Bosnien-Hercegovina har alltid haft en komplex relation till Ryssland. Under forna Jugoslavien hade man en broderlig relation till landet, men efter splittringen har det blivit mer komplext, med god relation till serberna och mer spänd till bosnierna och kroaterna. Frågan om Rysslands reaktioner på landets utveckling är ytterst aktuell nu när Nato kan komma att placera trupper i landet.
Idag styrs Bosnien-Hercegovina av tre ledare, Šefik Džaferović som representerar bosnierna, Željko Komšić för kroaterna och Milorad Dodik för serberna. Det är den sistnämnde som har en god relation till den ryske presidenten Vladimir Putin.
Dodik har prisats av Moskva för sin lojalitet och opposition till de västerländska sanktionerna mot Ryssland. Framför allt i frågan om EUFOR, Europeiska unionens militära styrkor och deras inblandning i landets säkerhet.
Operation Althea genom EUFOR är en militärinsats i Bosnien-Hercegovina av EU för att se till att Daytonavtalet följs av alla medverkande parter, Bosnien-Hercegovina, Kroatien och dåvarande Jugoslavien. Sedan 2004 har EUFOR övervakat avtalet, men mandatet sträcker sig bara till den 3 november 2022.
Det är i oktober eller november som FN:s säkerhetsråd kommer att fatta ett beslut om en eventuell förlängning av operation Althea eller inte. Ryssland har tidigare flaggat för att man kommer att lägga in sitt veto för att avsluta operationen i landet.
Om datumet därefter inte förlängs kommer EUFOR-styrkorna att behöva lämna Bosnien-Hercegovina. Nato kommer att sätta in sina förband om EUFOR:s roll upphör, eftersom Nato sedan tidigare har mandat att verka i Bosnien-Hercegovina.
Träff med Putin
Under måndagen träffade den serb-bosniske presidenten Dodik den ryske presidenten Putin i Moskva för samtal om den aktuella politiska utvecklingen, den bilaterala relationen och just EUFOR:s operationer i landet.
Parterna diskuterade detaljer för fördjupade relationen mellan länderna. Putin önskade Dodik lycka till i det kommande presidentvalet i oktober och sade att Dodiks fortsatta position hade ökat samarbetet mellan Ryssland och Republika Srpska, som Putin hoppas se ökade patriotiska krafter i.
Det är inte mycket som blev offentligt om vad som sades under mötet, men operation Althea förväntades ha diskuterats och Dodik ska ha efterfrågat ryskt stöd i att inte lägga sitt veto för operationen. Natos involverande i landet hade försvagat hans position och komplicerat Republika Srpskas självständighet.
Det är oklart om Dodik lyckades få Putin att ändra sin position i frågan. Det återstår att se under omröstningen i oktober eller november.
Möjligt proxykrig
Om Putin väljer att lägga sitt veto och de europeiska styrkorna tvingas lämna, kommer Nato att gå in med sina trupper i Bosnien-Hercegovina. Det ger den ryske presidenten en anledning att stötta framför allt den serbiska befolkningen som inte är lika öppen för idén om att ha Natotrupper i Bosnien-Hercegovina.
Framför allt Dodik och Republika Srpska kan spela en avgörande roll i detta och möjligen bli en del av ett proxykrig för Ryssland mot Nato. Ett krig är ett möjligt scenario, men desto mer troligt är det att Dodik kan bli motståndet till Nato i Bosnien-Hercegovina, precis som Putin vill.
För Putin är slutet för EUFOR-mandatet ett perfekt läge att se en oordning i delar av världen som han sedan tidigare ansett fått för mycket västerländskt inflytande, som Bosnien-Hercegovina. Ryssland behöver inte nödvändigtvis starta ett proxykrig eller liknande, men att se hur Nato, EU och bosnierna inte kommer överens är en vinst i sig.
Med Dodik i spetsen kan detta missnöje tryckas på och öka. Då kommer Väst och Nato återigen att få problem i Bosnien-Hercegovina, samtidigt som Ryssland knappt involverat sig för att ställa till det.
Läs även: Regeringen skickar nytt stödpaket till Ukraina – 500 miljoner kronor
