Den europeiska statistiska myndigheten Eurostat har presenterat nya data för 2020 över hur integrationen fungerar i de europeiska storregionerna. Denna data visar att ingen av Sveriges åtta storregioner tyvärr lyckas särskilt bra med integrationen. Samtliga svenska regioner hamnar i den lägsta eller näst lägsta rankade kategorin.

Eurostat kartlägger Europas regioner med fem färger. I den främsta kategorin ingår regioner där icke-EU medborgare, i åldrarna 20 till 64 år, har 85 procent eller högre sysselsättningsgrad. Ingen svensk region uppfyller detta kriterium. Det är i hela Europa ett fåtal regioner, framför allt i Tjeckien och övriga Östeuropa, där så hög andel icke-EU medborgare är i arbete.

Nästa grupp är regionerna där mer än 75 procent, men mindre än 85, av icke-EU medborgare är i arbete. En del regioner i östra Europa, samt också Malta som utgör en egen region, har tillräckligt bra integration för att placera sig i denna kategori.

I västra och norra Europa är det typiskt betydligt lägre nivåer av icke-EU medborgarna som är i arbete. Men ett flertal regioner i länder som Irland, Portugal, Spanien, Italien, Nederländerna och Frankrike klarar sig över 65 procent-gränsen. I södra Tyskland finns flera regioner som klarar sig över denna nivå. Så är det också för Island, som också utgör en egen region.

Läs även: SL-upphandlingen kan bli den största offentliga i Sveriges historia

Men bland de svenska regionerna är medioker eller dålig integration normen. Den näst sämsta kategorin i Eurostats färgkarta, är regionerna där fler än 50 men färre än 65 procent av icke-EU medborgarna är i arbete. Här finner vi Stockholm, Övre Norrland och Västsverige. Västsverige hamnar knappt över gränsen, med 50,1 procent sysselsättningsgrad.

De övriga fem svenska regionerna återfinns alla i bottengruppen, med en sysselsättningsgrad för icke-EU medborgare lägre än 50 procent. För hela Sverige är nivån 50,9 procent. Lägst är nivån 40,8 procent i Östra Mellansverige.

Hur är det om vi ser till hela Sverige? Bland inrikes födda är sysselsättningsgraden 83,4 procent. Och för medborgare från andra EU-länder är nivån 80,3 procent. Något förenklat kan man säga att den svenska välfärdsmodellen är baserad på en sysselsättningsgrad på 80 procent.

Så medborgare från andra EU-länder har en okej sysselsättningsgrad, de inrikes födda har en ganska bra sysselsättningsgrad och medborgare från länder utanför EU har en problematisk sysselsättningsgrad.

Det är ingen nyhet att integrationen brister, men kanske kan de nya siffrorna ge en inblick i de regionala variationerna.

En intressant observation är att Stockholm klarar sig bäst och att läget är som sämst i Östra Mellansverige. Denna storregion utgörs av länen Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro och Västmanland.

Läs även: Islamiststämplade skolorna stängs efter Säpolarm: ”Radikalisering”

Dessa län i närheten av Stockholm har flera styrkor. Här finns många av Sveriges medelstora städer, inklusive flertal högskolestäder. Trots det fungerar alltså regionens integration sämre än i andra delar av landet och betydligt sämre än i grannregionen Stockholm.

Det är kanske värt att fundera på varför huvudstadsregionen är granne med den del av landet vars integration fungerar sämst. Jag har själv inte svaret, men det är ett intressant mönster.