Idag håller USA mellanårsval. Valet gäller alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten. Oavsett valresultat ikväll kommer Joe Biden att sitta kvar som president, men hans förmåga att styra landet som han vill kommer att kraftigt begränsas om Republikanerna vinner representanthuset, senaten eller bådadera. Vad har då kampanjen handlat om, och vilka race bör man ha koll på? Här följer några spridda observationer, samt min prognos för kvällens resultat.

Valfusk-konspirationerna lär återkomma. I synnerhet om Republikanerna får ett svagare resultat än vad man förväntar sig. I presidentvalet 2020 ledde Donald Trump tidigt på kvällen, innan Joe Biden sent på natten tog ledningen i många som det skulle visa sig avgörande delstater. Detta ledde till att konspirationsteorier spreds bland amerikaner och svenskar som inte förstod sig på rösträkningen.

I de flesta delstater räknas valdagsrösterna först, och förtidsrösterna sist. Eftersom republikanska väljare tenderar att rösta på valdagen, medan demokraternas väljare i högre utsträckning förtidsröster, så gör det att Republikanerna tidigt på kvällen lär få en stor ledning, en ledning som sedan krymper eller helt utraderas när förtidsrösterna räknats in. Detta – inte valfusk – var anledningen till att Trump tog ledningen tidigt på kvällen, och tappade den under nattens gång. Redan en vecka före valet 2020 förutspådde jag (26:30 in i klippet) det exakta händelseförloppet som sedermera kom att inträffa, något jag kunde göra eftersom jag läst reglerna om i vilken ordning rösterna skulle räknas.

Sannolikheten är stor att kvällen bjuder på en repris, inte minst i delstater som Pennsylvania som fortfarande räknar valdagsröster före förtidsröster. Räkna med att Pennsylvania-republikanen Mehmet Oz kommer att leda stort över motståndaren John Fetterman. Jag tror att Oz chanser är goda, men segermarginalen kommer att krympa under kvällens gång. Och på tal om Pennsylvania…

Kvaliteten på kandidaterna sviktar. I Sverige är riksdagsledamöter först och främst knapptryckare, vars viktigaste jobb är att dyka upp till voteringar och rösta som partiets ledning vill. I USA är partipiskan betydligt svagare, och de folkvalda mer självständiga med högre förväntningar på att de ska tänka själva och faktiskt hålla kontakten med väljarna i deras delstat eller valkrets.

Inför det här valet har båda partierna dock tydligt sänkt ribban, och ingenstans syns detta tydligare än i just Pennsylvania. I den ena ringhörnan har vi som sagt Mehmet Oz, mest känd som Dr Oz, en talk show-snubbe som först blev berömd när Oprah Winfrey bjöd in honom till sin show. Oz har ingen politisk erfarenhet, men däremot lång erfarenhet av att promota alternativmedicin och kvacksalveri. I den andra ringhörnan hittar vi demokraten John Fetterman, som några dagar innan han valdes till Demokraternas kandidat drabbades av en stroke. Demokraterna valde honom ändå, och Fetterman har vägrat dra sig ur trots att han nu har mycket svårt att ens tala i fullständiga meningar.

I delstaten Georgia hittar vi republikanen Herschel Walker, vars enda merit är att ha varit proffs i amerikansk fotboll. Walker är på pappret både kristen och abortmotståndare, men har ertappats med att ha betalat tidigare flickvänner för att göra abort. Han har även ett flertal barn från korta relationer (ingen vet riktigt hur många), som han vägrar ha kontakt med trots barnens tappra försök. En av Walkers söner som han ändå haft kontakt och tidigare kampanjat med, tog avstånd från honom under senatskampanjen i en episk Twitter-tråd.

Fast det är klart, när alternativet är en ”pastor” som firar Pride-månad och hyllar Black Lives Matter-rörelsen så är valet för Georgiaväljare inte enkelt.

Aborträtten – frågan som försvann. I somras beslutade Högsta domstolen att låta delstaterna få besluta om sina egna abortlagar. I nästan 50 år har abort varit lagligt i hela USA som en konsekvens av ett HD-beslut från 1973 som slog fast att abortförbud bröt mot rätten till privatliv. Detta prejudikat upphävdes alltså i somras, och flera delstater har sedan dess infört mer eller mindre radikala restriktioner av aborträtten. Många trodde att valkampanjen i höst skulle domineras av abortfrågan och att Republikanerna skulle tappa kvinnliga väljare som en konsekvens av partiets abortmotstånd. Tidigt under sommaren efter HD:s beslut fick Demokraterna vind i seglen i opinionsmätningarna, men framgångsvågen har ebbat ut i takt med att inflationen bitit sig fast och ekonomin, för att inte tala om den växande brottsligheten, återigen seglat upp som de frågor väljare tycker är viktigast.

Demokraternas problem är att man visserligen haft ett tydligt budskap i abortfrågan, som man trodde att väljarna skulle bry sig om, men ett spretigt inte sällan motsägelsefullt budskap om ekonomin och brottsligheten, frågor som man in i det sista hoppades att väljarna skulle glömma bort.

Hur går det då?

Politiska prognoser är inte min starkaste sida, men min magkänsla säger att Republikanerna efter nattens slut kommer att ha 51 mandat (se karta), alltså minsta möjliga majoritet, i senaten. I Representanthuset tror jag att det går bättre, med 225 republikanska mandat (av 435 möjliga). Som republikansk sympatisör hoppas jag på ett ännu starkare resultat, men ett högt valdeltagande med många förtidsröster lär innebära att Republikanerna underpresterar något jämfört med opinionsmätningarna. Missnöjet med ekonomin säkerställer dock att Republikanerna ändå kommer att stå som segrare i dagens val.

Läs även: Amerikansk politisk strateg: “Republikanerna tar hem allt”