Facebook noscript imageÅkesson: ”Svenskar ska inte integreras”
Fokus
Åkesson: ”Svenskar ska inte integreras”
Jimmie Åkesson. Foto: Anna Tärnhuvud/SvD/TT
Jimmie Åkesson. Foto: Anna Tärnhuvud/SvD/TT

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson talar ut om kritiken mot byråkratin, mångkultur och varför det är en god investering för svenska skattebetalare att ge migranter återvandringsbidrag.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson slår fast att återvandringspolitik både är humanism och ekonomiskt försvarbart för Sverige.

I en intervju med Bulletin på kontoret i riksdagen förklarar Åkesson även varför han vill överge tanken på integration – och ersätta den med något helt annat.

– Återvandringspolitik är humanism. Det är rimligt, det är bra för Sverige, det är bra för de enskilda och det är bra för de länder som de återvandrar till, säger Jimmie Åkesson.

Nyligen meddelade regeringen att man kommer att införa ett återvandringsbidrag för utlänningar som vill flytta hem. Om utlänningen återvänder till Sverige blir man återbetalningsskyldig.

Hur argumenterar du till väljare som kanske tycker att det är orimligt att [en migrant] ska kunna få 350 000 kronor utan att ha gjort rätt för det?

– Ja, det kan man fråga sig. Det enkla svaret är att om de blir kvar här så får de mycket mer. Det är väl det som är poängen. Tittar man i den [dåliga] utredning som Joakim Ruist gjorde åt oss, så finns det ändå saker där man kan ta fasta på. Återvandringsbidraget är självfinansierat efter fyra år. Det vill säga redan efter fyra år börjar det gå med vinst trots att du lägger pengar på det, så det är en ren vinstaffär för Sverige, säger Åkesson.

Integration har misslyckats

Hur ser du på integrationen idag? Hur illa är läget?

– Det är både väldigt, väldigt illa, men ändå finns [det] hopp i någon mening. När vi pratar mångkulturalism är det svårt att inte prata om den muslimska minoriteten, islamism, strömningar och värderingar som finns i den gruppen. Det är en grupp som har fortsatt växa i Sverige fram till... ja, den fortsätter säkert växa av sig självt så att säga. Men invandringen från den delen av världen är ju ganska begränsad just nu, så det är väl en av de saker som ändå inger visst hopp, säger Jimmie Åkesson.

Han lyfter också fram att samtalsklimatet har blivit mer tolerant.

– Jag tycker att debatten är på en rimlig nivå idag jämfört med bara för ett par år sedan. Det går att kritisera islamism på ett sätt idag. Det finns ett väldigt litet stöd för islamism i största allmänhet i Sverige idag. Men ju längre tiden går desto sämre blir det ju om vi inte på riktigt får ett paradigmskifte på plats.

Hur vill du hantera integrationsfrågan efter nästa val?

– Vi måste förkasta idén om integration. Svenskarna vill inte integreras.

Varför ska svenskar [behöva] integreras?

– Svenskar ska inte behöva integreras utan det är de som kommer hit som ska anpassa sig. Punkt slut, säger Jimmie Åkesson.

”Politisk social ingenjörskonst”

Han ser tydliga skillnader gentemot Socialdemokraterna i denna fråga.

– Vi måste ta oss bort från sossarnas integrationspolitik som de presenterar nu. Här har vi en konfliktfråga på riktigt framöver – de vill blanda befolkningen, de vill ägna sig åt politisk social ingenjörskonst för att tvinga också vanliga infödda svenskar att integreras i något slags mångkulturellt lyckorike. Och det vill inte vi, säger Jimmie Åkesson.

Regeringens förskoleförslag

Det läckta förslaget från regeringens utredare Gulan Avci (L) om att tvinga barn från 3 år att gå i förskola kommer upp i intervjun. Åkesson tror först att det var ett förslag från S-håll. Men korrigerar sig sedan och gör tydligt att förslaget inte kommer att accepteras om det gäller alla.

– Vi är tveksamma. Däremot har vi sagt att om du är född av utländska föräldrar och bor i ett utsatt område, då är det nog bra om du tvingas till förskola. Risken är annars att du blir fast hemma och knappt får gå till skolan när du når skolåldern. Men vanliga svenskar har inget behov av att integreras, så man kan inte göra ett sådant otroligt intrång i friheten.

Kritisk till utbildningsinsatser för vuxna

Forskaren Devin Rexhvid har i en tidigare intervju med Bulletin kallat olika satsningar på utbildningsinsatser för vuxna med hederskulturella värderingar som ”slöseri med resurser”. Jimmie Åkesson är inne på samma linje.

– Barn med den bakgrunden som finns i riskzonen där, kan utbildning eller information ha en rejäl effekt. Men att utbilda en elak pappa som hedersbehandlar sina barn, det tror jag inte hjälper ett dugg faktiskt.

Slöjdebatt och förändringar

Ett slöjförbud för offentliganställda och för elever är en fråga som Sverigedemokraterna drivit länge, för att motverka islamisering och göra det mindre attraktivt att vara islamist i Sverige. Det är också händelsevis en fråga som Liberalerna, och framförallt Liberalernas kvinnoförbund, länge drivit. Verkligheten är att idag är slöja är en vanlig syn i det offentliga rummet.

På vägen hit mötte jag flera unga tjejer som bar slöja. Är ett slöjförbud realistiskt att genomföra?

– Ett förbud är rimligt att tänka sig. Debatten börjar hamna rätt någonstans, så att det idag är legitimt att påpeka det faktum att slöjan är en förtryckande symbol. Frågar man svenska folket i allmänhet så är det nog en ganska tydlig uppfattning i den riktningen också, säger Jimmie Åkesson.

