Kan personlighetsdrag avgöra hur du röstar i valet? Till viss del, det menar John Magnus Roos, lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde och forskare vid Handelshögskolan i Göteborg.

Enligt en ny studie, uppbyggd på uppgifter ur den årliga nationella SOM-undersökningen innehållande över 20 000 svenskars åsikter och vanor har man lyckats få fram ett resultat som kan kategorisera partiernas väljare.

– Vi fann rätt tydliga skillnader mellan vänster- och högerväljare, tydligare än vi hade trott, säger John Magnus Roos till Dagens Samhälle.

Högern – samvetsgrann och utåtriktad

Studien bygger på den etablerade femfaktorsmodellen som kategoriserar människors personlighet utifrån fem faktorer: ängslighet, välvillighet, utåtriktning, samvetsgrannhet och öppenhet.

I USA har liknande studier riktade mot landets väljare pågått under en längre tid, men i Sverige har liknande studier inte gjorts tidigare. Mönstret man fann liknar i hög grad den man funnit i den amerikanska forskningen.

– Vänstersympatisörer kännetecknas av öppenhet, välvillighet och ängslighet medan högersympatisörer präglas av samvetsgrannhet och utåtriktning. Att vara samvetsgrann handlar här om att anse sig bidra till samhället genom arbete, säger Roos.

Sverigedemokrater mest antagonistiska

När det kommer till specifika politiska partier visar studien att personer som sympatiserar med ”mittpartierna” i vänster–höger-skalan uppvisar en hög grad av välvillighet.

– Dessa väljare är öppna för samarbete med andra, vilket kan vara glädjande att höra för till exempel Centerpartiet som inte vill välja block och talar om behovet av kompromisser efter valet.

Studien visar däremot att Sverigedemokraternas sympatisörer är mest antagonistiska.

– De vill i större utsträckning än andra ge igen om de blir illa behandlade. Det kan man säga att SD:s ledning tagit fasta på, partiet har ju ofta en antagonistisk hållning vilket är gynnande utifrån matchningen med dess sympatisörer.

Betydelse för partierna

Studien kan främst användas av partierna för att förstå sin och andra partiers målgrupp bättre. John Magnus Roos tror dock att flera av dem redan har undersökt hur potentiella eller bekräftade väljare fungerar.

– Jag tror att partistrategerna redan har rätt bra koll på psykologin hos sina potentiella väljare, men vår studie kanske kan ge vissa nya insikter. Strategerna kan fråga sig om det går att ändra partiets image något för att göra inbrytningar i nya väljargrupper, säger Roos.

Moderaterna och Socialdemokraterna har sedan tidigare tappat väljare till Sverigedemokraterna. Skulle studien möjligtvis kunna användas för att locka tillbaka väljare genom att föra en mer antagonistisk politik?

– Möjligen, men det gäller att gå varsamt fram. Personligheten hos sympatisörer till dessa två partier, till skillnad från SD-sympatisörer, avviker inte nämnvärt från den svenska befolkningen som helhet.

Viktigt att påtala är att många andra faktorer är viktigare för att förklara hur en väljare röstar – men personligheten är en faktor som trots allt har viss betydelse.

– Därför är det märkligt att inte fler intresserat sig för den här typen av forskning, säger Roos.

Läs även: Tronskifte i ny opinionsmätning: S fortsätter tappa väljare