Den 29 till 30 juni hålls Natotoppmötet i Madrid. Det är viktiga datum, då det är under dessa dagar som Sveriges Natoansökan förväntas godkännas officiellt av alla 30 medlemmar. I dag tycks det dock vara mer en önskan än realitet.

Sveriges ansökan till Nato har stött på fler hinder än vad man beräknat. Turkiet har blockat ansökan, Kroatien har uttryckt motstånd mot det svenska medlemskapet och även Ungerns Orbán kan komma att sätta käppar i hjulet för Sverige.

Det är dock framför allt Turkiet som visat störst motstånd till det svenska Natomedlemskapet. Erdoğan anklagar Sverige för att stödja terrorister, med referenser till Sveriges kopplingar till bland annat PKK, YPG. Samtidigt vill Ankara att Sverige häver sitt vapenembargo mot landet.

Detta är något som Sverige inte lyckats komma överens med Turkiet om. Den svenska delegationen har varit på plats i Ankara för att försöka lösa tvisten, men helt utan framgång.

Turkiet kommer inte att ändra sig

Som det ser ut just nu kommer inte Turkiet att ändra sig. De står fast vid sina ultimatum, som Sverige inte heller kan bemöta helt. Det ser inte heller ut som om inblandning av utomstående aktörer ger resultat.

USA har försökt förhandla med Turkiet. Bland annat har den amerikanske utrikesministern Antony Blinken mött den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu för att samtala kring Turkiets ställningtagande, dock utan framgång.

Den turkiske presidenten Erdoğan verkar fast bestämd. Han vill få alla sina krav uppfyllda. Alternativa lösningar verkar inte locka Ankara att ändra sitt ställningstagande mot ett svenskt Natomedlemskap.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kommer inom de närmsta dagarna att möta högre tjänsteman från Turkiet, Sverige och Finland för att diskutera läget. Stoltenberg är positivt inställd till att lyckas övertyga Turkiet före toppmötet.

Det verkar dock inte lika övertygande när man ser till Turkiet. Ibrahim Kalin, talesperson och senior rådgivare till Erdoğan sade under sitt besök i Madrid att Ankara inte tänker låta sig pressas av toppmötet i slutet av månaden:

– Vi känner inte att vi är under någon tidspress som ”låt oss få detta gjort före toppmötet”. Det som är viktigt här är att Sverige och Finland öppet, tydligt och konkret lägger fram vilka åtgärder de kommer att vidta för att motverka terrorism, säger Kalin enligt Reuters.

Vad innebär detta?

Det ser inte ljust ut för det svenska Natomedlemskapet för tillfället. Även om många uttrycker säkerhet i att Turkiet kommer att ändra sig, vilket är högst troligt, är det fortfarande ett kritiskt läge sett till tiden.

Turkiet har tydligt uttryckt att man inte känner någon tidspress och att toppmötet i Madrid inte är någon typ av deadline för dem. Detta är problematiskt för Sverige. Det är högst troligt att Turkiet inte ändrar sig fram till toppmötet som hålls om tre veckor. Detta innebär för Sverige en långdragen ansökningsprocess.

För att ett Natomedlemskap ska godkännas krävs att alla 30 medlemsländer godkänner ansökan. Därefter tillkommer processen där alla medlemsländers parlament måste godkänna det land som ansöker om ett medlemskap, med undantag för vissa länder som inte behöver ta ett parlamentariskt beslut i frågan utan kan godkänna utan.

Detta i sig är en långdragen process då många av parlamenten har andra beslut som prioriteras och går före att godkänna ett Natomedlemskap. Vilket innebär ytterligare en tidskrävande del i ansökningsprocessen.

Detta är en process som endast kan påbörjas när Turkiet säger ja, när det nu än är.
För för tillfället ser det inte ut att vara inom en snart framtid. Vilket betyder att ett svenskt Natomedlemskap kanske inte är i hamn förrän nästa år.

En utdragen väntan som sätter Sverige i en sårbar situation, som Ryssland säkerligen kan väntas utnyttja.

Läs även: Erdogan: Sverige en säkerhetsrisk för Turkiet