Kriget i Ukraina startade en kall vinterdag den 24 februari. Det var strax före klockan 05.00 ukrainsk tid den tidiga torsdagsmorgonen som den ryske presidenten Vladimir Putin tillkännagav “en särskild militär operation” i Ukraina. Enligt Putin handlade det inte om att ockupera ukrainskt territorium, utan om att snarare skydda ryssar och att åstadkomma en “avnazifiering” av Ukraina.

Ryssland hade sedan tidigare rustat upp längs den ukrainska gränsen. Den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj varnade för ett möjligt storskaligt krig, men det var inte många som faktiskt trodde att Ryssland skulle invadera. Den 24 februari attackerade dock de ryska trupperna från tre sidor och med tunga missilbombardemang mot flera platser i landet. Idag, tio månader senare, pågår kriget än. Vi vet idag att det aldrig handlade om att skydda ryssar eller “avnazifiera” Ukraina. Den 24 februari var i praktiken en krigsförklaring mot Ukraina. Putin hade inga som helst goda intentioner med att intervenera i Ukraina, han ville skada och ockupera Ukraina och skapa ett Storryssland.

Tio månader av ett brutalt krig har resulterat i stor förödelse. Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) har bekräftat att totalt 6 826 civila har dödats i Ukraina, utifrån de senaste siffrorna från den 18 december. 428 av dessa var barn, och vidare rapporteras 10 769 personer ha skadats. Dock har både OHCHR och andra människorättsorganisationer anmärkt att de reella siffrorna är betydligt högre.

Det är svårt att uppskatta det exakta antalet döda och skadade civila i kriget. Detsamma gäller militära förluster, där det fortfarande är oklart hur stora förluster det ukrainska försvaret lidit. De ryska förlusterna uppskattas till fler än 100 000 döda soldater, över 3 000 pansarvagnar och fler än 2 000 artillerisystem har förstörts, med mera.

I en sammanställning av den ukrainska regeringen, Europeiska kommissionen och Världsbanken uppgick den beräknade kostnaden för återuppbyggnad av Ukraina till 349 miljarder dollar i slutet av september. Idag, närmare två månader senare, är den siffran betydligt högre, framför allt med Rysslands ökade inriktning mot ukrainsk infrastruktur, som då har direkta konsekvenser på inte bara infrastruktur, utan även miljontals hem.

Senaste månaderna

De inledande månaderna av kriget avancerade Ryssland mycket. De började med att attackera från tre håll och de ryska förbanden avancerade snabbt. Det fanns stundtals ett hot mot huvudstaden Kiev. Det var först när de ryska styrkorna kommit nära Kiev som de ukrainska trupperna lyckades bjuda hårdare motstånd. De lyckades dock med att trycka tillbaka de ryska trupperna från Kiev relativt snabbt.

Ryssland var snabba med att ändå ockupera stora delar av Ukrainas södra och östra delar. De skapade en kedja längs Svarta havet till Krim, men i september började den ukrainska storoffensiven i öst där man lyckades ta tillbaka stora delar av de förlorade områdena, som Cherson, Izium, Kupjansk med flera. De ryska fästena från öster till söder minskades rejält och fortsätter ständigt att minska, med mindre ukrainska framgångar och avancemang.

Samtidigt som kriget utvecklade sig i Ukraina, gick Väst ihop för att sätta press på Ryssland. Tuffa sanktioner mot flera delar av det ryska samhället och ekonomin påverkade landet kraftigt. Detta påverkade även omvärlden som fick se skenande gas- och elpriser som en följd av importstopp för rysk gas och olja. Det stoppade dock inte Ryssland från att fortsätta sin brutala krigföring i Ukraina.

Den senaste månaden har kriget inte avancerat mycket på varken den ryska eller ukrainska fronten. Kriget har utvecklat sig mer i luften än på marken. Ryssland har gått till storoffensiv, denna gång med dagliga attacker med både missilattacker och drönarattacker med iranska kamikaze-drönare, riktade mot kritisk ukrainsk energiinfrastruktur.

