Imorgon är traditionen med anor från 1700-talet tillbaka. Efter två och ett halvt års uppehåll på grund av pandemin är det nu äntligen dags för den årliga cermonin beriden vaktparad.

Den årliga traditionen där ståtliga hästar marscherar bakom Livgardets dragonmusikkår är tillbaka. Livgardets dragonmusikkår är en av få beridna musikkårer i världen.

Den beridna vaktparaden är tillbaka efter covid-uppehåll. Foto: Leif R Jansson / TT 

En av Stockholms större turistattraktioner är tillbaka. 

Första beridna vaktparaden på länge

De preliminära siffrorna visar en brakseger för Emmanuel Macron. Han vinner med 58 procent i första valprognosen. Utmanaren Marine Le Pen får 41,8 procent. Det är första gången en president återväljs sedan femåriga mandatperioden infördes.

Vallokalerna stängde klockan 20 på söndagskvällen i Frankrike. Valdeltagandet var historiskt lågt, enligt franska inrikesministeriet röstade 63 procent av drygt 48 miljoner valberättigade fransmän.

Emmanuel Macron går mot storseger i franska valet. Foto: Thibault Camus

Historiskt lågt valdeltagande där Macron gick segrande ur striden. 

Macron går mot segern i Frankrike

Den belgiska dagstidningen Le Soir, läckte idag redan vid 16-tiden, resultatet för det franska presidentvalet i de franska departementen och territorierna i Västindien. Marine Le Pen får mellan 60 till 70 procent av rösterna.

Marine Le Pen får mellan 60 och 70 procent av rösterna enligt <a href="https://www.lesoir.be/437994/article/2022-04-24/presidentielle-2022-marine-le-pen-arrive-largement-en-tete-dans-plusieurs">Le Soir.</a> Resultaten får inte publiceras i Frankrike före klockan 20. Orsaken bakom de stora framgångarna för Le Pen lär vara de höga levnadsomkostnaderna på Martinique, Guadeloupe och Guyana.

Framgångar för Marine Le Pen i Västindien. Foto: Michel Spingler

Orsaken bakom de stora framgångarna för Le Pen lär vara de höga levnadsomkostnaderna på Martinique, Guadeloupe och Guyana.

Valframgångar för Marine Le Pen i Västindien

Idag är det minnesdagen för Seyfo, även det så kallade armeniska folkmordet, där mer än två miljoner armenier och andra kristna minioritetsgrupper slaktades och föll offer för det islamistiska-osmanska väldet 1915. – Forskarvärlden har gjort sitt – nu är det upp till regeringen att göra sitt, skriver Aday Bethkinne (KD) i Expressen.

I dag är det 107 år sedan folkmordet Seyfo utfördes i nuvarande Turkiet där två miljoner armenier, greker, syrianer, assyrier och andra minoritetsgrupper massakrerades och slaktades i skuggan av första världskriget.

Manifestation till minne av folkmordets 100-årsdag på Sergels torg. Foto: Nora Lorek / TT /

Många politiker och opinionsbildare höjer nu sina röster för att ett erkännande ska ske.