Valet närmar sig, det är tio dagar kvar tills vi kan få ett valresultat, kommer Sverige att få en ny regering eller inte? Om fallet skulle vara så att en ny regering tillsattes, vad skulle det då betyda för den svenska ansökan till medlemskap i Nato?
Vägen till ett svenskt Natomedlemskap har inte varit enkel, det som först såg ut att vara en lätt process i och med Sveriges tidigare nära samarbete med Nato. Det visade sig vara raka motsatsen, mycket på grund av Turkiets invändningar. Efter många interna och externa förhandlingar lyckades Sverige, Finland och Turkiet komma överens om ett avtal, som gjorde att den turkiske presidenten Erdoğan släppte igenom Sveriges och Finlands ansökan om Natomedlemskap.
Nu väntar Sverige på ratificering från Natos 30 medlemsländer innan det blir ett officiellt Natomedlemsland. Hittills har totalt 23 Natoländer ratificerat Sveriges Natoansökan. Sju länder återstår och de är Tjeckien, Grekland, Ungern, Portugal, Slovakien, Spanien och Turkiet. För sex av de länder som inte ratificerat Sveriges medlemsansökan är det egentligen bara en tidsfråga, det sistnämnda landet Turkiet är det som kan sätta störst käppar i hjulet för ett medlemskap. Något som är känt sedan tidigare. Vad skulle ett eventuellt regeringsbyte innebära? Skulle det underlätta eller försvåra ärendet?
Regeringsbyte
Den nuvarande socialdemokratiskt ledda regeringen har haft svårigheter med den turkiska sidan som anklagat flera medlemmar för deras kopplingar till terrorstämplade kurdiska organisationer i Turkiet, likt PKK, YPG med flera. Försvarsminister Peter Hultqvist har bland annat pekats ut som PKK-lojalist av Turkiet. Detta för att ha träffat Nasrin Abdullah som är befälhavare inom den kurdiska milisen.
Flera andra personer som tidigare EU-parlamentarikern Evin Cetin (S), dåvarande V-ledaren Jonas Sjöstedt och dåvarande V-politikern Amineh Kakabaveh har alla pekats ut av Turkiet som aktörer som sympatiserar med turkiskt terrorstämplade kurdiska organisationer. Evin Incir som sitter i EU-parlamentet för Socialdemokraterna har blivit utpekad som terrorist av turkiska medier på grund av anklagelser om kopplingar till PKK. Även Erdoğan har sagt att det “sitter terrorister i Sveriges riksdag”.
Det är tydligt att många personer som representerar den socialdemokratiska regeringen har haft någon typ av koppling till olika kurdiska organisationer som fått Turkiet att bromsa sitt godkännande av Sveriges Natoansökan.
Snabbare ratificering?
Med en ny regering kan dessa personer, som Turkiet sett som problematiska för sina eventuella kopplingar till PKK, försvinna ur bilden. Det kan göra att processen till ett svenskt Natomedlemskap blir betydligt lättare och även snabbare.
Med den nuvarande regeringen finns det fortfarande hinder, och processen tar tid. Det är inte säkert att Turkiet godkänner Sverige när beslutet tas upp i den turkiska riksdagen. Ett regeringsbyte skulle därför kunna vara det säkra kortet för ett svenskt Natomedlemskap.
Läs även: Gustavsson: Segregationens rävsax och drömmen om en svensk Obama
