Spanien har länge tampats med olika självständighetsrörelser runt om i landet. Dessa grupper börjar i dag växa sig allt större inom flera områden. Något som bland annat tar sig uttryck i en tradition som kan te sig märklig för besökande svenskar: Att det är de olika regionernas flaggor som hissas runt om i landet, och inte den nationella, spanska, flaggan.

– Det finns ekonomiska, politiska och kulturella orsaker till splittringarna i landet. Och så finns den historiska dimensionen med Francos diktatur och hans förtryck, som ökade önskan om självständighet ytterligare i många regioner, säger Niklas Bremberg, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

De mest kända separatiströrelserna i landet är de i Baskien och Katalonien.

Baskernas historia

Baskiens önskan om total självständighet har varit en del av deras politiska kultur sedan länge. Deras självstyre avskaffades av den spanska regeringen år 1839. Detta spädde på, snarare än minskade, önskan om självständighet, autonomi, för regionen.

Läget förvärrades ytterligare under Francisco Francos fascistiska styre. Han förbjöd det baskiska språket i Spanien och tog ifrån baskerna många av deras rättigheter. Vilket ökade den baskiska önskan om total självständighet.

Läs även: Man gripen i Spanien – misstänks för delaktighet i dödskjutningen av 12-åriga Adriana.

In på 2000-talet har självständighetsrörelsen i den baskiska regionen avtagit. Allt färre basker känner ett behov av att skapa ett separat Baskien, som en egen nation. I stället har allt fler varit nöjda med den nuvarande situationen med en relativt stor autonomi.

- Jag är bask, men jag är också spansk. Jag tycker inte att Baskien borde separeras. Vi är en del av Spanien, säger Adrián Ibáñez, baskisk student i Málaga.

Enligt Sociómetro Vasco de 2021 svarade endast 21 procent av de tillfrågade baskerna att de var för självständighet i Baskien, medan 41 procent sa att de var helt emot separation från Spanien. Det är den högsta siffran någonsin som motsatte sig en separation sedan undersökningarna började göras år 1998.

Katalonien vill bli självständigt

Samtidigt som önskan om självständighet minskat i Baskien, så har den ökat avsevärt i Katalonien under 2000-talet.

– Baskerna tänker: Du bestämmer i ditt hus och jag bestämmer i mitt. Men för katalaner är tankesättet mer: Jag bestämmer i mitt hus – men jag vill också göra om Spanien. Något som den politiska eliten i Madrid aldrig accepterat, säger Oriol Bartomeus, katalansk statsvetare.

Den katalanska separatiströrelsen växte sig stark efter den finansiella krisen i landet 2008 och efter att den spanska författningsdomstolen ogiltigförklarade och omtolkade vissa delar rörande Kataloniens autonomi 2010.

Läs även: Hundratals migrantmän korsar den spanska gränsen

Kataloniens regionala val i år resulterade i att de katalanska självständighetspartierna ökade sin parlamentariska majoritet. En tydlig signal på att allt fler katalaner hoppas på självständighet och separation från Spanien.

– För mig är den katalanska självständigheten större än en politisk fråga. Det är en del av min identitet. Jag identifierar mig inte med min spanska nationalitet, säger Mercè Pallarès Sastre, katalansk student i Barcelona.

Nya separatiströrelser i landet

Samtidigt som Kataloniens önskan om total självständighet ökar, har det börjat tillkomma liknande önskningar från regioner som tidigare inte ifrågasatt sin status, ett exempel är Kanarieöarna, som är en egen region.

Separatiströrelser har ökat på Kanarieröarna på senare år. Orsaken är den stora migrationskrisen där tusentals afrikanska migranter anlänt till Kanarieröarna och placerats i stora läger. Det har skapat spänningar mellan lokalbefolkningen och regionstyret å ena sidan och centralmakten i Madrid.

Läs även: Johan Lundberg: Den europeiska kulturens långsamma död

Enligt rapporter av spanska El Día har allt fler nya små partier tillkommit som efterfrågar fullständig självständighet för Kanarieöarna.

Kanarieöarna har blivit den senaste huvudvärken för Spanien att lösa i frågan om separatism. Vad värre är: Kanarieöarnas önskan om självständighet ser bara ut att vara den första nya regionen att öppet tala om separation från Spanien. Fler lär följa. Turisttäta regionen Balearerna – med bland annat Mallorca och Menorca – skulle mycket väl kunna följa Kanarieöarnas exempel.

Vad ska den spanska regeringen göra?

Den spanska regeringen har ett intressant pussel att lägga. Ska de ge med sig för vissa regioner och deras önskan om självständighet? Eller motsätta sig det helt?

Frågan om regioners självständighet är ett problem Spanien har behövt trampas med länge. Exakt hur landets regering ska lösa detta är svårt att säga.

En sak är dock säker, många känner starkare samhörighet med sin region än nationen i helhet. Spanien behöver därför se över den nationella synen i landet. Eller så kommer man fortsatt att se en ökning av seperatiströrelser i landet.

– Stark regional känsla kan skapa svag nationell känsla. Det är därför viktigt för Spanien att hitta en jämvikt mellan nationell identitet och regional identitet, säger Niklas Bremberg.