopp om att Sverige inte kommer att slå in på det spåret. Efter att Danmark i augusti i år meddelade att de ville förbjuda koranbränningar gav den svenska regeringen ”en särskild utredare i uppdrag” att se över ordningslagen.

Kommer Sverige följa med Danmark och införa lite sharia, eller har den svenska tigern vaknat och insett att man rakryggat måste stå upp mot den här typen av hot?

Det får tiden utvisa.

Läs även: DEBATT: Sverige måste stå upp mot islamismen