Arbetslösheten i landet sjönk till 8,2 procent i september från 8,5 föregående månad, enligt månadsstatistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Antalet arbetslösa i landet uppgick därmed till 454 500 personer.

Av dessa hade 42,9 procent varit arbetslösa i mer än sex månader – Arbetsförmedlingens definition av långtidsarbetslöshet. För ett år sedan låg denna siffra på 26,1 procent.

Läs även: Svalt intresse att flytta till Northvolt-jobben bland långtidsarbetslösa

Arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer och är nu den fjärde högsta inom EU, där arbetslösheten i snitt låg på 7,5 procent i september.

Dåliga svenskkunskaper

Samtidigt råder det brist på arbetskraft i hela landet. I september annonserades närmare 124 000 lediga jobb i Platsbanken, vilket kan jämföras med 60 000 samma månad i fjol, enligt de senaste månadssiffrorna från Arbetsförmedlingen.

”Många arbetssökande har inte de kompetenser eller den utbildning som arbetsgivarna efterfrågar. En tredjedel av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen saknar gymnasieutbildning och många saknar också tillräcklig svenska”, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Antalet personer födda utanför Europa som har varit öppet arbetslösa och sökande i olika arbetsmarknadsinsatser låg på runt 177 000 personer i september 2021, jämfört med runt 168 000 för svenskfödda personer och runt 42 000 för personer födda inom Europa (exklusive Sverige). Andelen utrikesfödda är därmed över hälften av de arbetslösa, 56 procent.

Läs även: Reformerna har floppat – långtidsarbetslösheten biter sig fast

Bristen på utbildad personal är som mest kännbar inom yrken som ingenjörer, undersköterskor och kockar. Nu när covid-19 restriktionerna lyfts är även bristen på arbetskraft markant inom ingångsjobb som serveringspersonal.