KRÖNIKA. Förslaget om obligatoriskt språktest för medborgarskap som januaripartierna lagt fram är fullkomligt rimligt. Den som vill ha alla de rättigheter som följer med ett svenskt pass borde göra sitt allra bästa för att bli självförsörjande. Språket är en viktig del.

Men förslaget kritiseras av Svenska kyrkan och ärkebiskop Antje Jackelén (6/4). I ett remissvar menar man att språkkrav för medborgarskap riskerar att öka segregationen och särskilt drabba kvinnor och lågutbildade (24/3).

Drabba? Vilket märkligt ordval. 

Självklart är det svårare för den som bara har kort utbildning att lära sig ett nytt språk, men menar kyrkan på fullaste allvar att det är bättre att kvinnorna fortsätter vara beroende av tolkhjälp livet ut? Har de så låg tilltro till de invandrade kvinnorna att de inte tror att de kan lära sig ett nytt språk någonsin, ens hjälpligt? 

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni reagerade kraftfullt mot Svenska kyrkans låga förväntningar. Hon påpekade i ett Facebookinlägg att kvinnor som inte behärskar svenska ”lever isolerade i sina hem, fullständigt beroende av sina män och barn som får tolka vid läkarbesök och myndighetskontakter. Lågutbildade som inte kan språket kan inte utbilda sig, skaffa bättre jobb och förverkliga sina drömmar. Det är inte acceptabelt i möjligheternas land. Att behärska språket och förstå landet man lever i ger frihet, även för kvinnor och lågutbildade” (7/4).

Hennes parti Folkpartiet började driva språkkrav för medborgarskap redan 2002, men då var frågan mycket kontroversiell. Erik Nilsson (S), då oppositionsråd i Stockholm, menade att det var att spela invandrarfientliga krafter i händerna. (SvD 6/8 -02). Aftonbladets ledarsida kallade 2006 förslagen för unkna och menade att Folkpartiet fiskade i grumliga vatten. Sydsvenskan skrev att ”Kravretoriken riskerar att spä på främlingsfientligheten". 2008 beskrev Morgan Johansson (S) krav på språktest som ”magnet för främlingsfientliga väljare”.

Centern och Moderaterna sa till en början nej, men nu är M klart för och i dag ser till och med Socialdemokraterna ett värde i att via krav pressa fram kunskap. 

”Reformer likt dessa är viktiga för att så många som möjligt ska komma in i det svenska samhället”, förklarade Morgan Johansson (S) i januari (Nyheter 24 13/1).

”Vi vill ge fler invandrade kvinnor samma resa in på arbetsmarknaden som svenska kvinnor gjorde på 50- 60- och 70-talet”, sa utbildningsminister Anna Ekström (S) i november när regeringen lanserade språkplikt för att få försörjningsstöd (SVT 5/11).

Ja, självfallet är det att visa omsorg att ställa tydliga krav. Höga förväntningar pressar ofta fram prestationer, medan slapphet och curlande däremot kan leda till passivitet och hålla kvinnorna kvar hemmavid. Det skadar dem som får svårt att komma in i samhället eller bli självständiga, samt påverkar även barn som kan tvingas växa upp utan att få hjälp med läxorna.

Dessutom är det självklart så att ju fler som går arbetslösa, desto dyrare blir det för skattebetalarna. Om Sverige ska kunna hantera den stora invandringen måste fler få lön i stället för bidrag. Annars går kalkylen inte ihop.

Men sånt verkar inte Svenska kyrkan tänka på. Kanske kan de få manna att regna från himlen och vatten bli till vin, vad vet jag...

Planen är att förslaget om språkplikt ska läggas fram i riksdagen under den här mandatperioden, och börja gälla den 1 januari 2025. Men det borde rappas på. 

Svenska folket är för. 77 procent av svenskarna var positiva till förslaget när Demoskop undersökte saken 2019 på uppdrag av Expressen (26/1 -19). Så varför vänta i fyra år? Vänsterns ovilja att integrera och deras ständiga brunsmetande har fördröjt en reform som borde ha sjösatts för läääääänge sen.

TEXT: CAROLIN DAHLMAN
Krönikör i Bulletin 
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman 

Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna.