Våren 2021 rapporterade Tidningen Energi att Sveriges elbehov kan komma att mer än fördubblas fram till 2045 enligt en analys av Energiforsk och Profu. Den enskilt största förbrukaren är satsningarna på koldioxidfritt stål i Norrland, säger Jenny Gode vid Profu till tidningen.

– Vätgasproduktion för fossilfri reduktion av järnmalm är den enskilda åtgärd som står för den största ökningen av elbehovet, säger Gode, som tillägger att det råder osäkerhet kring hur mycket vätgas som kommer användas.

”Det pågår en grön industriell revolution i norra Sverige”

Ett år senare godkänner regeringen Svenska kraftnäts föreslagna investeringspaket på 8,4 miljarder kronor för att snabbare kunna möta det stora effektbehovet från industrin.

– Det pågår en grön industriell revolution i norra Sverige, då behöver vi både mer elproduktion och mer överföringskapacitet. För att möta industriernas behov och nå klimatmålen behöver elnätet byggas ut i en mycket snabb takt, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S) enligt Energinyheter.

– Det finns stora förfrågningar från industrier såväl som från vindkraft som gör att vi behöver förstärka nätet i norra Sverige. Industrierna behöver kapacitet snabbt, säger Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe.

I juni 2023 lämnar Svenska Kraftnät förhandsbesked om ytterligare 500 MW i kapacitetsuttag till de planerade investeringarna i Norrland, utöver de 2000 MW man tidigare lämnat besked om.

Ett halvår senare, i januari 2024, utökar man tilldelningen till Norrland med ytterligare 500 MW i Luleå-området, vilket nästan motsvarar elförbrukningen i två städer av Uppsalas storlek.

Northvolt lägger ned och LKAB pausar storsatsning

I slutet av september samma år meddelade en av de tänkta energiförbrukarna, batterifabriken Northvolt i Skellefteå, att man varslar 1 600 anställda, varav 1 000 i Skellefteå. Kort därefter sätts dotterbolaget Northvolt Ett Expansion AB, som haft hand om expansionen av batterifabriken i Skellefteå, i konkurs.

Den 23 oktober minskas det norrländska elbehovet ytterligare, när LKAB meddelar att man pausar den mest omfattande delen av Hybrit, satsningen på koldioxidfritt stål, som planerades i Kiruna. Den mindre satsningen i Gällivare ligger fast, enligt LKAB:s kommunikationsdirektör Niklas Johansson.

– Vår Hybrit-demo, som behöver cirka 5 TWh, där känner vi oss rätt trygga att det finns el fram till 2030. Sen när vi skalar upp, där har det inte hänt tillräckligt, säger Niklas Johansson till TT.

”Man ville påverka politiken och tvinga regeringen till att bygga ut elnätet i Norrland”

När LKAB:s omställning till koldioxidfritt stål aviserades 2020 innebar den att LKAB:s elbehov år 2040 skulle blivit 50 terawattimmar (TWh) el, vilket skulle växa till 70 TWh år 2050. Det motsvarar ungefär hälften av dagens svenska elkonsumtion.

Därefter har de svenska elpriserna skjutit i höjden till följd av nedlagd kärnkraft i södra Sverige och skenande gaspriser efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Elkrisen gör det framtida elbehovet till ett hett debattämne under 2022 års valrörelse, och den planerade satsningen på koldioxidfritt stål blir allt mer kritiserad.

I slutet av april i år säger LKAB:s ordförande Anders Borg till Dagens Industri att bolaget även tvekar om den del av Hybrit-satsningen som var tänkt att genomföras i Gällivare.

– Vi kommer inte att röra oss framåt förrän vi känner oss trygga med att det här är en bra investering för både bolaget, balansräkningen och våra medarbetare, säger Borg bland annat till tidningen.

En kort tid innan Borgs besked intervjuar Bulletin David Sundén, som på uppdrag av Skandinaviska policyinstitutet skrivit tre uppmärksammade, kritiska rapporter om satsningarna på koldioxidfritt stål i Norrland.

