Över sju år efter skolstrejken för klimatet är Greta Thunberg forfarande i det globala rampljuset, nu främst för pro-palestinsk aktivism. Så varför pratar vi fortfarande om Greta Thunberg? Bulletin låter tre experter från olika områden analysera fenomenet Greta genom hennes texter och tal.

Över sju år har gått sedan Greta Thunberg inledde den skolstrejk för klimatet som på kort tid gjorde henne världsberömd, en berömmelse som kulminerade när hon på FN:s klimatmöte i New York gick till frontal-angrepp mot de församlade världsledarna i det så kallade ”How dare you”-talet i september 2019.

Greta Thunberg och aktivister från Global Sumud Flotilla håller pressträff på Sergels torg i Stockholm. Bild: Caisa Rasmussen / TT

Experter om fenomenet Greta • Kvar i det globala rampljuset • ”Sade fuck you till allihopa”

Därför pratar vi fortfarande om Greta

I en intervju med Sveriges Radio på klimatmötet i brasilianska staden Belém ifrågasätter kung Carl XVI Gustaf kraven på att västländer som Sverige ska betala ännu mer för klimatomställningen. ”Hur mycket ska vi betala egentligen? Det är det som är knäckfrågan” säge han till SR.

På måndag inleds FN:s årliga klimattoppmöte COP30 i den brasilianska staden Belém, där 140 länder och internationella organisationer kommer diskutera hur man ska implementera Parisavtalet.

Bild: AP Photo/Fernando Llano/Jessica Gow/TT 

Krav på att rika länder ska betala ännu mer för klimatomställningen • Kung Carl XVI på plats på klimatmötet

Kungen om klimatet: ”Hur mycket ska vi betala egentligen?”

Att DN nyligen publicerat två artiklar där personer framför samhällskritik utan att deras koppling till S framgår är inte någon centralt planerad strategi, utan beror på att enskilda socialdemokrater utnyttjar sina kontakter, menar Johan Westerholm. ”Banden mellan delar av S och DN:s nyhetsredaktion är väldigt, väldigt starka” säger han till Bulletin.

På tisdagen publicerade Dagens Nyheter <a href="https://www.dn.se/insidan/anna-28-sokte-over-100-jobb-fick-flytta-hem-till-foraldrarna-igen/">ett reportage</a> om 28-åriga Anna Mosten, som inte lyckats ta sig in på arbets- eller bostadsmarknaden och därför tvingats flytta tillbaka till föräldrahemmet.

Bild: Mats Edman/Studio Artemis/Christine Olsson/TT/Johan Jeppsson/TT

Johan Westerholm om DN:s kritiserade publiceringar •  ”Personliga band snarare än organisatoriska”

”Banden mellan delar av S och DN är väldigt starka”

Med en opinionsundersökning som visar ett stöd på 15 procent i ryggen satsar Örebropartiet på ett riksdagsmandat i Örebro län. ”Jag vill se mer politikerstyre. Vi behöver tvinga ansvaret tillbaka till politiker, så att politiker kan stå till svars” säger partiledare Markus Allard till Bulletin.

Vad utmärker Örebropartiet? Vad skiljer er från de partier som sitter i riksdagen idag? – Det räcker nog med att titta på hur vi skiljer oss i Örebro. De gör saker för att ”man gör så”. De betalar ut fallskärmar till personer som gömmer undan sperma efter en barnvåldtäkt, för att ”man gör så”. Örebropartiet gör inte så. – De vägrar skära ner på diverse hittepå-tjänster och skit, de vägrar röra heliga kor, ”man gör inte så”, men Örebropartiet gör så. Vi har inga spärrar. Vi skiter i det där. Vi är närkingar i ord och mening, politiska sådana.

Bild från en av Markus Allards första virala debatter i Örebro kommunfullmäktige. Bild: Örebro kommunfullmäktige

Vill se mer politikerstyre • ”Det här förstör Sverige”