Det amerikanska skuldtaket är en viktig fråga även för Sverige. Om inte den preliminära överenskommelsen går igenom finns risk för oro på börser och stigande räntor.
Det amerikanska skuldtaket ser ut att få en lösning – att det höjs. Men än är det för tidigt att dra en lättnadens suck. Skulle det inte höjas finns det stor risk att det märks även i Sverige, rapporterar TT.
Om inte höjningen går igenom väntar nämligen riktigt stora problem, även för oss här i Sverige, enligt SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Kan inte USA fortsätta med expansionen av sin statsskuld finns det stor risk för panik och skakningar som kommer att märkas både på börsen och i räntor. Den preliminära överenskommelsen är därför väldigt tacksam, menar Magnusson.
– I grunden är det här en positiv nyhet för marknaden. Jag skulle tro att börserna blir glada, men hur marknaden reagerar vet man inte. Jag tror att räntorna hade tryckts upp om inte skuldtaket höjts.
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, delar uppfattningen att det går att andas ut lite men menar att frågan inte är löst före onsdagens votering. Samtidigt finns flera andra saker som oroar marknaden.
– Ett orosmoln är på väg bort. Nu är det inflation och konjunktur som styr börsen, med en viss övervikt för hur det blir med konjunkturen framöver, säger Bratt.
Hon menar att trots att skuldtaket är löst, så bör vi förvänta oss en orolig marknad.
– Prognosen nu är exempelvis att räntorna i USA ska sänkas. Om det ändras blir marknaden väldigt orolig, säger hon.
Varje gång som USA slår i skuldtaket uppstår en liknande situation. Men oftast löser det sig i elfte timmen. Magnusson menar att bägge parter den här gången hade som huvudmål att nå en överenskommelse.
– Det var bra att den kom, hela världen väntade på den. Det här har dominerat marknaden under två, tre veckor tillbaka, säger han.
Republikanerna ville se besparingar i de statliga utgifterna men det ser ut att bli oförändrade utgifter. Men både representanthuset och senaten måste godkänna överenskommelsen.
USA är kraftigt skuldsatt med en statsskuld som överstiger 130 procent av BNP. Statsskulden växer hela tiden, senast budgeten var i balans var 2001.
Läs även: Efter förlusterna, så lämnar du Alecta