Detta har resulterat i färre civila dödsoffer, men mer omfattande skador på kritisk infrastruktur som försörjer miljontals ukrainska hem med el och vatten. Det har tvingat många familjer att lämna sina hem och därmed hamna i skottlinjen för krigets värsta brutalitet.

Andra aktuella uppdateringar från kriget är att den ryske presidenten Vladimir Putin valde att sätta sina kärnvapenstyrkor i beredskap efter ett möte med högt uppsatta militära ledare tidigare i veckan. Samtidigt har den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj varit i Washington i USA, på sin första utlandsresa sedan krigets start. Han talade inför kongressen och pratade även med Joe Biden. Ett ökat stöd väntas till Ukraina med bland annat luftvärnssystemet Patriot, som Ukraina länge efterfrågat.

Sveriges roll och framtiden

Den 12 december 2022 meddelade regeringen att det svenska stödet till Ukraina skulle utökas med 600 miljoner kronor. Totalt sett har Sveriges stöd till Ukraina sedan krigets start i februari uppgått till närmare 9,5 miljarder kronor, detta i form av militära stödpaket och bistånd.

Bulletin har även intervjuat Sveriges försvarsminister Pål Jonson i frågan. Han menar att det är betungande att se den ryska brutaliteten i deras krigföring gentemot det ukrainska folket och säger därför att det fortsatta svenska stödet är viktigt:

– Jag brukar säga att stödja Ukraina är en också investering i vår egen säkerhet, det är ett centralt svenskt intresse att Ukraina återfår sin territoriella integritet och sin frihet, stödet till Ukraina har redan ökat, men den nya regeringen kommer göra ännu mer, säger försvarsministern.

Bulletin intervjuade även Sveriges överbefälhavare Micael Bydén som anser att det svenska stödet till Ukraina är viktigt och en del av det kollektiva stödet för Väst, vilket gör det viktigt att fortsätta stödja Ukraina:

– Det är ett fantastiskt stöd och ett sammanhållet Väst som ger substantiellt stöd över tiden, i materiel, i system, i tunga vapensystem som gör skillnad. Sverige har via politiska besluten gett väldigt tydligt stöd. Det här behöver vi fortsätta göra som en del av det kollektiva Väst men också som land, säger ÖB.

Idag är stödet för Ukraina stort. Det land som ger allra störst stöd till Ukraina är USA. Bara i veckan lovade Biden ett nytt stödpaket värderat till två miljarder dollar. Totalt sett har USA gett Ukraina 50 miljarder dollar i humanitärt, ekonomiskt och militärt bistånd sedan krigets start i februari, detta motsvarar närmare 555 miljarder svenska kronor.

Trots det stora stödet för Ukraina och de tuffa sanktionerna mot Ryssland tycks inte ett slut på kriget vara nära förestående. Ryssland fortsätter sin hänsynslösa krigföring och går in för massförstörelse genom sina attacker mot energiinfrastruktur. Ingen av sidorna har visat tecken på att vara villiga att sätta sig vid förhandlingsbordet och så länge Ryssland fortsätter med sin brutala krigföring, så kommer Ukraina med största sannolikhet inte att vara intresserat av förhandlingar.

Utöver det finns det ingen på den ryska sidan som ukrainarna kan lita på och det försvårar ännu mer för en förhandling. Hur kriget därför kommer att utveckla sig är svårt att säga, men en sak är säker, ju längre tid det går, desto sämre ser det ut för Putin. Tiden är inte på hans sida. Ryssland har förlorat över 100 000 soldater och har behövt sätta in hundratusentals reservister. Och trycket på hemmaplan med sanktionerna och utvecklingen i kriget är inte till deras fördel.

Läs även: Sjölander: Ukraina och krigens oförutsägbarhet