I dag finns det tillstånd att bygga över 190 vindkraftverk i Ånge.

På flera ställen i kommunen syns de höga tornen på kullar i skogslandskapet. Parkerna är planerade att generera el till flera hundratusen hushåll.

Här finns nybyggda Björnberget med 60 vindkraftverk med en totalhöjd på 220 meter, Länsterhöjden och Storflötten med sammanlagt 56 vindkraftverk, Klevberget med 24 vindkraftverk på 200 meters totalhöjd som håller på att byggas samt ytterligare ett halvt dussin planerade projekt i olika faser.

Vindkraftföretaget RES vill också satsa på anläggningar som tillverkar ”grön” vätgas, det vill säga genom elektrolys. I ett elektrolysrör spjälkar man vatten till vätgas och syre med hjälp av el från vindkraftverken runt Ånge.

Utvecklingen har gått snabbt i kommunen. Förutom Piteå, med jätteprojektet Markbygden, är Ånge förmodligen en av Sveriges vindkraftstätaste kommuner.

Men en stor del av elektriciteten som genereras i Ånge skickas söderut i elnätet och bland invånarna klagar många på att den inte heller ger några större intäkter till kommunen.

I Sverige är det nämligen upp till lokalsamhället att förhandla med projektörerna om ersättning. Hur mycket pengar de lokala föreningarna och organisationerna får beror på hur duktiga de är på att förhandla.

De frivilliga bygdepengar som förekommer i Sverige i dag ligger i regel mellan 0,2 och 0,5 procent av bruttointäkterna för vindkraftparkerna.

I Norge och Finland ger den kommunala fastighetsskatten betydligt mer pengar till invånarna (se diagram ovan)

Vindkraften som jobbskapare

På hemsidan för vätgasanläggningen i Alby i norra Botkyrka i Stockholms län i talar RES om att 300 nya jobb kan skapas på platsen om industrier flyttar in.

– Det här kommer skapa jobb, jobb, jobb, sa också Ånges kommunalråd Erik Lövgren (S) till Sundsvalls Tidning när han kommenterade satsningen på vätgas i Ånge i slutet av april 2022.

Men förhoppningen att vindkraften och vätgasfabrikerna ska skapa nya jobb i kommunen möts också av kritik lokalt.

När Svensk Vindkraft var på besök i Ånge för ett och ett halvt år sedan var det flera lokala entreprenörer som klagade över att utbyggnaden av vindkraften inte innebar något större uppsving för dem.

De pekade på att de jobb som skapas under utbyggnaden för det mesta är tillfälliga. Under drift behövs det bara ett fåtal personer i en vindkraftspark.

– Huvudentreprenörerna tar dessutom som regel med sig sina egna underentreprenörer från andra ställen i Sverige eller från utlandet, sa Robin Snorring, som äger ett åkeri i Ånge och jobbar med snöplogning och sandning av vägarna i Storflötten och Länsterhöjden.

Vindkraftcentrum har studerat utfallet för det lokala näringslivet vid vindkraftsbyggen sedan 2013. Kartläggningarna visar att 50 byggda vindkraftverk innebär att 300–400 företag i hundra branscher är inblandade.

– Utmaningen är att se till att så många arbetstillfällen som möjligt hamnar hos lokala och regionala företag, säger Vindkraftcentrums Christer Andersson till Svensk Vindkraft.

Emelie Säterberg, näringslivsutvecklare i Ånge, har jobbat med vindkraftsetableringen i Ånge i tre år. Hon ser precis som Christer Andersson stora möjligheter för det lokala näringslivet när projekten inleds, men pekar också på svårigheterna:

– Företagen kanske inte har de maskiner och den utrustning som krävs för att delta i så här stora projekt, säger hon till Svensk Vindkraft.

–Sedan finns det ett starkt motstånd mot vindkraft i Ånge som också hämmar samarbete.

Stora förhoppningar på vindkraftsutredning

Förhoppningarna var därför stora i Ånge och andra vindkraftskommuner i Sverige när den statliga utredningen Värdet av vinden nyligen presenterades. Kommunledningarna hoppades att den skulle föreslå lagstadgad kommunal ersättning, vilket i sin tur skulle kunna minska motståndet mot utbyggnaden.

Men utredningen misslyckades, enligt utredaren själv.

– Vi kan inte lämna förslag som löser det problem som vi fått i uppdrag att utreda, sa utredaren Ulrika Liljeberg, tidigare kommunalråd i Leksand, numera riksdagsledamot för Centerpartiet.

Även kommunalrådet Erik Lövgren var besviken.

– Mycket svagt. Den gav inget besked till den kommun där man ska bygga vindkraftparker, sa han till SVT.

I maj 2022 sa Erik Lövgren till SVT att vindkraftutbyggnaden ”varit lite vilda västern”.

När Bulletin via mejl ber honom svara på några frågor om utbyggnaden i Ånge svarar först inte Erik Lövgren. När Bulletin sedan får tag i kommunalrådet i telefon upprepar han bara att vindkraften är en framgång för kommunen.

Ånge kommun har länge haft en nedåtgående trend i befolkningsstatistiken. Under 2010-talet tappade kommunen nästan tio procent av sin befolkning, vilket innebar att kommunen 2019 hamnade bland de tio kommuner som förlorat flest medborgare.

När sågverket i Östavall i kommunen lade ner 2020 försvann hundra arbetstillfällen. Dåvarande kommunalrådet Sten Ove Danielsson (S) talade om ”begravningsstämning” när han kommenterade nedläggningen i SVT.

Erik Lövgren hoppas att vindkraften och vätgasfabrikerna ska vända utvecklingen.

Vindkraftsmotståndarna hoppas på stopp

De lokala motståndarna till vindkraft diskuterar de nya planerna i Facebookgruppen Ånge Vindkraft. Förhoppningen är att kommunens nya översiktsplan, som ska vara klar runt halvårsskiftet 2023, ska säga nej till fler vindkraftsparker.

En vanlig åsikt bland motståndarna till vindkraften är att den inte tillför kommunen något, mer än en massa vindkraftverk som förstör landskapsbilden.

Till och med det tidigare kommunalrådet Sten-Ove Danielsson (S), han som beklagade nedläggningen av sågverket i Östavall, skrev så här på Facebook för ett och ett halvt år sedan:

– […] Sen tror jag att det finns en majoritet för nej till fler parker i vår kommun. Själv är jag positiv till vindkraft, solkraft, ny kärnkraft, eftersom vi behöver ställa om nu, men tycker att vi har nog med vindkraft i vår kommun nu.

Läs även: Vindkraftsutredning faller platt – inga etableringslösningar