En drönare som föll ned på litauisk mark den 23 mars, tidigare intrång i polskt luftrum, och nu rysk drönarinfrastruktur inne i Belarus är tydliga tecken. Landet har blivit en bas för ett krig som sprider sig utanför Ukraina.

För några dagar sedan tillkännagav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett nytt hot från Belarus territorium. Det handlar om utplaceringen av särskilda styrstationer för drönare (UAV). Om uppmärksamheten tidigare främst riktades mot robotinfrastruktur och militärbaser, handlar det nu om ett mer flexibelt, rörligt och svårspårbart krigsverktyg — system för fjärrstyrning av drönare.

En rysk Gerbera-drönare som i det här fallet skjutits ner av det ukrainska gränsväsendet i Sumyregionen den 7 januari 2025, men samma typ av drönare har även använts mot Polen. Foto: Ukrainas gränsväsende/Wikimedia commons/Public domain

Zelenskyjs varning till Europa om hotet från Belarus

Drönarstyrstationer i Belarus: det nya krigets dolda infrastruktur

Ukrainas president Zelenskyj bekräftade i mars 2026 det som anats: Kiev bedriver ett aktivt informationskrig mot den ryska befolkningen via Telegram – och tänker fortsätta på den nya ryska statsmeddelandetjänsten Max. Men Moskva bygger allt högre digitala murar, och hur mycket av det ukrainska budskapet som faktiskt når fram är långt ifrån klart.

2026 har blivit en vändpunkt i en osynlig men mycket viktig kamp om sinnen – en kamp som inte utspelar sig vid frontlinjen, utan på skärmarna hos miljontals ryssars smartphones. President Volodymyr Zelenskyjs öppna erkännande om ukrainska underrättelsetjänsters arbete via Telegram, och planerna på att infiltrera den nya ryska statliga meddelandetjänsten Max, är en sällsynt offentlig bekräftelse på att Kievs informationskrig mot Moskva inte bara pågår, utan också tvingas anpassa sig snabbt till en ny teknologisk verklighet.

Ryska medborgare protesterar mot invasionen av Ukraina och Putins regim i Tjeckiens huvudstad Prag den 26 mars 2022. Foto: AlexVolter/Wikimedia commons

För första gången bekräftar Ukraina att de bedriver informationskrig inne i Ryssland. Men hur och får det effekt?

Så bedriver Ukraina propagandakrig inne i Ryssland

Medan röken stiger över Mellanöstern och oljepriserna skenar, sitter Kreml och räknar vinster. Ryssland deltar inte i kriget – men kan visa sig bli dess stora vinnare.

Den storskaliga konflikten mellan USA, Israel och Iran har snabbt förvandlats från en rent regional kris till ett globalt problem. Ryssland, som formellt sett inte är part i konflikten, framträder samtidigt som en av dess huvudsakliga vinnare. Stigande energipriser, delvis lättad sanktionspress och förändrade amerikanska utrikespolitiska prioriteringar öppnar ett möjligheternas fönster för Kreml – ett som var svårt att föreställa sig för bara några månader sedan.

Rysslands president Vladimir Putin tillsammans med USA:s president Donald Trump under besöket på Elmendorf Richardson-basen i Anchorage, Alaska den 15 augusti 2025. Foto: DoD photo by Benjamin Applebaum/Public domain

Kreml gnuggar händerna åt Trumps krig i Iran

Så stärker irankriget Putin

Våren 2026 erbjuder varken segrare eller besegrade – bara en front i rörelse, där varje ukrainskt framsteg i söder möts av ryskt tryck i öster. Ett strategisk dödläge som fortsätter oaktat lokala ukrainska framgångar.

Årets första vårmånad 2026 har inte medfört några drastiska förändringar i situationen på marken i Ukraina. Ändå fortsätter kartan över frontområdena att justeras dagligen. Det har gått fyra år sedan parterna 2022 förgäves för första gången försökte förhandla om fred i Istanbul, och idag byter kvadratkilometer ukrainsk mark fortfarande ägare.

Övergripande lägeskarta över fronterna i Ukraina med områden med lokala ukrainska motoffensiver markerade med blått runt sig. Grundkarta: Deepstate

Den femte krigsvåren bjuder på ukrainska ljusglimtar vid fronten, men helheten är ganska statisk