Åkesson tror att det finns förutsättningar för samarbete även med andra partier i frågan.

– När vi diskuterar de här frågorna även med till exempel Liberalerna så har jag väldigt svårt att se att det finns något jättestark motstånd. Vi har förebilder i andra länder. Frankrike har kommit ganska långt när det gäller de här sakerna.

Tidövtalet 2.0

I diskussionen om ett eventuellt nytt Tidöavtal efter nästa val lyfter Åkesson återvandringspolitiken som central.

– Det är väl lite det vi sitter och pratar om just nu. Det vill säga vilken är vår roll efter nästa val i den här konstellationen? Vi är inte färdiga med migrationspolitiken på något sätt, även om jag tror att när all lagstiftning är på plats så finns det inte jättemycket mer att göra rent lagstiftningsmässigt.

– Jag tror att återvandringspolitiken har en mycket större plats framöver och fler kommer att förstå värdet av att ha en aktiv återvandringspolitik. Det perspektivet tror jag kommer att prägla nästa mandatperiod i högre grad.

Förändra Myndighetssverige

Hur kommer ni agera för att förändra Myndighetssverige om ni får makt i en kommande regering?

– Vi har delvis en annan syn på de frågorna än vad egentligen alla de gamla partierna har. Enligt de gamla partierna är urvalet väldigt begränsat när det gäller generaldirektörer. I princip så tar man inte in nya generaldirektörer, utan antingen så byter man bara platser på dem, säger Åkesson.

– De gamla partierna har en ganska hög tröskel för att utmana de här gamla strukturerna. Vi har inte alls den tröskeln utan vi ser på det på ett helt annat sätt. Det är samma sak med utredningsväsendet där det också är väldigt begränsat urval, vilket har gjort att det blivit brist på utredare.

Jimmie Åkesson vill se en effektivisering av hela lagstiftningsprocessen.

– Om man tittar i både grundlag och förarbete, så står egentligen ingenting mer än att [det är] beredningskrav. Min målsättning skulle vara att halvera lagstiftningstiderna. Det kanske är optimistiskt, men det skulle vara revolutionerande i svensk förvaltning om man kan få med sig inte bara politiken utan även hela förvaltningsstrukturen.

Tummen upp för Kristerssons USA-strategi

I den spända handelssituationen mellan USA och EU ger Åkesson stöd till hur Ulf Kristersson agerat.

– Jag tycker faktiskt att vår statsminister förhåller sig ganska kallt till det här. Det är inga överord. Han är, och det är väl hela regeringen inklusive oss, mån om att ändå behålla en rimlig relation till USA, säger Jimmie Åkesson.

Han konstaterar dock att tullarna skapar problem för Sverige.

– Tullar är dåligt för Sverige, framförallt för delar av vår industri. Bilindustrin är extremt utsatt, både med kinesiska ägare och deras tullpolitik och sen med amerikanska kunder och den tullpolitiken. Det är en jättesvår sits och det ska man ha respekt för.

Åkesson ser diplomati som den enda framkomliga vägen.

– Jag tror att det finns ingen anledning att skälla. Det rimliga är att försöka sätta sig vid förhandlingsbordet och hitta en rimlig väg framåt istället.

Om du hade varit statsminister och Donald Trump bjudit in dig för att spela golf, hade du tackat ja?

– Alla gånger, svarar Åkesson utan tvekan, men tillägger:

– Golf är ganska överskattat som diskussionssport, för oftast sprider man bollarna åt olika håll. Man träffas väldigt lite på golfbanan när man spelar tillsammans.

Northvolt: ”Stötande”

Hur reagerar du på uppgifterna om att Northvolts förre vd Peter Carlsson sålt aktier för 200 miljoner och sedan sökt och fått statlig lönegaranti?

– Jag tycker hela den där historien är stötande. Hur han och en del andra i den där härvan har agerat. Det är bidragsmiljardärer skulle man kunna kalla det. Nu vet inte jag om han är miljardär men snart är han väl det i alla fall, säger Åkesson.

Han riktar skarp kritik mot systemet med statlig lönegaranti.

– Det är helt fullständigt befängt att den statliga lönegarantin kan gå in och täcka upp löneförluster för en sån person som inte har tillfört någonting utan som har, som jag ser det, mer eller mindre lurat skattebetalarna, både svenska och europeiska skattebetalare, pensionssparare och andra på mångmiljonbelopp. Och nu ska vi finansiera hans uppehälle, säger Jimmie Åkesson.

Vissa jämför det med ”kejsarens nya kläder”. Är Northvolt det som fick den gröna bubblan att spricka?

– Det är väl så det är. Vi är ett industriland och vi ska fortsätta vara ett industriland. Vi kan absolut ha grön industri i Sverige givet den mineraltillgång vi har och hur vårt land ser ut i största allmänhet, men det måste vara på marknadens villkor.

Åkesson ser Northvolt som ett politiskt projekt snarare än ett marknadsdrivet.

– Det här är ett politiskt framdrivet projekt. Där man pumpar in pengar och sen när det går dåligt pumpar man in ännu mer pengar och ännu mer pengar. Man vill till varje pris att det ska fungera, men det gör det inte, säger han.

Pelle Zackrisson

Pelle Zackrisson är före detta chefredaktör för Bulletin, vilket han var under 2025.

Han har tidigare även jobbat inom bland annat Mittmedia (numera Bonnier Local News), på Sveriges Radio, Riks och Nyheter Idag.