Enligt Sundén utgick satsningarna på kalkyler som gjordes innan de svenska elpriserna sköt i höjden. Samtidigt konstaterar han att LKAB under sin tidigare ordförande Göran Persson trots att de nya elpriserna påverkade kalkylen länge stod fast vid planerna på omställning i sin kommunikation.

– Troligtvis handlade det om att man ville påverka politiken och tvinga regeringen till att bygga ut elnätet i Norrland, säger Sundén bland annat.

Läs även: Så backar statliga gruvjätten från det gröna stålet

”Än så länge är det mest analysarbete och tillståndsarbete som lagts ner”

Bulletin har med anledning av de minskande elbehovet från LKAB via mejl intervjuat Daniel Gustafsson, chef för kraftsystem på Svenska Kraftnät, om de satsningar det statliga affärsverket tidigare aviserat för att möta Norrlands industribehov.

Hur långt har Svenska Kraftnät kommit i arbetet som krävs för att kunna erbjuda det ökade effektuttag som aviserats?

”Svenska Kraftnät har hittills reserverat historiskt höga kapaciteter i norra Sverige där flertalet är direkt kopplade till stamnätsutbyggnad, såsom utlandsförbildelsen Aurora till Finland, förstärkningar längs Norrlandskusten samt förstärkningar upp mot porjusberget och Gällivare med mera”.

”Vi arbetar etappvis och där varje etapp kontinuerligt utvärderas och planeras så att den har nytta för systemet även om efterfrågan justeras och i steg för att undvika att vi hamnar i lägen där effekten inte används. Efterfrågan på el är stor i norra Sverige och det är flera stora elintensiva industrier som står i kö. För att möta hela LKABs behov behövs dock ytterligare förstärkningar, än de som kommunicerats tidigare. Vi arbetar inom Svenska Kraftnät med att analysera och ta fram förslag succesivt så behovsbilden justeras löpande, likt vi gör i flera andra regioner.”

Hur mycket har det uppskattningsvis kostat?

”Än så länge är det mest analysarbete och tillståndsarbete som lagts ner. Observera att alla som söker el från transmissionsnätet betalar en avgift som ska täcka studierna i de tidiga faserna. När väl investeringarna är identifierade så analyseras det vem som får nyttan av investeringen. Om nyttan tillfaller en enstaka kund så får kunden betala. Om nyttan tillfaller flera parter som delas betalningen upp. Om nyttan är väldigt differentierad och bidrar med elmarknadsnytta (lägre kostnader för att balansera systemet, mer effekt mellan elprisområden och så vidare) så betalar elnätskunderna kollektivt.”

Har några ansökningar om ökat effektuttag tagits tillbaka?

”Än så länge har inga ansökningar i norr dragits tillbaka på grund av att behovet inte längre (finns). Dock har några ansökningar justerats i tid för när elen behövs, vilket vi såklart anpassar oss för. Just nu är dock efterfrågan så stor i norr så att om någon senarelägger så finns det alltid någon annan som vill ha effekten tidigt ändå.”

Kommer arbetet att avslutas, eller skalas ned?

”Vi utvärderar löpande nyttan med investeringarna. Det jag spontant tror kan hända om de storskaliga elektrifieringen i norr skjuts på framtiden är att satsningarna på vätgasinfrastruktur (som är ett viktigt komplement till elen) kan behöva omplaneras (vilket de helt säkert redan har stenkoll på, alltså de som satsar på att bygga vätgasinfrastruktur, som till exempel Nordion).”

”För elinfrastrukturen så gissar jag takten generellt kommer att fortsätta. Observera att flertalet ledningar i norr är väldigt gamla och att det är dags för reinvestering oavsett. När vi reinvesterar ökas kapaciteten på grund av att teknikutvecklingen gått framåt.”

Har satsningen på ökat effektuttag i Norrland haft någon påverkan på arbetet med att öka överföringskapaciteten mellan elområden i Sverige?

”Ett av Svenska Kraftnäts högst prioriterade initiativ är vårt NordSyd-program. Detta program syftar till att knyta ihop våra elområden betydligt mer än idag (öka kapaciteten). Än så länge har satsningarna i norr inte påverkat våra snitt-förstärkningar.”