Minneapolis, där förra årets Black Lives Matter-demonstrationer började, har gått från att vilja avfinansiera polisen till att öka dess budget.

Den 25 maj förra året blev den amerikanska staden Minneapolis internationellt omskriven när ett brutalt polisingripande ledde till att 46-årige George Floyd dog. Demonstrationerna spred sig över hela USA och till Europa. I Minneapolis lovade ledande politiker att nedmontera polisen, samtidigt som ett stort antal poliser sade upp sig eller sjukskrev sig och våldsbrottsligheten ökade kraftigt.

”Defund the police” (avfinansiera polisen) blev ett vanligt slagord under den uppblossande BLM-rörelsen 2020. Foto: John Minchillo/TT.

Minneapolis, där förra årets Black Lives Matter-demonstrationer började, har gått från att vilja avfinansiera polisen till att öka dess budget.

George Floyds hemstad utökar polisens budget efter våldsvåg

”Politisk polarisering” är på allas läppar och blir därmed också allt oftare föremål för forskning. Två nya vetenskapliga artiklar försöker förstå dess grunder och vilken typ av argument som biter på meningsmotståndare. Slutsatserna är att ökad tillgänglighet på information kan ha bidragit till politisk polarisering och att argument baserade på egna erfarenheter väger tyngre än fakta när det gäller att övertyga meningsmotståndare.

Vi lever i ett samhälle som i upplysningens anda ofta betonar sambandet mellan kunskap och rationalitet. Detta till trots verkar debatten ha <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://tidningar.kb.se/?q=polarisering&amp;from=2000-01-01&amp;to=2020-12-31&amp;nationalnewspaper=1&amp;sort=asc">polariserats</a> på senare år, samtidigt som tillgängligheten på information har ökat. Något som kan tyckas paradoxalt och som är utgångspunkten för en ny <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://doi.org/10.1098/rspb.2020.2957">artikel</a> publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B. Artikeln undersöker, utifrån ett teoretiskt perspektiv, vad som händer med meningsutbyten mellan två individer när mängden information ökar.

Forskarna drar slutsatsen att personliga erfarenheter upplevs som mer sanna än fakta i politiska och moraliska debatter. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nya rön: Egna erfarenheter väger tyngre än fakta när det gäller att övertyga meningsmotståndare och mer information kan ha ökat polariseringen.

Forskning: Därför uppstår politisk polarisering

Facebook blockerar delningar av material från australiska tidningar, medan Australien är på väg att införa en motsvarighet till EU:s ”länkskatt”. &nbsp;

Orsaken är en konflikt mellan ett antal internationella IT-jättar och Australiens tidningar om marknadsföringsintäkter. Sök- och delningstjänster har erövrat större delen av annonsmarknaden från tidningar, och tidningarna menar att det är tack vare nyhetsmaterial från just tidningarna som exempelvis Google och Facebook tjänar annonspengar. Därför vill de bli kompenserade.

Konflikt om länkskatt i Australien. Foto: Christine Olsson och Tomas Oneborg/TT. 

Facebook blockerar delningar av material från australiska tidningar, medan Australien är på väg att införa en motsvarighet till EU:s ”länkskatt”.

Facebook blockerar tidningar i Australien efter konflikt om ersättning

Medellivslängden i USA minskade med ett helt år under det första halvåret 2020 och ligger nu på 77,8 år. Covid-19 uppges vara en starkt bidragande orsak.

Amerikaners förväntade medellivslängd ligger nu på samma nivå som 2006, enligt statistik från hälsomyndigheten CDC, som återges av <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.nytimes.com/2021/02/18/us/covid-life-expectancy.html?action=click&amp;module=Top%20Stories&amp;pgtype=Homepage">medier.</a>

Medellivslängden sjunker i USA.
Foto: AP

Medellivslängden i USA minskade med ett helt år under det första halvåret 2020 och ligger nu på 77,8 år. 