Vaggvisor har en lugnande inverkan på barn, men det är oklart om det beror på visorna i sig eller om barnen känner igen visorna och associerar dem med lugn. En ny studie dokumenterar att även vaggvisor från andra kulturer, framförda på främmande språk, utövar samma effekt. Forskarna tror därför att det finns universella och särskiljande musikaliska drag i vaggvisor som gör att de inverkar lugnande på barn.

Vaggvisor är på många sätt <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://science.sciencemag.org/content/366/6468/eaax0868">universella</a>. De finns i alla samhällen och kulturer och även om de kan låta olika så skiljer de sig som grupp åt från annan musik. Till exempel har de långsammare tempo och mindre omfattande tonhöjdsintervall. Forskning har visat att vuxna uppfattar vaggvisor som mindre komplexa än annan musik.

Även främmande vaggvisor lugnar. Foto: Hasse Holmberg / TT.

Vaggvisor verkar lugnande på barn. En ny studie visar att det även gäller okända vaggvisor på främmande språk.

”Hush, little baby”: Även främmande vaggvisor lugnar

Macrons regering har inlett processen att upplösa Génération Identitaire, ledande inom den etnonationalistiska identitära rörelsen.

Den 13 februari inledde Emmanuel Macrons mittenvänsterregering processen för att upplösa gruppen Identitära Generationen (Génération Identitaire). Gruppen, som brukar etiketteras ”extremnationalistisk” eller ”högerextrem”, anser att människor av olika etniciteter och kulturer ska leva åtskilda och är därför motståndare till utomeuropeisk invandring.

Frankrikes president Emmanuel Macrons åtgärder kommer efter en opinionsundersökning förra månaden som visade ett rekordhögt stöd för Macrons politiska motståndare Marine Le Pen. Foto: Gonzalo Fuentes.

Macrons regering har inlett processen att upplösa Génération Identitaire, ledande inom den etnonationalistiska identitära rörelsen.

Frankrike på väg att förbjuda etnonationalistisk organisation

Minneapolis, där förra årets Black Lives Matter-demonstrationer började, har gått från att vilja avfinansiera polisen till att öka dess budget.

Den 25 maj förra året blev den amerikanska staden Minneapolis internationellt omskriven när ett brutalt polisingripande ledde till att 46-årige George Floyd dog. Demonstrationerna spred sig över hela USA och till Europa. I Minneapolis lovade ledande politiker att nedmontera polisen, samtidigt som ett stort antal poliser sade upp sig eller sjukskrev sig och våldsbrottsligheten ökade kraftigt.

”Defund the police” (avfinansiera polisen) blev ett vanligt slagord under den uppblossande BLM-rörelsen 2020. Foto: John Minchillo/TT.

Minneapolis, där förra årets Black Lives Matter-demonstrationer började, har gått från att vilja avfinansiera polisen till att öka dess budget.

George Floyds hemstad utökar polisens budget efter våldsvåg

”Politisk polarisering” är på allas läppar och blir därmed också allt oftare föremål för forskning. Två nya vetenskapliga artiklar försöker förstå dess grunder och vilken typ av argument som biter på meningsmotståndare. Slutsatserna är att ökad tillgänglighet på information kan ha bidragit till politisk polarisering och att argument baserade på egna erfarenheter väger tyngre än fakta när det gäller att övertyga meningsmotståndare.

Vi lever i ett samhälle som i upplysningens anda ofta betonar sambandet mellan kunskap och rationalitet. Detta till trots verkar debatten ha <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://tidningar.kb.se/?q=polarisering&amp;from=2000-01-01&amp;to=2020-12-31&amp;nationalnewspaper=1&amp;sort=asc">polariserats</a> på senare år, samtidigt som tillgängligheten på information har ökat. Något som kan tyckas paradoxalt och som är utgångspunkten för en ny <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://doi.org/10.1098/rspb.2020.2957">artikel</a> publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B. Artikeln undersöker, utifrån ett teoretiskt perspektiv, vad som händer med meningsutbyten mellan två individer när mängden information ökar.

Forskarna drar slutsatsen att personliga erfarenheter upplevs som mer sanna än fakta i politiska och moraliska debatter. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nya rön: Egna erfarenheter väger tyngre än fakta när det gäller att övertyga meningsmotståndare och mer information kan ha ökat polariseringen.