
Håbo kommun är en i raden av flera kommuner som valt att tacka nej till möte om frivillig återvandring med regeringens nationella samordnare Teresa Zetterblad, som tidigare var kommundirektör i just Håbo. – Vi tycker det är anmärkningsvärt att man tackar nej till information, säger Tommy Lövgren (SD) till Bulletin.
I ett brev daterat 27 oktober meddelar Håbo kommun att de tackar nej till erbjudandet från den nationella samordnaren att hjälpa kommunen med frivillig återvandring. Kommunen motiverar beslutet med att de vill värna skattebetalares pengar.
”I Håbo kommun skapar vi förutsättningar för de som bor, lever och verkar här”, skriver kommunstyrelseordförande Catherine Öhrqvist (M) och vice ordförande Agneta Hägglund (S) i brevet.
”Sakkunnig och opolitisk”
Håbo nekade ett möte med tidigare kollegan och nuvarande nationella samordnaren Teresa Zetterblad om frivillig återvandring. Tommy Lövgren, kommunalråd och gruppledare för Sverigedemokraterna i Håbo, beskriver dock utredaren från hennes tid som kommundirektör i positiva ordalag.
– Väldigt sakkunnig. Hon var opolitisk och väldigt sakligt inriktad. Jag har haft väldigt god dialog med Teresa Zetterblad, säger Lövgren till Bulletin.
SD och Håbodemokraterna yrkade på att bjuda in Zetterblad för dialog - men blev nedröstade av de de styrande partierna M, S, KD och C.
– Vi tycker det är anmärkningsvärt att Håbos styrande partier går ut och uttalar sig innan ens kommunstyrelsen har fattat ett beslut, säger Lövgren.
Gruppledaren menar att kommunen missuppfattat vad mötet skulle handla om.
– Kommunen stänger i praktiken dörren för människor som söker den hjälpen. Det är svårt att förstå varför Håbos styrelse anser ha rätt att förvägra sina egna invånare kunskap om en rättighet de faktiskt har, säger han till Bulletin.
Beslutat ”utanför det demokratiska rummet”
Även Håbodemokraternas partiledare Susanna Kraftelid kritiserar hur beslutet fattades.
”Då frågan helt har hanterats utanför det demokratiska rummet och inte varit uppe för beslut innan svaret publicerats, anser Håbodemokraterna att det inte har gått helt rätt till”, skriver Kraftelid i ett sms till Bulletin.
Hon menar att den styrande majoriteten fattade beslutet utan att involvera övriga partier i kommunstyrelsen.
Kraftelid pekar också på att Håbo sedan tidigare utsatts för ”social dumpning” från andra kommuner, och att det därför är ”under all kritik” att hävda att kommunen inte har några problem och klarar sig själva.
”Social dumpning” från andra kommuner
Lövgren bekräftar bilden av vad han kallar ”indirekt social dumpning”.
– Vi har byggt väldigt många hyresrätter via privata bolag som annonserar lägenheterna i Uppsala och Stockholms bostadsköer och accepterar försörjningsstöd som inkomst, säger han och fortsätter:
– Då blir det att folk i Järfälla och Upplands-Bro som har det svårt, där det inte finns lägenheter till alla, då letar man ut. Och accepterar man försörjningsstöd som en potentiell inkomst och de sen skriver sig i Håbo kommun, då landar ju ansvaret på kommunens socialtjänst.
Enligt statistik ligger arbetslösheten bland utlandsfödda i Håbo på 12,2 procent i september 2025, en ökning från 9,8 procent i december 2023.
Migrationsministerns kritik
Migrationsminister Johan Forssell (M) har tidigare kritiserat kommuner som tackar nej till möten om återvandring.
– Jag tycker det är bättre att människor får bestämma det själva, istället för att det ska sitta kommunpolitiker som leker grindvakter, sade Forssell till SVT.
Lövgren instämmer med ministerns uttalande.
– Regeringen har varit tydliga i sitt uppdrag om att ge stöd och hjälp till de personer som vill återvandra. Jag tycker att neka sådan information är vansinnigt, säger han.
Bulletin söker Håbos kommunstyrelse samt Teresa Zetterblad för en kommentar.