När president Zelenskyj i augusti 2025 tillät unga män att lämna Ukraina reste 100 000 av dem ut på två månader. Bakom massflyktens fortsätter kriget att vara den främsta orsaken – men ekonomisk kollaps, tappad tilltro till Ukrainas demokrati och förlorad framtidstro driver minst lika många att söka lyckan utomlands.

Den 28 augusti 2025 undertecknade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett dekret som tillät män i åldern 18 till 22 år att lämna landet. Tidigare hade denna kategori av medborgare – i praktiken gymnasieexaminerade och universitetsstudenter – varit under ett strängt utreseförbud från landet på grund av det militära undantagstillståndet.

Höst i ett land som tappar framtidstron? Ett ukrainskt par tittar på solnedgångsutsikten vid Moder fosterlandsstatyn söndagen den 26 oktober 2025. Foto: AP Photo/Julia Demaree Nikhinson

Efter det första årets flykt undan kriget fortsätter ukrainare att lämna landet, vad ligger bakom detta?

Inte enbart på grund av kriget: Massutvandringen från Ukraina

Ungern, Slovakien och Tjeckien formerar en ny allians med ett enda syfte: att stoppa nya EU-pengar till Ukraina. Den högerkonservativa trojkan kan snart utgöra ett enhetligt block som blockerar allt stöd till Kiev.

Den utrikespolitiska situation som Ukraina befinner sig i fortsätter att vara ytterst komplicerad. Ungern med sin ständige premiärminister Viktor Orbán tillsammans med Slovakien och Tjeckien, där högerkonservativa nyligen vann valet, planerar att skapa en ny analog till ”Visegrádgruppen”. Men denna gång handlar det om en ”trojka”.

Från vänster: Slovakiens Robert Fico, Ungerns Viktor Orban och Tjeckiens Andrej Babis inför Visegradgruppens möte i Budapest den 26 januari 2018. Då var samtliga premiärministrar sina länder, vilket blir fallet på nytt efter att Andrej Babis på nytt får bilda regering. Foto: Szilard Koszticsak/MTI via AP  

Viktor Orbán menar att EU inte har råd att fortsätta stödja Ukraina. Kan han nu få med sig grannländerna på detta?

EU:s ”antiukrainska allians”: förenas Östeuropa mot Kiev?

Kremls budget för 2026 visar tydliga signaler om fortsatt krig i Ukraina. Militärutgifterna ligger kvar på rekordhöga nivåer även om ingen allmän mobilisering planeras. Analysen pekar på att Moskva satsar på en utmattningsstrategi – inte fred.

Under den gångna veckan antog Ryska federationens Statsduma (parlament) statsbudgeten för 2026. Än så länge är det bara formellt den första läsningen av budgeten, men erfarenheten visar att i det ryska maktssystemet genomgår sådana dokument, när de väl kommit till parlamentet, inga betydande förändringar längre. Det betyder att man kan förvänta sig att siffrorna i de efterföljande läsningarna kommer att förbli ungefär desamma.

Fortsatt status quo? Rysslands president Vladimir Putin till höger om Russia Todays chefredaktör Margarita Simonyan på propagandakanalens 20-årsjubileum på Bolsjojteatern den 17 oktober 2025. Foto: Vjatjeslav Prokofyev, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Tar inte Rysslands pengar slut någon gång? Kan något sådant anas i statsbudgeten för 2026 och kan det ge ett slut på kriget i Ukraina?

Rysslands statsbudget 2026: glimtar av fredshopp eller fortsatt krig i Ukraina?

Den 30 oktober möts Donald Trump och Xi Jinping i Sydkorea för att diskutera bland annat kriget i Ukraina. Men trots Trumps löften är förväntningarna låga – Kina och USA är djupt oense, och Pekings intressen är fortfarande nära kopplade till Moskva.

Den 30 oktober ska det första personliga mötet mellan USA:s president Donald Trump sedan dennes omval och Kinas ledare Xi Jinping äga rum i Sydkorea. Två statsledare som representerar världens största och mest inflytelserika makter kommer återigen att stå öga mot öga under förhållanden av hård konkurrens mellan USA och Kina. Deras samtal kan påverka inte bara tillståndet i de amerikansk-kinesiska relationerna (vilket påverkar hela världen), utan också situationen kring det rysk-ukrainska kriget.

I en världspolitikinspirerad Mount ryshmoreliknande dekoration i en campingutrustningsbutik i Bangkok syns från vänster Rysslands president Vladimir Putin, Kinas president Xi Jinping, Nordkoreas ledare Kim Jong Un och USA:s  president Donald Trump, den 24 september, 2025. Foto: AP Photo/Sakchai Lalit

Världspolitiken två elefanter möts i Sydkorea och i Ukraina hoppas man på steg mot ett slut på kriget