Regeringens kärnkraftspolitik går ”i rätt riktning”, men kommer inte vara tillräcklig för att få ny kärnkraft på plats. Det menar kärnkraftsexperten Jan Blomgren, som föreslår att Vattenfalls uppdrag skrivs om, till att bolaget ska ordna svensk elförsörjning i första hand. – Värdet av att det finns el i landet är offantligt mycket större än värdet av den aktieutdelning som Vattenfall kan ge till svenska staten, säger Blomgren till Bulletin.

I en serie artiklar granskar Bulletin hur väl det två år gamla Tidöavtalet har genomförts nu när det nått halvtid.

Fredrik Sandberg / TT Christine Olsson / TT

”Det svåra jobbet återstår” • Föreslår att Vattenfall får nytt uppdrag

Blomgren om regeringens kärnkraftspolitik: ”Har underskattat svårigheterna”

Energipolitiken var ett av de blågula blockets viktigaste valfrågor, och inför Tidöförhandlingarna var partierna till större delen överens på området. Viktigast i Tidöavtalets energipolitik är kärnkraftsfrågan, där Sverigedemokraterna och Liberalerna för ovanlighetens skull stod varandra närmast. Men det är på kärnkraftsområdet som regeringen har hunnit svika en punkt i avtalet – om att utreda en återstart av Ringhals, en fråga regeringen duckade tills det var för sent. – Det är ju en viss feghet, man hade väl kunnat kommunicera att vi inte kan driva igenom den här punkten av de här orsakerna. Att man i alla fall gav något svar om det, säger Chang Frick på Svensk Kärnkraft AB till Bulletin.

Den 22 januari 2020 sker en <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/riksdagen-rostar-om-ringhals">votering i riksdagen</a> om de planerade stägningarna av kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2. Voterigen har begärts av Sverigedemokraterna, som vill stoppa stängningarna och ge statliga Vattenfall nya direktiv i frågan, och de får med sig Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna. De två sistnämnda partierna har kovänt i frågan. De godtog nedläggningsbeslutet 2015 och ingick följande år i en energipolitisk överenskommelse med den rödgröna regeringen. 2019 hoppade båda partier emellertid av överenskommelsen, och nu hoppar de på Sverigedemokraternas försök att stoppa nedläggningen av Ringhalsreaktorerna.

Bild: Johan Nilsson/TT/Jonas Lindstedt/TT

Sveket mot Tidöavtalet • ”Är ju en viss feghet” • Färdplanen för kärnkraft • Vindkraftspark stoppas 

Halvtid i Tidö: Kärnkraftens löften och svek

Idag är det exakt två år sedan den blågula regeringen slöt Tidöavtalet mellan regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna och stödpartiet Sverigedemokraterna. Med anledning av att avtalet nu nått halvtid granskar Bulletin i en serie artiklar igenom hur avtalet hittils har genomförts – och hur mycket som kommer hinnas med under mandatperioden. I en första artikel går vi igenom hur och varför avtalet slöts, och de avtal som föregick Tidö. Det är nämligen den tredje mandatperioden i rad som Sverige styrs genom olika avtal, från Decemberöverenskommelsen över Januariavtalet fram till Tidö.

Sedan den 14 oktober 2022 styrs Sverige av Tidöavtalet, ett avtal mellan regeringspartietna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna och stödpartiet Sverigedemokraterna.

Bild: Tom Samuelsson/CC BY-SA 4.0/Public Domain

Ett år sedan Tidöavtalet • Bulletin granskar • Avtalets bakgrund • DÖ och JA

Halvtid i Tidö: Det blågula blockets revansch

Johannes Nilsson och Dan Korn om en regering som inte verkar bry sig så jättemycket om att behålla makten.

Med anledning av risken för höga elpriser i Sverige efter att ett nytt system för elpriser, som kommer gynna grannländerna på svenska konsumenters bekostnad, diskuterar Johannes och Dan om regeringen alls vill vinna nästa val.

Ebba Busch (KD) på pressträff efter möte hos Sydsvenska handelskammaren i Malmö med anledning av situationen i Elprisområde 4. Bild: Johan Nilsson/TT

Ny elprischock hotar • Obrydd Ebba Busch • De borgerliga saknar sossarnas makthunger