Kanarieöarna. Känt som svenskarnas turistparadis. Flera tusen svenskar bor här och betydligt fler besöker platsen varje år. Nu börjar turistparadiset förvandlas till ett enda stort flyktingläger i och med den rekordhöga migrationen som nått öarna under de senaste åren, skriver Gabriella Mait.
Enligt spanska El País har hittills 7 531 migranter nått Kanarieöarna bara under första halvan av 2021. Detta motsvarar en ökning på 136 procent jämfört med samma period 2020.
Majoriteten av dessa migranter kommer från den afrikanska kontinenten, framför allt Västafrika. De försöker sedan ta sig till spanska fastlandet genom Kanarieöarna. Vissa lyckas bättre än andra.
Enligt Caminando Fronteras, som är en spansk ickestatlig hjälporganisation på plats på Kanarieöarna, dog eller försvann minst 2 087 migranter när de försökte nå Spanien i år. Bara för några dagar sedan hittades 47 personer som dött av svält i en båt som var på väg till Kanarieöarna.
Läget är kritiskt, enligt Caminando Fronteras.
– Människor dör letande efter ett bättre liv. Vid våra gränser. Människor vars rättigheter också förtjänas att garanteras, säger Helena Maleno Garzón, koordinator på Caminando Fronteras.
Kritiskt läge på Kanarieöarna
Migrationsvågen 2021 till Kanarieöarna är en av de största som organisationen varit med om.
Regionens president Ángel Víctor Torres Pérez (Kanarieöarna är en region i Spanien) har själv betonat hur kritiskt läget är och träffat Spaniens premiärminister Pedro Sánchez (PSOE, spanska socialdemokratiska partiet) angående möjliga lösningar. Dock utan någon riktig framgång.
Migranterna som når Kanarieöarna hamnar i limbo. De kan varken skickas tillbaka eller tillåtas fortsätta vidare till det spanska fastlandet. Högernationalistiska och konservativa grupper vill skicka tillbaka migranterna, den radikala vänstern vill ha kvar dem.
Regeringen är i ett mellanläge, där de varken kan ta ett beslut åt det ena eller andra hållet.
Nästa grekiska migrantö?
Många spanjorer fruktar att Kanarieöarna kommer att bli som de grekiska migrantöarna likt Lesbos dit framför allt syriska migranter flydde och fastnade efter den arabiska våren. De kunde varken ta sig vidare eller tillbaka till platserna de flydde ifrån.
Oron är att migranternas närvaro på Kanarieöarna kommer att påverka den för den spanska ekonomin så viktiga turismen. Före pandemin var närmare 15 procent av spanjorerna officiellt anställda inom turismsektorn och stod för närmare 15 procent av bruttonationalprodukten (Sverige: 3 procent).
Om migrantvågen till Kanarieöarna fortsatt skulle strömma i den takt den nu gör, är ön Lesbos inte en orimlig liknelse, utan snarare en högst möjlig framtid.
Hur skulle Spanien hantera ytterligare en migrationskris? Den spanske premiärministern Sánchez kämpar redan med det extrema migrationsläget i spanska enklaven Ceuta på den nordafrikanska kusten. Närmare 10 000 migranter från hela Afrika nådde Ceuta under enbart maj månad i år.
Klarar Pedro Sánchez och hans koalitionsregering av migrationstrycket som landet genomgår? Om inte. Vad händer då med alla dessa migranter som vill ta sig till det spanska fastlandet? Kommer de att fortsatt vara i evig limbo? Kommer Kanarieöarna att bli nästa Lesbos? Ytterst kommer det att avgöras av Pedro Sánchez och hans regering. Får migrationsfrågan inte en lösning kan det även bli något som avgör ett kommande nationellt val.
