PR-experten Paul Ronge kritiserar Greta Thunbergs palestina-aktivism, som han menar inte har en starkare grund ”än om hon varit en riksdagsman för V”. Samtidigt är hon inte konventionell i sin PR-syn, ett område där hon har likheter med president Donald Trump enligt Ronge.

Greta Thunbergs mycket uppmärksammade pro-palestinska aktivism har varit betydligt mer kontroversiellt än hennes tidigare, av världsledare hyllade klimataktivism.

Greta Thunberg talar på pro-palestinsk demonstration i Stockholm i juni. Bild: Jonas Ekströmer/TT 

PR-experten Paul Ronge om Greta • Sågar Palestina-aktivismen • ”Kan ju inte fortsätta vara 15 år”

”Det finns likheter med Donald Trump där faktiskt”

Över sju år efter skolstrejken för klimatet är Greta Thunberg forfarande i det globala rampljuset, nu främst för pro-palestinsk aktivism. Så varför pratar vi fortfarande om Greta Thunberg? Bulletin låter tre experter från olika områden analysera fenomenet Greta genom hennes texter och tal.

Över sju år har gått sedan Greta Thunberg inledde den skolstrejk för klimatet som på kort tid gjorde henne världsberömd, en berömmelse som kulminerade när hon på FN:s klimatmöte i New York gick till frontal-angrepp mot de församlade världsledarna i det så kallade ”How dare you”-talet i september 2019.

Greta Thunberg och aktivister från Global Sumud Flotilla håller pressträff på Sergels torg i Stockholm. Bild: Caisa Rasmussen / TT

Experter om fenomenet Greta • Kvar i det globala rampljuset • ”Sade fuck you till allihopa”

Därför pratar vi fortfarande om Greta

I en intervju med Sveriges Radio på klimatmötet i brasilianska staden Belém ifrågasätter kung Carl XVI Gustaf kraven på att västländer som Sverige ska betala ännu mer för klimatomställningen. ”Hur mycket ska vi betala egentligen? Det är det som är knäckfrågan” säge han till SR.

På måndag inleds FN:s årliga klimattoppmöte COP30 i den brasilianska staden Belém, där 140 länder och internationella organisationer kommer diskutera hur man ska implementera Parisavtalet.

Bild: AP Photo/Fernando Llano/Jessica Gow/TT 

Krav på att rika länder ska betala ännu mer för klimatomställningen • Kung Carl XVI på plats på klimatmötet

Kungen om klimatet: ”Hur mycket ska vi betala egentligen?”

Att DN nyligen publicerat två artiklar där personer framför samhällskritik utan att deras koppling till S framgår är inte någon centralt planerad strategi, utan beror på att enskilda socialdemokrater utnyttjar sina kontakter, menar Johan Westerholm. ”Banden mellan delar av S och DN:s nyhetsredaktion är väldigt, väldigt starka” säger han till Bulletin.

På tisdagen publicerade Dagens Nyheter <a href="https://www.dn.se/insidan/anna-28-sokte-over-100-jobb-fick-flytta-hem-till-foraldrarna-igen/">ett reportage</a> om 28-åriga Anna Mosten, som inte lyckats ta sig in på arbets- eller bostadsmarknaden och därför tvingats flytta tillbaka till föräldrahemmet.

Bild: Mats Edman/Studio Artemis/Christine Olsson/TT/Johan Jeppsson/TT

Johan Westerholm om DN:s kritiserade publiceringar •  ”Personliga band snarare än organisatoriska”