Ledaren för Rassemblement National är nästan ikapp Frankrikes president Emmanuel Macron i opinionsmätningarna.

Förra veckan visade en opinionsmätning att Marine Le Pen, ledare för det nationalkonservativa partiet Rassemblement National (tidigare Front National), bara är några procentenheter efter den sittande presidenten Emmanuel Macron. Vore det val mellan dem i dag skulle Le Pen få 48 procent och Macron 52, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.france24.com/en/france/20210130-riding-high-in-the-polls-france-s-far-right-leader-le-pen-proposes-hijab-ban">skriver France24</a>.

”Jag betraktar huvudduken som ett islamistiskt plagg ”, säger Marine Le Pen, ledare för det franska nationalkonservativa partiet Rassemblement National. Foto: Thibault Camus/TT/AP

Ledaren för Rassemblement National är nästan ikapp Frankrikes president Emmanuel Macron i opinionsmätningarna.

Marine le Pen vill införa hijabförbud på allmän plats

När det sociala nätverket Parler blockerades från internet bytte vd:n John Matze linje i frågan om moderering. Nu har styrelsen avskedat honom.

Den 11 januari försvann den sociala medieplattformen Parler från internet efter att serverhotellet Amazon Web Services plockade bort den från sina servrar. Innan dess hade Apple och Google raderat Parler-appen från sina respektive appbutiker. Det motiverades med att Parler, till skillnad från större konkurrenter som Facebook och Twitter, inte modererar inlägg som inte bryter mot lagen. Genom att tillåta exempelvis inlägg som glorifierar våld anses Parler därför, enligt IT-jättarna, uppmana till våld.

”Det här var en koordinerad attack av IT-giganterna för att döda konkurrensen på marknaden”, skrev Parlers grundare och vd John Matze. Arkivbild. Foto: Christophe Gateau.

När det sociala nätverket Parler blockerades från internet bytte vd:n John Matze linje i frågan om moderering. Nu har styrelsen avskedat honom.

Parlers vd avskedad efter dispyt om moderering

Falska nyheter och faktakontroller har varit på tapeten under senare år. Trots en omfattande debatt vet vi lite om hur människor reagerar på falska nyheter och faktakontroller. En ny studie har undersökt hur en faktakontroll påverkar folks utvärdering av nyheter. Såväl faktakontroller som den tidpunkt när information om dessa förmedlas, tycks ha betydelse.

Under senare år har såväl spridningen av falska nyheter på sociala medier som eventuella åtgärder varit föremål för omfattande diskussioner. Särskilt i samband med valrörelser, nu senast det amerikanska presidentvalet. Forskningen på ämnet är däremot inte särskilt omfattande. En ny <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.pnas.org/content/118/5/e2020043118">studie</a> publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences bidrar till att förbättra kunskapsläget något.

Falska nyheter och faktakontroller har debatteras mycket. En ny studie har undersökt hur folks nyhetsvärdering påverkas av faktakontroller.

Sant eller falskt: Påverkar faktakontroller nyhetsvärdering?

Personlig information om 1,6 miljoner amerikaner som ansökt om a-kassa har läckt ut i en cyberattack mot ett IT-företag som delstaten anlitat.

Myndigheterna i den amerikanska delstaten Washington meddelade i går att delstatsregeringen har utsatts för ett omfattande dataintrång. Informationen lär ha läckt ut i slutet av december via Accellion, ett företag som levererar IT-tjänster till delstatens revisionskontor, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://gizmodo.com/washington-state-suffers-a-data-breach-that-potentially-1846176467">rapporterar Gizmodo</a>.

Den inledande läckan inträffade 25 december, enligt vad undersökningen hittills har kommit fram till, men det var först den 12 januari informationen nådde Washingtons revisionskontor. Arkivbild. Foto Lise Åserud / TT.

Personlig information om 1,6 miljoner amerikaner som ansökt om a-kassa har läckt ut i en cyberattack mot ett IT-företag som delstaten anlitat.